Statliga utredningar och att jobba som utredningssekreterare

lagförslagstatlig utredningutredningssekreterare

Jag heter Karin Erlandsson och jag är rådman vid Södertörns tingsrätt. Precis som många domare har jag efter avslutad domarutbildning arbetat på en annan arbetsplats än domstol under några år, i syfte att bredda mina erfarenheter. Jag har arbetat med lagstiftningsfrågor framförallt inom Regeringskansliet (UD och Justitiedepartementet) men även under några år i en statlig utredning.
Jag tänkte i det här inlägget berätta lite om vilken roll en utredning har i lagstiftningsprocessen samt även försöka ge en bild av hur det är att arbeta som utredningssekreterare.

En utredning kan tillsättas när det behövs beslutsunderlag för en ny lag

I ett tidigare blogginlägg har det beskrivits översiktligt hur arbetet med att ta fram en ny lag går till (Hur blir en lag till? | Domarbloggen).
En utredning tillsätts för att regeringen behöver underlag för förslag till bland annat nya lagar och lagändringar. De finns två former av utredningar; utredningar som omfattar en parlamentarisk kommitté och utredningar som leds av en särskild utredare. I en parlamentarisk kommitté ingår företrädare för de politiska partierna i riksdagen. En utredning ledd av en särskild utredare och kommittéer arbetar på liknande sätt men det finns vissa skillnader. Det här inlägget handlar enbart om utredningar som leds av en särskild utredare och mer specifikt om utredningar som syftar till att ge underlag för nya lagar och lagändringar.
Som särskild utredare anlitas ofta välmeriterade jurister som till exempel nuvarande eller före detta domare i de högsta domstolarna och lagmän vid tingsrätter. Till exempel har Petra Lundh, som innan hon blev riksåklagare i somras var lagman vid vår tingsrätt, varit särskild utredare i flera utredningar som bl.a. handlat om straff för narkotikabrott och hemlig dataavläsning i brottsutredningar. Det är ofta den ansvariga enheten inom Regeringskansliet som föreslår en särskild utredare. Den som föreslås måste alltid godkännas av den politiska ledningen på departementet. Formellt är det regeringen som beslutar om uppdraget. Initiativet till en utredning kan komma från regeringen själv, departementen, riksdagen, en myndighet eller en organisation. Det är till exempel vanligt att ny lagstiftning inom EU medför behov av att utreda om det behövs förändringar och kompletteringar av de svenska lagarna för att Sverige ska kunna leva upp till de EU-rättsliga kraven.

Direktiven – utredningens manual

Uppdraget för utredningen formuleras i ett så kallat direktiv. Innehållet i direktivet beror på den fråga regeringen vill ha besvarad. Direktiven innehåller en bakgrund och problembeskrivning. Ibland kan direktiven vara väldigt detaljerade och tydliga ifråga om vilka typ av förslag som förväntas från utredningen. Så är ofta fallet när det handlar om anpassning till EU-rätten. Ibland lämnar direktiven dock ett större handlingsutrymme till utredningen.

Varje utredningsförslag ska innehålla uppgifter om vad ett genomförande av förslaget kostar och hur det kan finansieras. I direktiven kan det också stå att utredningen ska ta ställning till hur förslagen kan påverka andra områden som är viktiga för regeringen, till exempel jämställdhetsarbetet och barnfrågor. Av direktivet ska det vidare framgå när utredningens arbete ska vara klart. Hur lång utredningstiden är varierar. Längre tillbaka var det vanligt med väldigt långa utredningstider. I dag handlar det ofta om max ett år.

Hur går utredningsarbetet till?

