Domstolarna har ytterst centrala funktioner i ett demokratiskt samhälle. I domstolarna prövas lagarna i praktiken och varje mål och ärende är i sig unikt. Människor begår brott, utsätts för brott, vill skilja sig, vill få vårdnadsfrågor prövade när de inte kommer överens och tvistar om fordringar. I alla dessa fall är det i slutändan hos domstolen som ärendet hamnar och också där som det avgörs.
I domstolen möts människor i många varierande roller – tilltalade, målsäganden (brottsoffer), domare, handläggare, registratorer, arkivarier, vakter, tolkar, ombud och andra aktörer. Varje mål avslutas med en dom eller ett beslut. Innan dess har det varit mer eller mindre omfattande skriftväxling mellan parterna och kanske en muntlig förhandling, en rättegång.
Södertörns tingsrätts arkiv sträcker sig från 1971 och framåt. Det som finns i arkivet är främst akter i mål och ärenden samt annan dokumentation om tingsrättens verksamhet. Domstolens arkiv bildas av de allmänna handlingarna från verksamheten, samt de handlingar som domstolen beslutar ska tas om hand för arkivering.
Arkivlagen (1990:782) är den lag som styr myndighetens arkiv. Grundprincipen är att myndigheters arkiv ska bevaras. Syftet med detta är att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar samt behovet av information för rättskipning och förvaltning. Men hänsyn tas även till forskningens behov i framtiden.
Arkivet är en del av kulturarvet
I 3 § i arkivlagen står det att myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Kulturarvet som begrepp är mycket brett. Riksantikvarieämbetet skriver bland annat att ”kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan – till exempel spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper osv.”.
Att domstolens arkiv och dokumentation från verksamheten är en del av kulturarvet, är kanske inget man går runt och tänker på dagligen (om man inte är arkivarie förstås).
Domstolens kärnverksamhet är att döma i mål och ärenden. Men samtidigt som domstolen bedriver den verksamheten, med alla de olika aktörer som är inblandade, skapar den också en del av det nationella kulturarvet.
Med tanke på kulturarvet och på att vi även ska kunna tillgodose forskningens behov, ställs krav på hanteringen av handlingarna. Vi måste bland annat se till att vi använder arkivbeständigt material, till exempel papper och bläck. Även arkivlokalen måste vara godkänd och brandsäker. Vi måste hantera pappershandlingar och elektroniska handlingar på rätt sätt så att det går att läsa och förstå handlingarna flera hundra år framöver. På Stockholms Stadsarkiv finns det till exempel läsbara handlingar bevarade från Södertörns domsaga från år 1605.
Arkivet som en tidskapsel
Bevarandet av arkivet och det sätt vi dokumenterar verksamheten på, gör att tingsrättens arkiv kan ses som en ”tidskapsel”. Man ska kunna gå tillbaka i arkivet och förstå vad som har hänt i ett specifikt mål i domstolen, vad som sades, vad som kommunicerades samt vad som bedömdes och beslutades. Man kan läsa sig till hur domstolen arbetade vid en given tidpunkt, vad man fokuserade på och vilka rutiner som fanns. Man kan ta reda på vad som hände 1971, men även vad som hände i går.
Men man kan läsa ut mycket mer än så ur materialet i domstolens arkiv. Vilka ord användes när man skrev domar? Vad ansåg parterna var viktigt att ta upp i ett vårdnadsmål? Vad tyckte de var viktigt att framhålla i ett våldtäktsmål, kanske målsägandens klädsel eller relationen mellan den tilltalade och målsäganden? Vad ansågs vara hets mot folkgrupp vid en viss tidpunkt och har den uppfattningen förändrats över tid?
Domstolens arkiv är på så sätt en kunskapsbank om vad som kunde sägas och göras vid ett givet tillfälle, i ett givet område, under dåvarande omständigheter. Arkivet blir som en spegelbild av verksamheten och det kan berätta något om vår samtid, samhälle och det förflutna.
Ett mer begripligt språk i domar och beslut
Domarna på Södertörns tingsrätt har arbetat mycket med att använda ett enkelt och lättförståeligt språk i sina domar och beslut. Tanken bakom detta klarspråksarbete är att det är viktigt att de människor som kommer till domstolen verkligen förstår vad som sägs i domarna.
Karin Påle-Bartes, rådman på Södertörns tingsrätt, som jobbar med kvalitetsfrågor berättar:
– Traditionellt har vi domare nog haft ett överrättsperspektiv när vi har skrivit våra domar. Vi har tänkt att om målet överklagas måste det framgå tydligt hur vi har resonerat juridiskt. Vi har använt oss av ett juridiskt fackspråk som ju inte innebär några problem om den vi skriver för också är jurist.
Numera har vi ett mycket bredare fokus. Genom Förtroendeutredningen som kom 2009 blev det tydligt för oss att domstolarnas förtroende bland allmänheten bland annat har att göra med om vi uttrycker oss på ett begripligt och lättfattligt sätt. Många domstolar arbetar därför med klarspråksfrågor.
Södertörns tingsrätt arbetar systematiskt med klarspråksfrågor sedan en lång tid. Vi försöker göra våra domar lättillgängliga både när det gäller språk och struktur. De som granskar våra domar i framtiden kommer att kunna se när det här arbetet började och hur det sedan har utvecklats. Genom domarna kan vi också se hur språket har utvecklats under tiden, när man börjar använda nya ord, som exempelvis ”hen”.
I tingsrättens arkiv kommer vi att kunna se dessa brytpunkter. I arkivet finns både de domar som skrevs på det äldre sättet och på det nya sättet.
Domstolens arkiv är därför så mycket mer än enbart den aktuella domen som uppmärksammats i media och så mycket mer än den enskildes ansökan om skilsmässa. Domstolen arkiv är en del av vårt gemensamma kulturarv, en förträfflig tidskapsel och en kunskapsbank, som aktörerna tillsammans har skapat.
