2018-03-13
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , ,
Vad händer med egendom efter att någon gått bort?

I förra veckans avsnitt av SVT:s serie Domstolen fick vi följa flera olika tvister som uppstod om arvet efter tandläkaren Gunnar. Det gällde bland annat en tvist om ett testamente var giltigt eller inte och en tvist om en fullmakt som Gunnar hade ställt ut skulle gälla.

När en människa dör är det ofta en mängd olika saker som måste ordnas. Att organisera begravningen med allt som hör till det är många gånger bara början. De flesta lämnar också efter sig olika saker som måste avslutas; egendom ska tas om hand, fordringar ska krävas in och skulder ska betalas. Om den som har dött är gift eller sambo ska maken/makans eller sambons egendom avskiljas från den avlidnas. När detta är gjort ska den egendom som finns kvar på något sätt fördelas och överföras till andra.

Fördelningen av den egendom som en avliden person lämnar efter sig kan göras på två olika sätt: antingen genom arv eller genom testamente. Arv betyder att egendomen fördelas till den avlidnes släktningar (eller i sista hand till allmänna arvsfonden) enligt en särskild ordning som är bestämd i lagen medan testamente betyder att egendomen fördelas på det sätt som den avlidne själv har bestämt.

Vem får ärva?

Lagens regler om arv bygger i stor utsträckning på släktband där de som är närmast släkt med den avlidne har förtur framför mer avlägsna släktingar.

Arvsordningen, som beskriver vem som ärver vem, kan delas in i tre olika klasser.

  • I första hand ärver den avlidnes barn, de s.k. bröstarvingarna. Om det finns flera barn har de lika stor rätt (finns det två barn ärver de hälften var, tre barn ärver en tredjedel var osv.). Om någon av bröstarvingarna skulle vara avliden får dennes barn den bröstarvingens andel av arvet.
  • Om den avlidne inte hade några barn ärver den avlidnes föräldrar (om de finns i livet). I andra hand ärver den avlidnes syskon eller deras barn.
  • I den tredje och sista arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar eller, om dessa inte lever, syskon till den avlidnes föräldrar (dvs. farbröder, mostrar etc.).

Om den avlidne var gift gäller särskilda regler. I så fall har makan/maken rätt att ärva inte bara före arvingar i andra och tredje arvsklasserna utan också före gemensamma barn. Om den avlidne däremot hade barn som inte också är makens/makans barn (s.k. särkullbarn) har de rätt att få ut sin del av arvet direkt.

I de fall en make ärver så finns det speciella regler om hur arvet efter den make som dör sist ska fördelas. Dessa regler tar hänsyn också till den först avlidne makens arvingar.

En sambo har inte någon arvsrätt enligt lagen. För att en sambo ska få del av arvet krävs därför ett testamente.

Vad gäller för testamenten?

Som framgick i programmet finns det väldigt stränga formkrav för testamenten. Formkravet innebär enkelt uttryckt att testamentet måste göras på ett visst sätt för att vara giltigt. Det finns flera skäl för att testamenten ska ha viss form. Ett skäl är att det ska finnas bevisning om att testamentet existerar och att det verkligen stämmer med den avlidnes vilja. Ett annat syfte är att förhindra förhastade förordnanden och att markera testamentets betydelse.

Följande krav ställs för att ett testamente ska vara giltigt:

  • Det ska vara skriftligt och underskrivet av den som testamenterar (den personen kallas för ”testator” på juridiskt språk).
  • Testators namnteckning ska vara bevittnad av två vittnen. Vittnena måste antingen ha sett testator skriva under handlingen eller så ska testator ha sagt att det är hens namnteckning på testamentet (vidkännas sin underskrift). Båda vittnena måste vara närvarande samtidigt när detta sker och de ska skriva under handlingen.
  • Vittnena måste också veta om att det är ett testamente de bevittnar. Däremot behöver de inte veta om vilket innehåll testamentet har. Det går alltså bra att täcka för delar av testamentet på det sätt som Gunnar hade gjort.

