2017-09-19
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , ,
Hur är det att arbeta hos JO?

I ett tidigare blogginlägg (http://www.domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/att-arbeta-i-hogsta-domstolen/) beskrev rådmannen Lars Brandt hur arbetet i Högsta domstolen går till. En annan arbetsplats som lockar många domarutbildade jurister som vill ha ytterligare erfarenhet efter domarutbildningen är JO. Jag är nybliven rådman vid Södertörns tingsrätt och innan jag började på tingsrätten arbetade jag hos JO i mer än fyra år, först som föredragande och sedan som områdesansvarig föredragande. Jag ska nu berätta lite om JO och om vad en rättssakkunnig föredragande gör där.

Vad gör JO?

Riksdagens ombudsmän, eller i dagligt tal Justitieombudsmannen (JO), är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. JO:s uppgift är att utöva tillsyn över myndigheter och dess tjänstemän och se till att de följer de lagar och regler som gäller för verksamheten. JO fokuserar på att den enskilda människan ska få en lagenlig och korrekt behandling av myndigheterna. I JO:s instruktion beskrivs det såhär:

Ombudsmännen ska särskilt tillse att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttager regeringsformens bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter ej träds för när i den offentliga verksamheten

3 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

JO-ämbetet inrättades år 1809 och Sverige blev därmed först i världen med ett sådant ämbete.

De fyra justitieombudsmännen är valda var för sig direkt av riksdagen för en fyraårsperiod (omval är möjligt). Den som väljs har ofta arbetat som domare i många år och också som chef i domstol. Justitieombudsmannen ansvarar för sitt tillsynsområde och är helt självständig i sitt arbete.

JO tar emot och handlägger klagomål från enskilda. Var och en som anser att man själv eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet kan gör en anmälan till JO. JO kan också ta initiativ till en granskning om det t.ex. har kommit fram något i media som gör att det finns skäl att närmare undersöka en viss fråga.

Något som JO kanske är särskilt känt för är sina inspektioner. Tillsammans med sina medarbetare genomför JO regelbundet inspektioner av myndigheter och domstolar. Vid en inspektion går JO igenom akter, rutindokument och andra handlingar från myndigheten samt för diskussioner med tjänstemännen. Om inspektionen sker på en plats där det finns frihetsberövade personer går JO igenom lokalerna och det finns också möjlighet för de frihetsberövade att prata med JO. Många myndigheter blir lite nervösa när JO ett par veckor innan en planerad inspektion ringer och berättar om att en inspektion kommer att ske. Det händer att JO dyker upp oanmält, men det är inte så vanligt. Det beror främst på att JO till stor del granskar handlingar och det är mest effektivt att myndigheten får möjlighet att ta fram allt material så att det finns på plats när inspektionen ska börja.

JO är också remissinstans för nya lagstiftningsremisser och lägger ner mycket tid på att skriva remissyttranden när det gäller förslag som rör s.k. JO-frågor.

Vad leder JO:s granskning till?

De flesta känner till att JO kan kritisera en myndighet och en enskild tjänsteman som har vidtagit någon åtgärd som strider mot lag eller på något annat sätt är fel eller olämplig. Kritiken framförs i ett beslut där JO redogör för vad som har hänt, vilket fel som har begåtts och ofta hur myndigheten eller tjänstemannen borde ha agerat istället. Det finns olika nivåer på kritiken beroende på hur allvarligt felet är. I besluten kan JO också göra vägledande uttalanden om rättsfrågor eller hur en viss bestämmelse ska tolkas. JO:s beslut är inte rättsligt bindande, men den kritiserade myndigheten brukar i princip alltid rätta sig efter det som JO har kommit fram till.

Beslut som anses ha ett särskilt intresse publiceras på JO:s webbplats och de principiellt viktiga besluten publiceras också i en ämbetsberättelse som ges ut varje år.

Om det uppkommer misstankar om att en tjänsteman har gjort sig skyldig till brott i tjänsten kan JO inleda förundersökning om brott, normalt tjänstefel, och som särskild åklagare väcka åtal mot tjänstemannen. JO tar då hjälp av en ordinarie åklagare för att bedriva förundersökningen.

Vad gör en föredragande?

Varje justitieombudsman har en stab, en avdelning, som arbetar med den ombudsmannens sakfrågor. På avdelningarna arbetar jurister, majoriteten av dem är domarutbildade, som byråchefer, områdesansvariga föredragande och rättssakkunniga föredragande. Det finns också administrativ personal som ansvarar för mycket av den praktiska hanteringen.

