2018-05-02
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen:
Medling med anledning av brott

Vad är medling med anledning av brott?

Medling med anledning av brott är ett frivilligt möte mellan en person som begått ett brott (gärningsperson) och ett brottsoffer inför en opartisk medlare. På mötet träffas dessa för att tala om brottet och dess konsekvenser. Syftet med medlingen är att gärningspersonen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret ska ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Gärningspersonen kan be om ursäkt och brottsoffret kan få en förklaring till vad som hände. Det är även möjligt att träffa någon form av enklare avtal mellan parterna, om skadestånd eller hur parterna ska uppföra sig mot varandra efter medlingen, såsom att hälsa på varandra eller inte göra det.

Medling kan komma i fråga för gärningspersoner i alla åldrar. Sedan 2008 är det obligatoriskt för landets alla kommuner att erbjuda medling när gärningspersonen är under 21 år. Om en gärningsperson är under tolv år får medling bara ske om det finns synnerliga skäl.

Medling kan förekomma i alla brottstyper, om brottet är polisanmält och erkänt. I vissa brott finns dock ingen naturlig målsägande, exempelvis narkotikabrott. Innan medling sker görs en bedömning av om medlingen är lämplig i just det fallet. Bedömningen görs oftast av kommunens medlingsverksamhet. I vissa kommuner ordnar man inte medling när brottsoffret är ett företag, t.ex. en butik. I andra kommuner tycker man att det även då är värdefullt med medling eftersom en butiksanställd, eller en egen företagare ändå kan berätta hur t.ex. ringa stölder påverkar dem.

Rättsfilosofin bakom medling heter ”Restorative Justice” eller ”repararativ rättvisa”. Tanken är att det är parterna som tar hand om processen och inte staten, vilket ju är fallet i våra rättegångar.

Vad är fördelarna med medling?

Medling är en av de få åtgärder som rättsväsendet kan vidta som i sig också kan vara en bra åtgärd för brottsoffret. Fokus är annars i stor utsträckning på gärningspersonen och vilket straff det kan bli.

Genom medling kan konsekvenserna av brottet bearbetas snabbare. Om en konflikt löses snabbt kan det också underlätta för parterna att fungera tillsammans igen om det är så att parterna känner varandra sedan tidigare, som klasskamrater, grannar eller vänner. Medling kan vara både rehabiliterande och brottsförebyggande om den genomförs på rätt sätt. Forskning visar också på lägre nivåer av posttraumatiskt stressymptom, minskade tendenser till hämnd och tecken på minskad risk för återfall i brott.

När kan medling ske?

Medling kan ske i princip när som helst. Innan, under eller efter en rättegång, eller om det inte blev någon rättsprocess. Parterna kan ha fått frågan först via polisen och sedan via medlingsverksamhet om de vill delta i medling. Medlingsprocessen är oberoende av rättegången, men den kan få vissa effekter även rättsligt. Utgångspunkten är att medlingen ska ske i nära anslutning till gärningen.

Vad gör kommunernas medlingsverksamhet?

Det finns en lag om medling som reglerar hur medling som ordnas av stat eller kommun ska gå till, även om det inte är så detaljerade regler. Medlingsverksamheten för samtal med parterna för att se om de vill delta och om de verkar ha rätt inställning till mötet. Om man inte tror att medlingen blir bra för dem båda blir det inte någon medling. Ofta träffar medlaren parterna en och en på förmöten, för att ge information och undersöka om medling är lämpligt. Medlaren ska vara en kompetent och rättrådig person som är opartisk. Det kan vara andra personer med vid medlingsmötet, kanske vårdnadshavare eller stödpersoner.

Vilken påverkan kan medling ha ur ett rättsligt perspektiv?

Medling är vanligast för ungdomar. En ung gärningspersons vilja att delta i medling eller faktiskt deltagande kan leda till att åklagaren inte väcker åtal (åtalsunderlåtelse eller straffvarning). Det kan också leda till en minskning av det straff domstolen dömer ut, exempelvis ett något färre antal timmar ungdomstjänst. Bakgrunden till detta är att den unge genom medlingen tagit ett visst ansvar för sitt agerande och försökt att reparera skadan i förhållande till brottsoffret. Även om det inte blev någon medling på grund av att brottsoffret inte ville, kan hänsyn tas till att den unge gärningspersonen i alla fall ville delta i medling.

Slutsats

Trots fördelarna med medling förekommer det inte speciellt ofta. För få ärenden når medlaren och det finns bristande kunskap om medling inom bl.a. rättsväsendet. Socialstyrelsen har beskrivit detta i en rapport från 2012. Åklagarmyndigheten har numera riktlinjer (RättsPM 2013:8) för hur åklagaren ska se på sin roll när det gäller medling.

Själv anser jag att medling borde användas betydligt mer än vad som görs idag, särskilt när det gäller ungdomar. Förståelsen för konsekvenserna av ett brott kan öka, vilket är viktigt, och de inblandade kan få hjälp på ett sätt som rättsprocessen kanske inte kan ge.