Livstids fängelse – en livstid i fängelse?

livstids fängelselivstidsstraff

Det kan nog med ganska stor säkerhet sägas att få straff i Sverige väcker större intresse än livstids fängelse. Man kan tänka sig att detta dels beror på att brotten som kan leda till livstids fängelse ofta är mycket uppmärksammade i media och i sig väcker frågor om hur allvarliga brott människor kan begå, dels för att det väcker grundläggande humanetiska frågor och frågor om statens rätt att utöva makt över individen. Vissa kan känna att det är rätt och rimligt att låsa in någon och kasta bort nyckeln, andra att vi alla har rätt till en andra chans oavsett vad vi har gjort. Men vad innebär egentligen livstids fängelse och när är det aktuellt? Varför sitter inte alltid de som dömts till livstid just hela sitt liv? Det är frågor som jag ska ta upp i den här veckans blogginlägg.
Trevlig läsning!

Vad är livstids fängelse?

Ett fängelsestraff kan dömas ut antingen på viss tid eller på livstid. Livstids fängelse är alltså, till skillnad från alla andra fängelsestraff som döms ut, ett straff som inte är tidsbestämt. Det längsta tidsbestämda straff som kan dömas ut är 18 år.

När döms en person till livstids fängelse?

Livstids fängelse får dömas ut om det finns med i straffskalan för det brott som en person döms för eller, om personen har begått flera brott som domstolen ska bestämma ett gemensamt straff för, i någon av de brottens straffskalor. Straffskalan är den ram som lagen sätter för vilket straff som kan dömas ut och varierar beroende på vilket brott det är fråga om. En begränsning är att personer under 21 år aldrig kan dömas till livstids fängelse.
Det är bara några få brott som livstids fängelse kan dömas ut för. Det kan dömas ut för till exempel mord, människorov, grov mordbrand och grov allmänfarlig ödeläggelse. Det finns även i straffskalan för vad som kan kallas brott mot ett större antal människor eller skyddsvärda objekt såsom terroristbrott, grovt sabotage, kapning, grovt brott, flygplatssabotage, grovt brott och spridande av gift eller smitta, grovt brott, eller olika typer av brott mot riket såsom till exempel grovt spioneri. Det finns också särskilda brott om riket skulle befinna sig i krig som kan leda till livstids fängelse.
Av de brott som livstid kan dömas ut för är det många som det är mycket ovanligt att åtal väcks för och mest troligt även mycket ovanligt att de begås. Mord är däremot ett brott som regelbundet prövas av domstolarna.  Mord döms den för som med uppsåt har berövat annan livet. Straffet för mord är fängelse i kortast 10 år, längst 18 år, eller om omständigheterna är försvårande – på livstid. Livstidsstraffet är det hårdaste straffet som domstolarna har möjlighet att döma ut och ska enligt Högsta domstolen användas i de undantagsfall då 18 års fängelse inte är tillräckligt, till exempel då gärningsmannen har mördat mer än en person eller då omständigheterna kring gärningen är synnerligen försvårande. Synnerligen är inom juridiken ett starkt ord. Livstid ska alltså endast dömas ut för de allvarligaste fallen av mord. Det kan generellt sägas att det bara är de allra allvarligaste fallen av respektive typ av brott som livstid kan väljas för, som också ska leda till ett livstidsstraff.
Sedan mitten av 1990-talet har det blivit vanligare att domstolarna väljer livstid framför ett tidsbestämt straff [1].   Men regeringen tycker inte att livstidsstraffet används tillräckligt ofta för just mord. Därför utreds nu frågan om hur lagtexten kan skrivas om för att domstolarna mer som utgångspunkt ska välja livstids fängelse framför tidsbestämt straff, istället för tvärt om som det är idag. Det går att läsa mer om utredningen i promemorian ”Livstidsstraff för mord”, Ds 2017:38.

Innebär livstids fängelse att man sitter inne tills man dör?