En rättssakkunnig föredragande har ett förordnande om sex år. Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att handlägga anmälningsärenden, från det att ärendet kommer in till dess att ärendet avslutas. Utifrån de uppgifter som anges i anmälan görs en bedömning av om det finns skäl för vidare utredningsåtgärder eller om anmälan inte bör leda till någon åtgärd från JO:s sida. JO har en frihet att själv välja vilka frågor som ska leda till en granskning och också vilken frågeställning som senare ska fokuseras på i beslutet. Det är föredraganden som ger förslag till åtgärd och beroende på vad som ska göras fattas beslut av justitieombudsmannen eller en byråchef. Föredraganden arbetar självständigt och gör de rättsutredningar som krävs i varje enskilt fall. Det gäller att i ett tidigt skede identifiera de juridiskt relevanta frågeställningarna och sedan ta ställning till om det utifrån JO:s perspektiv finns skäl att utreda ärendet närmare. Om JO väljer att utreda en viss fråga har JO rätt att ta del av alla handlingar som behövs från den anmälda myndigheten. Den anmälda myndigheten får också bemöta de klagomål som förs fram i anmälan. När ett ärende är färdigutrett är det föredraganden som skriver ett första förslag till beslut för justitieombudsmannen. En stor del av arbetet går till att skriva beslutsförslagen. Eftersom besluten ska läsas och förstås av många är det mycket viktigt att besluten är förklarande och innehållet lätt att ta till sig. Det är ett nära samarbete mellan föredraganden, byråchefen och justitieombudsmannen och ofta diskuteras beslutsförslagen väldigt ingående. När alla är nöjda med innehållet och slutsatserna är beslutet klart.

Föredragandena är också delaktiga i förberedelsearbetet inför en inspektion. Under inspektionen granskar föredragandena handlingarna och informerar om alla iakttagelser som görs samt deltar aktivt i de möten som hålls med företrädare för den granskade myndigheten. När inspektionen är avslutad skriver föredragandena ner iakttagelserna och slutsatserna i ett protokoll som myndigheten, efter godkännande av justitieombudsmannen, sedan får del av.

Arbetet som föredragande innebär också att granska lagstiftningsremisser, föredra dem för justitieombudsmanen och skriva förslag till remissyttrande. Arbetet består även av många telefonkontakter med enskilda personer som vänder sig till JO och myndigheter.

Varför ska man söka sig till JO?

Jag har haft drygt fyra lärorika och fina år hos JO där jag har fått en djupare sakkunskap i många rättsområden och jag har utvecklat mitt sätt att skriva. Det är också väldigt givande att arbeta med så kompetenta personer. Eftersom JO särskilt fokuserar på grundlagsfrågor, såsom frågor om opartiskhet och saklighet samt grundläggande fri- och rättigheter, får man som föredragande en unik möjlighet att fördjupa sig i de bestämmelser som reglerar de frågorna. Många klagomål handlar om att en myndighet har överträtt någon sekretessbestämmelse som gäller för myndigheten och hos JO fördjupar man sig i offentlighets- och sekretesslagens olika delar. Det är också väldigt intressant med inspektionsverksamheten. Myndighetsföreträdarna kan vara lite skeptiska när JO kommer och undrar om JO verkligen förstår deras verksamhet. Vid det avslutande mötet, när JO redogör för sina iakttagelser, blir det många gånger en bra diskussion och myndigheten uppskattar ofta de synpunkter som JO har och inser att de kan bidra till att myndighetens arbete blir ännu bättre.

Jag frågade Lilian Wiklund, JO mellan 2011 och 2016, och numera ställföreträdande JO, varför en domarutbildad jurist ska söka sig till JO. Hon svarade såhär:

– JO granskar det som ingen annan granskar och ska värna den enskildes rättigheter gentemot myndigheterna. Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag och som föredragande hos JO är man en mycket viktig del i det arbetet. Arbetet ger en väldigt god kunskap om hela den offentliga förvaltningen och man får värdefull kunskap om grundlagarna. Dessutom utvecklar man sin analys- och skrivförmåga.

Jag är mycket nöjd med min tid hos JO och rekommenderar arbetet och arbetsplatsen varmt!

Vill du veta mer?

Det finns mycket information på JO:s webbplats www.jo.se. Där finns alla webbpublicerade beslut, JO:s ämbetsberättelser, inspektionsprotokoll, remissyttranden och mycket mer!