Den särskilde utredaren utför i regel uppdraget vid sidan av sitt ordinarie arbete och får endast en mindre ersättning. Till sin hjälp har därför utredaren en och ibland flera heltidsanställda utredningssekreterare som i praktiken utreder frågorna och skriver betänkandet, det vill säga utredningens rapport. Utredningssekreteraren sköter även administration och budget. En utredning är organisatoriskt en tillfällig myndighet. Det är vanligt, särskilt i de utredningar som Justitiedepartementet ansvarar för, att en hovrätts- eller kammarrättsassessor och ibland även rådmän anställs som utredningssekreterare.
Den särskilde utredaren leder och är formellt ansvarig för arbetet samt svarar för de förslag som läggs fram. I en utredning finns det också en grupp med experter och ibland även en vidare referensgrupp. Experterna kommer ofta från myndigheter och organisationer där de jobbar med de frågor som ska utredas. Tjänsteman vid regeringskansliet som arbetar med de frågor som ska utredas finns också med som experter eller sakkunniga.
Inledningsvis studerar utredaren och sekreteraren noga direktiven och gör en grov disposition över vilka frågor som ska utredas och hur arbetet tidsmässigt ska läggas upp. Under inläsnings- och utredningsfasen kan det även bli aktuellt att göra studiebesök hos till exempel berörda myndigheter och ha möten med personer som är väl insatta i frågorna. Det är mindre vanligt men förekommer även att andra länder besöks i syfte att få inblick i hur dessa länder har löst motsvarande frågor. Till allra största del handlar arbetet om att arbeta fram förslag, författningstext och beskrivande texter. Ofta ska dessutom alternativa lösningar utredas. Expertgruppen kan bidra med behovsbeskrivningar och ibland även med vissa textavsnitt. I övrigt träffas utredaren, sekreteraren och experterna vid regelbundna utredningssammanträden. Ett sammanträde håller ofta på en heldag och ibland flera dagar i form av ett internat. Vissa svåra frågor kan behöva stötas och blötas vid flera sammanträden.
Utredaren och sekreteraren har arbetsplatser i kontorsbyggnaden Garnisonen nära Karlaplan. Det är också där utredningssammanträdena hålls. Det är många utredningar som håller till i Garnisonen. Kontorskorridoren är så lång att det faktiskt finns en busshållplats vid den första ingången och en till vid den sista. Ofta är det dock tomt i rummen eftersom många utredningssekreterare i stor utsträckning väljer att arbeta från hemmet. Arbetet som utredningssekreterare kan vara intressant också för jurister som bor utanför Stockholm eller som av annan anledning föredrar distansarbete. Det finns till exempel även arbetsplatser för utredningssekreterare i Malmö.

Utredningens förslag presenteras i SOU

Utredningens förslag presenteras i ett betänkande som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Betänkandet är oftast på flera hundra sidor. Det är inte ovanligt att betänkandeboken är tjockare än så och att den ibland även behöver delas upp i flera band. Ibland ska också delbetänkanden lämnas under utredningstiden. När betänkandet är klart och utredningstiden slut lämnas betänkandet till ansvarig minister. Ofta hålls en presskonferens i anslutning till avlämnandet.

Vad händer efter att ministern fått betänkandet

Det som händer sedan är att betänkandet skickas ut på remiss, vilket innebär att synpunkter på förslagen hämtas in. Vilka myndigheter, intresseorganisationer och andra intressenter som är remissinstanser beror på betänkandets innehåll. Domstolar kan ofta vara remissinstanser och på Södertörns tingsrätt tar vi emot ett flertal remisser varje år.
Ansvarig enhet på respektive departement sammanställer och bemöter sedan remissvaren och skriver en lagrådsremiss och därefter en proposition. Ibland händer det att utredningssekreteraren anställs på enheten för att också göra detta.

Utredningssekreterare – ett jobb för dig?

Du som läser blogginlägget kanske funderar på om ett uppdrag som utredningssekreterare är något som passar dig. Jag hoppas att frågorna och svaren nedan kan vara till hjälp. För att få lite bredd på svaren har jag även bett några andra utredningssekreterare att dela med sig av sina erfarenheter.

Vilka förväntningar hade du på jobbet?
”Att det skulle vara utmanande, omväxlande och kreativt. Och det är det!”
”Att få fokusera på en uppgift och få ett avbrott från mitt ordinarie arbete.”
”Jobba med viktiga framtidsfrågor”

Vilka är de stora fördelarna med att jobba som utredningssekreterare?
”Jobbet är flexibelt. Du planerar arbetet självständigt och styr i hög grad över dina arbetstider.”
”Stor frihet att styra över sin arbetsdag, väldigt självständigt, vilket passar mig. Man får ofta träffa personer med stora kunskaper på olika områden och jobbar man länge som utredningssekreterare får man tillfälle att lära sig många olika områden.”

