Snabbare lagföring – hur har det gått?

Snabbare lagföringSnabbspår

I november 2019 skrev vi här på bloggen om projektet med snabbare lagföring som även Södertörns tingsrätt skulle bli en del av från och med i år (Snabbare lagföring | Domarbloggen) Vi utlovade då att under våren återkomma med en uppdatering om hur försöket har fallit ut för vår del.

När försöket inleddes den 7 januari 2020 deltog inte alla polisområden inom vårt upptagningsområde. I stället har det bara varit polisen i Botkyrka, Huddinge och Haninge/Nynäshamn som gjort det. I snitt har sju brottsanmälningar per dygn hanterats som snabbspårsärenden, vilket blir knappt 400 ärenden på två månader. Från och med denna vecka kommer även polisen i Farsta, Globen och Skärholmen att ingå i projektet, vilket naturligtvis kommer leda till att än fler ärenden hanteras inom snabbspåret.

Långt ifrån alla av de ärenden som polisen hanterar hamnar på tingsrättens bord. I stället väljer lite mer än var fjärde misstänkt (28 %) att erkänna på plats och underteckna en fullmakt som gör det möjligt för åklagare att utfärda ett strafföreläggande. Strafföreläggandet, som kan innebära en dom på böter eller villkorlig dom och böter, har samma verkan som en dom från tingsrätten. De övriga ärendena lämnas i stor utsträckningen över till domstolen för att avgöras.

För domstolens räkning har antalet förhandlingar blivit något färre än vad vi beräknat. För närvarande har domstolen två snabbspårsting varje torsdag. Dagarna är inte fullbokade utan vi har utrymme för att sätta ut fler mål dessa dagar. Ungefär 70 % av de mål som kommer in till tingsrätten sätts inte ut till förhandling utan avgörs genom ett så kallat slutföreläggande. Det innebär att den misstänkte får en vecka på sig att yttra sig skriftligen, om denne vill tillägga något utöver vad som framgår av polisförhöret. Därefter meddelar tingsrätten en dom utan att hålla någon förhandling. Att avgöra mål utan förhandling har många fördelar, bland annat genom att den åtalade inte behöver ta ledigt från jobbet för att komma till tingsrätten och inte heller åklagarna behöver avsätta personal för att delta vid förhandlingen.

När det gäller vilka brott som hanteras inom ramen för projektet rör det sig huvudsakligen om narkotikabrott i form av innehav (61 st) och eget bruk (117 st) samt trafikbrott, till exempel olovlig körning (78 st) och rattfylleri (56 st), samt ringa stöld, tidigare benämnt snatteri, (83 st).

Regeringen har nyligen också beslutat att fler områden i Sverige ska ingå i projektet. Från och med år 2021 kommer även Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Norrköping, Karlstad, Luleå och Växjö få möjlighet till att hantera ärenden som snabbspår, vilket innebär att projektet då finns i samtliga polisregioner. Dessutom har regeringen strax efter årsskiftet tillsatt en utredning som fått i uppdrag att utreda om och hur projektet ska permanentas och därmed kunna användas i hela landet. Så sammanfattningsvis det är mycket som talar för att snabbare lagföring är här för att stanna!