2018-05-22
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , ,

Som domare har man möjlighet att utöver arbetet i domstol ha andra uppdrag där domarerfarenhet efterfrågas. I ett tidigare inlägg här på domarbloggen har Britt Björneke beskrivit verksamheten i Övervakningsnämnden. Jag tänkte i detta inlägg berätta lite om Rättsliga rådets verksamhet som jag har erfarenhet av som ordförande i rådet.

Vad är rättsliga rådet?

Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor är det fullständiga namnet och i dagligt tal säger vi Rättsliga rådet eller Socialstyrelsens rättsliga råd. Rättsliga rådet är ett självständigt organ med egen beslutanderätt som administrativt är knutet till Socialstyrelsen. I vissa ärenden fattar rådet beslut, exempelvis i abortärenden och i ärenden om fastställelse av ändrad könstillhörighet, och i andra ärenden avger rådet yttranden eller utlåtanden som i rättspsykiatriska ärenden och adoptionsärenden.

Vilka ingår i Rättsliga rådet?

Ordförande i rådet är en juristutbildad domare. Vi är tre domare som alternerar i ordföranderollen. Rådet består därutöver, beroende på vad ärendet gäller, av läkare med olika specialistkompetens i bl.a. gynekologi, obstetrik eller rättspsykiatri, psykolog eller beteendevetare och allmänföreträdare. Allmänföreträdarna är lekmän som utses av de politiska partierna. I abortärenden och i ärenden om adoption av utländskt barn ingår även en ledamot som är anställd hos Socialstyrelsen.

Hur avgörs ärendena?

Ärendena avgörs efter skriftlig handläggning och föredras av en föredragande läkare. Rättsliga rådet sammanträder huvudsakligen i tre olika sammansättningar eller ”nämnder”. Varje vecka sammanträder Rättsliga rådet i s.k. abortnämnd vars huvudsakliga ärendetyp är abortärenden men som även behandlar ärenden om sterilisering, IVF, insemination o.l. En gång varannan vecka sammanträder Rättsliga rådet i rättspsykiatriska och allmänpsykiatriska ärenden samt i ärenden om könstillhörighet. En gång per månad sammanträder Rättsliga rådet i rättsmedicinska och allmänmedicinska ärenden.

Vilka ärenden hanterar Rättsliga rådet?

Rättsliga rådet hanterar en mängd olika ärenden. Några av de vanligaste ärendena är tillstånd till sena aborter, fastställande av ändrad könstillhörighet och utlåtanden över rättspsykiatriska undersökningar och andra läkarundersökningar.

Sena aborter

Efter den 18:e graviditetsveckan krävs Rättsliga rådets tillstånd till abort. Varje år beslutar rådet i mellan 500 och 600 sådana ärenden. Det är knappt 1,5 procent av de ca 37 000 aborter som görs totalt i Sverige per år. För att få tillstånd till sen abort krävs att fostret inte är livsdugligt och att det finns synnerliga skäl, vilket kan vara fallet vid fosterskador eller när det finns starka sociala eller medicinska skäl kopplade till kvinnan. Ett foster anses normalt livsdugligt från den 22:a graviditetsveckan. Tillstånd till abort beviljas i regel inte då. Rättsliga rådets beslut i abortärenden kan inte överklagas.

Fastställelse av ändrad könstillhörighet

En annan ärendegrupp är ärenden om fastställande av ändrad könstillhörighet. I förra veckans blogginlägg kan du läsa om ett föredrag om transpersoners situation i Sverige. Enligt nuvarande lagstiftning beslutar Rättsliga rådet i ärenden om fastställelse av ändrad könstillhörighet och lämnar tillstånd till könskorrigerande ingrepp. För att få annan könstillhörighet fastställd än den som framgår av folkbokföringen krävs att sökanden har fyllt 18 år och sedan en tid upplever sig tillhöra det andra könet samt sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet och måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden. Antalet ärenden om fastställelse av ändrad könstillhörighet har ökat. 2013 beslutade Rättsliga rådet i 125 sådana ärenden, 2015 i 189 ärenden och 2017 i 451 ärenden. Rådets beslut i dessa ärenden kan överklagas till förvaltningsdomstol. Tidigare fanns det krav på att sökanden skulle sterilisera sig. 2013 togs det kravet bort. Det finns nu förslag till ändrade regler kring könstillhörighet, se https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/forslag-till-en-modernare-konstillhorighetslagstiftning/. Den föreslagna nya lagstiftningen innebär att ändring i folkbokföringen skiljs från medicinsk vård och behandling samt att den enskilde själv kan ändra sin registrerade juridiska könstillhörighet i folkbokföringen.

Rättspsykiatriska ärenden m.m.

Rättsliga rådet avger även utlåtanden i rättspsykiatriska ärenden, ofta över rättspsykiatriska undersökningar på begäran av domstol. Rättsliga rådet kan då instämma i bedömningen som gjorts av om den undersökte lider av en allvarlig psykisk störning eller göra en annan bedömning. När Rättsliga rådet gör en annan bedömning har det i regel föregåtts av att en läkare på uppdrag av rådet träffat den undersökte. Under de senaste åren har rådet avgett utlåtanden i ca 20 – 30 sådana ärenden per år. Rådet avger även utlåtanden i rättsmedicinska ärenden t.ex. i frågor om samband mellan våld och uppkommen skada eller dödsfall samt i allmänmedicinska ärenden exempelvis i frågor om syn- och hörseldispenser för vissa yrkesutövare, i fråga om det föreligger hinder för någon som är kallad till en rättegång att inställa sig på grund av sjukdom eller dylikt samt i frågor om det föreligger hinder för en internationell adoption på grund av sökandens hälsotillstånd.

Avslutningsvis

Utvecklingen av ärenden i Rättsliga rådet följer i stor utsträckning samhällsutvecklingen i övrigt. I vissa delar hänger lagstiftningen inte alltid med och behovet av lagändringar blir tydligt. För en juristutbildad domare är mötet med den medicinska expertisen i Rättsliga rådet intressant och givande.