Livstidsstraffet är formellt sett tänkt att vara livet ut men den som har dömts till livstid brukar i normala fall få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff efter att ha suttit i fängelse en viss tid. Tidigare var det regeringen som kunde bevilja en livstidsdömd nåd. Även om regeringen fortfarande i och för sig kan bevilja nåd har förfarandet avseende livstidsstraffen sedan 2006 i praktiken ersatts av lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (omvandlingslagen). Den som vill ansöka om att få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff kan göra det tidigast efter att ha suttit tio år i fängelse. Det är Örebro tingsrätt som är ansvarig för att pröva alla ansökningar om omvandling.
Det finns ingen rätt enligt lagen att få ett livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff. En person kan alltså i teorin få sitta i fängelse tills den dör men domstolen ska pröva ansökan. Domstolen ska särskilt ta ställning till hur lång tid personen har suttit i fängelse, hur allvarligt brottet eller brotten var som personen nu sitter i fängelse för, om det finns risk för att personen begår nya brott samt hur personen har skött sig i fängelset och förberett sig för ett liv i frihet. Om domstolen kommer fram till att straffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff ska domstolen också bestämma hur långt straffet ska vara. Den kortaste tiden som domstolen kan bestämma är 18 år. De år som personen redan har suttit i fängelse räknas då in i den tid som bestäms.
Sedan mitten på 1990-talet har också den tid som straffet bestäms till ökat. Under perioden 1985 – 1994 omvandlades livstidsstraffen i genomsnitt till 15,5 års fängelse (vilket alltså inte är möjligt idag eftersom det måste bestämmas till kortast 18 år). Under åren 2005 – 2013 omvandlades de i genomsnitt till 25 års fängelse [2].

Hur vanligt är det att ett livstidsstraff omvandlas och hur bestämmer domstolen om det ska bli så?

För att få veta mer om Örebro tingsrätts arbete med ansökningarna från livstidsdömda om att få ett tidsbestämt straff har jag pratat med Björn Lindén som är lagman, chef på tingsrätten. Han berättar att de får in mellan 30 till 40 ansökningar per år om att få sitt livstidsstraff omvandlat. I Sverige sitter 145 personer livstidsdömda just nu. Alla är dömda för antingen mord, anstiftan till mord eller medhjälp till mord. Under år 2017 fick de in 39 nya ansökningar vilket är ett normalt antal för ett år. De avgjorde totalt 46 ärenden. Av de 46 avgjorda ärendena fick åtta sina livstidsstraff tidsbestämda och 29 fick avslag. De avvisade även nio ansökningar, vilket innebär att tingsrätten inte prövar ansökan. Att de avvisar en ansökan beror antingen på att den livstidsdömde har ansökt för tidigt, alltså inte suttit minimitiden 10 år i fängelse, eller att det inte gått ett år från att det senaste avslagsbeslutet vann laga kraft, alltså inte kunde överklagas längre, vilket också är ett krav. Det är vanligt att livstidsdömda som har fått sin ansökan prövad ansöker igen efter att det gått ett år från det senaste beslutet. Andra väntar lite längre än så.
När de ska pröva en ansökan tar de in den utredning som behövs för att kunna fatta ett beslut. Utredningen består bland annat av ett yttrande från Kriminalvården om hur den dömde har skött sig under tiden i fängelset och ett yttrande från Rättsmedicinalverket, som är expertmyndighet gällande risken för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet. Dessutom får åklagaren och den som har ansökt yttra sig. Tingsrätten håller också nästan alltid ett sammanträde där den dömde får berätta om hur han eller hon ser på till exempel risken för återfall och sin syn på hur livet i frihet ska bli.
De finns två vanliga skäl till att ansökan inte beviljas, alltså att livstidsstraffet inte omvandlas till ett tidsbestämt straff. Det ena är att gärningen, eller gärningarna, som den dömde har begått är för allvarliga i förhållande till den tid som han eller hon har avtjänat. Den andra är att risken för återfall i allvarlig brottslighet är för stor. Behovet av att skydda samhället från den dömde är då alltså för stort för att ansökan ska kunna beviljas.
Örebro tingsrätts beslut kan överklagas, först till Göta hovrätt och därefter till Högsta domstolen.

Varför finns möjligheten att få sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff?

Det kan instinktivt låta motsägelsefullt att en person som har dömts till att sitta resten av sitt liv i fängelse, ändå ska få möjligheten att bli frisläppt. Jag frågar därför Björn Lindén om hans tankar kring detta. Han berättar då att lagstiftarens (det vill säga riksdagen) tanke är att de som har dömts till livstid någon gång ska komma ut i frihet eftersom det inte anses humant att faktiskt stänga in en person resten av livet. När frågan om livstidsstraffets vara eller icke vara debatteras lyfts det ofta fram just att det inte är ett humant straff och att det borde avskaffas. Nu har vi livstidsstraffet men vi har också den här ventilen som innebär att om den dömde sköter sig i fängelset, förbereder sig för ett liv i frihet och ändrar sig inombords på så sätt att risken för återfall i allvarlig brottslighet är låg, så ska han eller hon få en ny chans. Men han poängterar också, som jag varit inne på tidigare, att det inte finns någon garanti för att få sitt straff tidsbestämt. I princip är alltså livstid också livstid.

  1. Livstidsstraff för mord, Ds 2017:38, s. 21, se även där gjord hänvisning till NJA 2007 s. 194.
  2. Livstidsstraff för mord, Ds 2017:38, s. 14