Vad är intressantast och roligast?
”Är du sekreterare i en utredning som rör ett ämne du är intresserad av får du möjlighet att träffa expertmyndigheter och sakkunniga på området.”
”Intressanta och trevliga studieresor utomlands”
”En bra särskild utredare gör jobbet både roligt och lärorikt.”
”Att få vara uppfinningsrik och lösa problem. Allra häftigast är att öppna lagboken och hitta en paragraf som man själv har varit med om att utforma.”

Vilka utmaningar innebär jobbet?
”Det blir alltid ont om tid på slutet hur väl du än planerat.”
”Du blir utmanad i dina resonemang kring förslagen och måste vara ödmjuk fast du vet att du egentligen har rätt.”
”Inför utredningsmöten då material ska sammanställas och skickas ut samt i slutskedet kan det bli VÄLDIGT långa arbetsdagar och även helgarbete. Då gäller det att vara uthållig och hugga i samt ha en förstående familj.”
”Utredningstiden är ofta kort och tar inte alltid ordentlig höjd för normalt semesteruttag.”
”Jobbet kan vara ensamt, särskilt om man är ensam sekreterare och inte har en väldigt engagerad utredare. Det ställer mycket höga krav på förmåga till planering och självdisciplin. Man är ganska utlämnad till den utredare man jobbar med. Är utredaren trevlig och engagerad kan det vara jättekul att jobba ihop. Motsatsen kan vara rätt tufft.”

Viktiga egenskaper för en utredningssekreterare
”Du måste kunna arbeta självständigt och själv se till att arbetet går framåt.”
”Ödmjuk och diplomatisk”
”Stresstålig och hög arbetsförmåga – det blir ofta ont om tid både inför sammanträden och i slutskedet av utredningen.”
”Uthållighet och tålamod, kreativitet, självdisciplin och god skrivförmåga. Det är en stor fördel om man tycker det är kul att skriva.”

Hur kan det kännas inför ett utredningssammanträde?
”Kul men lite nervöst. Tänk om experterna sågar det man jobbat fram…”
”Förväntansfullt. Nu kommer feed-backen. Trist om den uteblir som till exempel när experterna är oengagerade eller dåligt pålästa.
 
Hur kan det kännas under ett utredningssammanträde
”Det kan bli jobbigt när man upptäcker att experterna inte håller med, att man inte har tänkt på allt, eller om experterna inte förstår förslagen. Diskussionerna tar alltid för lång tid så se till att styra upp mötet. Det kommer alltid upp andra frågor som någon expert vill att man ska ta med, se till att ha läst direktiven noga så du kan bistå utredaren med att mota bort det som inte hör till uppdraget.”
”Stimulerande och ibland irriterande, om experterna är dåligt pålästa eller kommer med nya idéer i sista sekunden.”
 
Hur kan det kännas efter ett utredningssammanträde
”Tusen synpunkter som inte går ihop, så det kan kännas lite hopplöst först men det går över. En bra utredare gör att allt blir mycket lättare, man behöver inte tillgodose alla intressen.”
”Oftast är man trött och lite speedad. Ibland lite överväldigad av alla ändringar som man ser framför sig att diskussionerna under sammanträdet kommer att kräva i texterna.”

Hur känns det när betänkandet lämnas för tryckning och när det lämnas till ansvarig minister?
”Bästa dagen men också tomt. Sen vet man ju alltid att något blivit felstavat eller bortglömt.”
”Lättnad och lite stolthet.”
”Höjdpunkten är nog när kartongerna med de tryckta betänkandena kommer.”

Skulle du göra om det?
”Jag skulle gärna göra om det!”
”Ja, jag har jobbat i många utredningar”
”Ja, absolut, fast om du frågat direkt efter skulle jag antagligen sagt nej, aldrig igen.”