2019-05-14
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen:
Sambolagen – vad händer när ett samboförhållande tar slut?

Varför en sambolag?

Det är väldigt vanligt att vara sambo i Sverige och idag lever cirka 1,5 miljoner personer i ett samboförhållande, vilket är drygt 30 procent av alla som lever i en parrelation.[1] Så har det inte alltid varit utan det var i slutet av 1960-talet som fler och fler personer i Sverige, liksom i andra länder, valde att inte gifta sig och i stället leva i samboförhållanden.[2] Så länge samboförhållandet höll i sig spelade det inte så stor roll för parterna, men frågan om vad som gällde rättsligt ställdes på sin spets när den ene inte längre ville vara kvar i samboförhållandet eller när en av parterna dog.

Från början fanns inga särskilda rättsregler till skydd för sambor i dessa situationer utan domstolarna fick använda vanliga förmögenhetsrättsliga regler för att bestämma vem av samborna som skulle ha rätt till egendomen och rätt att bo kvar i det gemensamma hemmet. Det var utvecklingen mot att det blev mer och mer vanligt med samboförhållanden och barn i samboförhållanden som drev på lagstiftaren att utreda frågan vilket familjerättsligt skydd sambor skulle ha när samboförhållandet tog slut på grund av separation eller dödsfall.

Sverige blev först ut av de nordiska länderna med en lag från 1973 med regler till skydd för sambor.[3] Lagen var begränsad till frågan om den gemensamma bostaden och vem av samborna som skulle ha rätt att ta över en hyresrätt eller en bostadsrätt när samboförhållandet tog slut.

Frågan utreddes vidare och resulterade så småningom i den första egentliga sambolagen som kom 1987.[4] Genom sambolagen infördes skyddsregler som förenklat innebar att bostad och bohag som köpts för att användas gemensamt skulle delas lika genom bodelning vid separation eller dödsfall. Om parterna var överens om att de inte ville dela egendomen lika kunde de skriva ett avtal om detta, ett s.k. samboavtal. Lagen innehöll även skyddsregler för en ekonomiskt svagare part vid den andra sambons död samt en rätt att överta hyresrätt och bostadsrätt till den gemensamma bostaden. Kort sagt en kompromiss mellan skyddsregler till skydd för en ekonomiskt svagare part och friheten för samborna att välja.

Vår nuvarande sambolag är från 2003.[5] Den nya lagen, som är könsneutral, innehåller samma skyddsregler som den första sambolagen.

När är sambolagen tillämplig?

Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Sambolagen gäller alltså inte om två kompisar bor tillsammans eller om någon tar emot inneboende i sitt hem. Sambolagen gäller inte heller i en hushållsgemenskap mellan föräldrar och barn, syskon eller släktingar.

Vad är samboegendom för något?

Det centrala i sambolagen är regler som handlar om vad som ska hända om samboförhållandet tar slut antingen för att paret går skilda vägar eller för att en av parterna dör. När ett samboförhållande tar slut ska parterna, om någon av dem begär det, genomföra en bodelning och enligt sambolagen ska de dela lika på det som kallas för samboegendomen. Men det är långt ifrån alla tillgångar som faller in under begreppet samboegendom.

För att vara tydlig är samboegendom enbart den gemensamma bostad och bohag som köpts för gemensam användning. Med bohag menas bl.a. möbler och husgeråd. Det spelar ingen roll vem som har köpt vad eller om det enbart är den ene som har köpt bostaden och sakerna. Det centrala är i stället om avsikten har varit att bostaden och bohaget ska vara för gemensam användning. Först då är det fråga om samboegendom.

Övrig egendom faller utanför det som parterna ska dela på. En bil eller en sommarstuga är inget som utgör samboegendom enligt lagen. Den som har köpt egendomen ses också som dess ägare och kan vid förhållandets slut ta med sig egendomen utan att behöva göra någon uppdelning med den andre parten.

De sambor som inte vill att samboegendomen ska delas lika kan liksom tidigare skriva ett samboavtal som säger att sambolagen inte ska gälla eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Det innebär att samborna avsäger sig rätten till bodelning och att var och en tar med sig sin egendom när samboförhållandet tar slut.

Rätt att överta bostad i vissa fall

Även om den gemensamma bostaden inte är samboegendom så finns det en skyddsregel som innebär att den andra sambon har rätt att överta en hyresrätt eller en bostadsrätt, om sambon behöver bostaden och det kan anses rimligt. Detta gäller om samborna har eller har haft barn tillsammans. Annars krävs ännu starkare skäl för att överta en hyresrätt eller bostadsrätt.

Dold samäganderätt

Samboegendom kan ägas av den ena sambon eller av båda med samäganderätt. Oftast vet man vem som äger egendomen men samäganderätten kan också vara dold.

Högsta domstolen har i flera rättsfall tolkat in en tyst överenskommelse i omständigheterna kring ett köp. En s.k. dold samäganderätt kan uppkomma i fall där en av samborna har köpt egendom i sitt namn men för gemensamt bruk, den andra sambon har möjliggjort eller underlättat köpet genom att skjuta till pengar, sambon som köpte egendomen har förstått att syftet med den ekonomiska hjälpen har varit att man ska äga det köpta tillsammans och det har funnits en gemensam partsvilja att egendomen som inköptes ska vara samägd.[6]

Vad händer när en sambo dör?

Sambor ärver inte varandra men i sambolagen finns en skyddsregel som kallas för den lilla basbeloppsregeln. Denna innebär att den efterlevande sambon vid fördelningen av samboegendomen i bodelningen som sin andel alltid har rätt att få ut så mycket att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet. Syftet är att ge den efterlevande sambon ett ekonomiskt minimiskydd.

Om sambor vill ärva varandra måste de skriva ett testamente och bestämma hur de vill att arvet ska fördelas.

Till slut

Som framgått i inledningen är det mycket vanligt att vara sambo i Sverige. Det betyder att det är många som behöver veta vad som händer när man blir sambo och vad som sedan händer när samboförhållandet tar slut. Så vänta inte, utan ta reda på vad som gäller för just dig!

[1] SCB:s Befolkningsstatistik Antal personer efter hushållstyp, hushållsställning, ålder och kön. År 2018.

[2] För en beskrivning av utvecklingen se i inledningen till Göran Linds kommentar till Sambolagen, Zeteo 2018-11-30

[3] Lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

[4] Lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Samtidigt med den nya lagen infördes även lagen (1987:813) om homosexuella sambor vilket innebar att bestämmelserna gällde även på samkönade förhållanden.

[5] Sambolag (2003:376).

[6] För en genomgång av rättspraxis på området, se kapitel 5 i Göran Linds kommentar till Sambolagen, Zeteo 2018-11-30.