Alla kan inte vara testamentsvittnen. För det första krävs att vittnet har fyllt 15 år. Testators make, sambo eller släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (barn, barnbarn, föräldrar, far- och morföräldrar osv) får inte heller vara vittnen. För att förhindra att testator utsätts för obehörig påverkan får inte heller den som är testamentstagare vara testamentsvittne. Samma sak gäller för testamenten till förmån för vittnets make, sambo eller vissa närmare släktingar.

Om något av formkraven inte är uppfyllt är testamentet ogiltigt, vilket betyder att man inte tar någon hänsyn till det när arvet fördelas.

Att skriva testamente är i princip det enda giltiga sättet att bestämma om sin egendom efter döden. Det finns därför lagregler som säger att avtal om hur någons egendom ska fördelas efter att denne gått bort är ogiltiga. Samma sak gäller för löften om gåvor som inte kan göras gällande under givarens livstid.

Om det finns ett giltigt testamente är utgångspunkten att egendomen ska fördelas på det sätt som står i testamentet. Det finns dock vissa begränsningar i möjligheterna att göra testamente. Om den avlidne hade barn har dessa nämligen rätt till sammanlagt hälften av egendomen, även om det finns ett testamente som säger att all egendom ska till någon annan. Detta kallas för bröstarvinges laglott.

Vad är Allmänna arvsfonden?

Om den avlidne inte har några släktingar som kan ärva och inte heller har skrivit något giltigt testamente så går hela arvet till Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. De senaste decennierna har Arvsfonden gett stöd till utvecklings- och försöksverksamhet av olika slag. Till exempel prövades färdtjänst och personlig assistans först i arvsfondsprojekt innan de blev etablerade verksamheter. När ungdomsarbetslösheten ökade i början av 1990-talet fick en rad organisationer stöd för att utveckla aktiviteter för arbetslösa unga.

Gäller en fullmakt efter att den som skrivit fullmakten har avlidit?

Den andra tvisten som behandlades i programmet handlade om att Gunnar före sin död hade ställt ut en s.k. generalfullmakt till sin granne Håkan. Efter Gunnars död använde Håkan fullmakten för att träffa en del avtal, och frågan för domstolarna blev då om de avtalen var bindande för Gunnars dödsbo.

En fullmakt är en handling som ger den som får fullmakten rätt att göra någonting för den som ställer ut fullmaktens räkning, t.ex. att sluta ett visst avtal, ta emot en betalning eller att företräda en person i en rättegång. Oftast är nog fullmakter också begränsade på det sättet, dvs. att de gäller för en viss handling eller i ett visst sammanhang. En generalfullmakt däremot ger den som får fullmakten befogenhet att göra allt det som den som ställer ut fullmakten själv har rätt att göra.

Huvudregeln enligt lagen är att om den som ställt ut fullmakten dör så fortsätter fullmakten ändå att gälla om inte särskilda omständigheter leder till att den ska vara förfallen. I den tvist som togs upp i programmet kom hovrätten fram till att det fanns sådana särskilda omständigheter som gjorde att generalfullmakten inte skulle vara giltig, och dödsboet var därför inte bundet av de avtal som Håkan hade träffat. Dödsboet behövde därför inte betala för de tjänster som Håkan hade köpt in.

Vad gäller för gåvor?

I programmet uppstod också en tvist med en person som påstod att Gunnar under sin livstid hade gett bort en av sina bilar till honom eller henne. Lagen skiljer mellan ett löfte (utfästelse) om en gåva och en fullbordad gåva. Ett löfte om att i framtiden ge någon en gåva är normalt inte juridiskt bindande, utan det är först när gåvan har fullbordats som givaren inte längre kan ångra sig. Man brukar normalt anse att en gåva har fullbordats först när den bortgivna saken har lämnats över till gåvotagaren.

Den person som ville ha en av de bilar som fanns i Gunnars garage var därför tvungen att bevisa

  1. att Gunnar faktiskt hade gett bort bilen och
  2. att gåvan hade fullbordats, dvs. att den överlämnats.

Eftersom det inte verkade finnas något gåvobrev eller liknande och bilen dessutom stod kvar i garaget på Gunnars fastighet så vågar vi påstå att det skulle ha blivit ganska svårt. Det var nog därför som personen också valde att inte driva sitt krav vidare.