I förra veckans avsnitt i SVTs serie Domstolen togs frågan om samvetsfrihet i arbetslivet upp. Det gällde bland annat en arbetstvist där en barnmorska krävde skadestånd för att hon blivit kränkt då hon inte fick arbete som barnmorska. Skälet var att hon vägrade medverka vid aborter i sitt arbete på grund av att det var emot hennes ideologi. Arbetsgivaren menade däremot att man hade rätt att kräva att en barnmorska som anställs ska vara beredd att jobba med alla arbetsuppgifter på en kvinnoklinik. Domstolen gick på arbetsgivarens linje och barnmorskan förlorade målet. Hon har därefter tillsammans med en annan barnmorska lämnat in klagomål mot Sverige hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.
Vilka domstolar prövar frågan om arbetstvister?
Den första domstolen som avgjorde frågan om barnmorskans rätt till skadestånd för kränkning i arbetslivet var tingsrätten. Målet handlades som ett s.k. tvistemål. Vid huvudförhandling i dessa mål består domstolen i de flesta fall av tre juristdomare. Parterna får då lägga fram sina uppfattningar och presentera sin bevisning i form av till exempel handlingar och vittnesförhör. Efter det att advokaterna slutfört parternas talan får de besked om när domen är klar och blir offentlig. I domen talas det om vilka möjligheter man har att överklaga den om man är missnöjd och hur man då ska göra.
Eftersom frågan avsåg en arbetstvist ska man klaga på domen hos Arbetsdomstolen (AD) och inte hos hovrätten. AD tar dock inte automatiskt upp överklagan. Det ska finnas särskilda skäl för att AD ska anse att det finns behov av att pröva målet. Detta kallas för prövningstillstånd. Även i de tvistemål som ska överklagas till hovrätten krävs prövningstillstånd.
Man kan få prövningstillstånd om
- AD bedömer att det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt
- AD anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att målet tas upp
- Det är viktigt att AD prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor
- Det finns synnerliga skäl av någon annan anledning att målet prövas av AD, till exempel allvarliga misstag från tingsrättens sida
I den rättegång vi fick se i TV fick barnmorskan inte prövningstillstånd. Det berodde säkert på att ett liknande fall just hade prövats av AD.
AD är slutinstans för arbetstvister. Det betyder att man inte kan överklaga domen.
När kan man klaga hos Europadomstolen?
Om en enskild person anser att svenska staten har kränkt hans eller hennes rättigheter enligt Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kan man dock lämna in klagomål till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det krävs då att man har fört sin sak så långt man har kunnat i Sverige, det vill säga upp till den högsta instansen som i det här fallet är AD. Om ett klagomål tas upp prövar Europadomstolen om personen har kränkts och domstolen kan också döma ut ett skadestånd som då ska betalas av svenska staten. Europadomstolen är dock inte någon överinstans till de svenska domstolarna utan den svenska domen gäller fortfarande.
Vad är samvetsfrihet?
Enligt den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter har var och en rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Det är den svenska staten som ska se till att dessa rättigheter tillgodoses genom vår diskrimineringslagstiftning. Skyddet för religionsfrihet omfattar rätten att ha en religiös övertygelse men också att få utöva religionen. Europadomstolen har funnit att en religiöst motiverad vägran att utföra arbetsuppgifter har utgjort ett utövande av religion i Europakonventionens mening. Det gällde en kristen terapeut som vägrade att ge samtalsrådgivning till samkönade par. Arbetsdomstolen bedömde därför i rättsfallet (AD 2017 nr 23 | lagen.nu) att en barnmorskas ställningstagande att inte medverka vid aborter är en sådan religionsutövning som skyddas av artikel 9 i Europakonventionen. Trots det ansåg inte domstolen att hennes rättighet blivit kränkt.
Samvetsfriheten kan inskränkas
Enligt Europakonventionen kan samvetsfriheten inskränkas i lagar om det är nödvändigt med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra människors fri- och rättigheter. När det gäller den senare rättigheten har Europadomstolen gett uttryck för att om abort är tillåtet enligt nationell lag kan det vara en kränkning av den abortsökande kvinnans rätt till respekt för sitt privatliv om staten inte ser till att kvinnor får möjlighet till abort.
Enligt den svenska abortlagstiftningen ska de abortsökande få en god hälsovård. Detta innebär att de så snart som möjligt ska få en abort utan att det uppstår väntetider på grund av brist på personal. I det aktuella rättsfallet var arbetet på kvinnokliniken organiserat så att alla barnmorskor skulle vara beredda att medverka vid aborter för att dessa skulle kunna genomföras i ett tidigt skede. AD bedömde därför att arbetsgivaren hade haft rätt att ställa kravet på barnmorskorna att delta vid aborter med syfte att tillgodose kravet på en god hälsovård. Därför ansåg domstolen att det inte skett någon kränkning av den aktuella barnmorskans rätt till samvetsfrihet.
