2020-01-28
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , ,
Vad händer om jag ljuger i domstol?

Den här veckan kommer Domarbloggen att handla om vad som händer om man ljuger under ed i domstol (brottet mened) och varför nästan alla som döms för mened får fängelse.

Straffbestämmelserna om mened finns i 15 kap. brottsbalken.

Något kort om vittnesplikten

Vittnesbevisning är ett vanligt och viktigt bevismedel som ofta har en avgörande betydelse för målets utgång i domstolen.

I Sverige har vi allmän vittnesplikt, vilket innebär en skyldighet för enskilda att inställa sig i domstol och avlägga vittnesmål under ed om någon av parterna i målet begär det. Vittnesplikten gäller både i civil- och brottmål, men det är vanligt att man förknippar vittnesmål med brottmål. Ett vittne kan då vara någon som har sett någon begå ett brott eller iakttagit någonting särskilt kring brottstillfället, gärningspersonens beteende eller liknande. I brottmål är det vanligtvis åklagaren som vill hålla förhör med vittnen som en del av sin bevisning, men även den tilltalade kan göra det. Den som är kallad som vittne till domstolen kan inte bestämma själv om hen ska vittna eller inte. Undantag för vittnesplikten görs bara för den som till exempel är nära släkt med den åtalade, själv misstänkt för brott i samma mål eller är väldigt ung.

Utgångspunkten är vidare att ett vittne ska avlägga vittnesed innan vittnet lämnar sin berättelse:

”Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”.

Det finns vissa undantag för vilka som ska avlägga ed. En tilltalad (den som åklagaren påstår har gjort sig skyldig till brott) eller målsägande (den som åklagaren påstår är ett brottsoffer) hörs t.ex. aldrig under ed. Inte heller ska närstående till en tilltalad vittna under ed. Närstående till målsäganden kan välja att inte vittna, men väljer de att vittna ska de höras under ed. Den som har avlagt en vittnesed inför domstol har sedan en skyldighet att i förhör berätta sanningen; man talar under straffansvar.

Brottet mened

I 15 kap. 1 § 1 st brottsbalken står det att den som under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen döms för mened. Med laga ed menas bl.a. vittneseden som jag redogjort för ovan, men det kan även röra sig om t.ex. ed som man ska avlägga enligt konkurslagen och en ed som en sakkunnig ska avlägga innan den sakkunnige ska uttala sig om något med hjälp av sin kunskap som expert. Av 4 § i samma kapitel står det också att domstolen inte ska döma för mened om utsagan har varit utan betydelse för saken eller om någon ljugit eller förtigit sanningen angående något som hen haft rätt att vägra yttra sig om och omständigheterna innebär skälig ursäkt. Ett vittne behöver t.ex. inte svara på frågor som skulle kunna avslöja egen brottslighet.

För att dömas för mened krävs att vittnet uppsåtligen, det vill säga avsiktligen, har lämnat en osann uppgift eller förtigit sanningen. Det skulle kunna vara så att vittnet har sett fel, minns fel eller av någon annan anledning har fått för sig att de uppgifter som hen lämnar är sanna. Om vittnet tror att de uppgifter som lämnas är sanna är uppsåtskravet inte uppfyllt och vittnet ska då inte heller dömas för mened.

Skulle ett vittne utan giltigt skäl vägra att avlägga ed, vittnesmål eller besvara en fråga kan rätten bestämma att om vittnet fortsätter att vägra får vittnet betala ett vite, dvs. en summa pengar. I slutändan, om vittnet fortsätter att vägra, kan domstolen besluta om häktning (se 36 kap. 21 § rättegångsbalken). I denna typ av fall är menedsreglerna inte samtidigt tillämpliga eftersom själva förhöret inte har kommit igång.

Brottet mened är inte heller fullbordat förrän själva förhöret har avslutats. Om ett vittne har ljugit i inledningen av förhöret men under berättelsens gång ändrat sig och berättat sanningen har vittnet alltså inte begått något brott.

De flesta som döms för mened får fängelse

Den allmänna vittnesplikten är en viktig grundpelare i rättssystemet och det är av grundläggande betydelse för att rättsskipningen ska kunna utövas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt att de som hörs som vittnen inte medvetet lämnar osanna uppgifter.

Den som döms för brottet mened brukar få fängelse. Man kan säga att det finns en mycket stark presumtion för att fängelse ska väljas som påföljd (det är ett s.k. artbrott). Mened är helt enkelt ett brott som lagstiftaren och domstolarna ser extra allvarligt på med den motiveringen att det innefattar ett åsidosättande av respekten för rättsväsendet och påverkar möjligheterna att upprätthålla rättssystemets effektivitet och tillförlitlighet (se bl.a. Högsta domstolens avgörande i NJA 1996 s. 757 och i NJA 1999 s. 561).

Straffskalan för mened av normalgraden är fängelse i högst fyra år. Straffvärdet är högre om brottet syftat till att någon oskyldig ska dömas för ett brott än om det syftat till att någon skyldig ska frikännas. Vidare ska domstolen beakta svårighetsgraden av det brott som vittnesmålet avser och den skada som någon annan drabbas av genom vittnesmålet. Om en person vittnar falskt i vinningssyfte kan det också finnas anledning att se strängare på brottet

Stöd för dig som ska vittna

För den som känner sig orolig inför att vittna finns hjälp och stöd att få. På Södertörns tingsrätt finns vittnesstöd och det finns också ett särskilt väntrum för vittnen. Vi är vana vid att ta emot frågor som rör vittnesmål så ta kontakt med tingsrätten före förhandlingen om du har några frågor.

Om du vill läsa mer om vittnesstödet, se http://www.domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/ar-du-kallad-som-vittne-till-tingsratten/

Om du vill läsa mer om vittnesplikten, se http://www.domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/att-vittna-ar-inte-valbart-det-ar-en-samhallsplikt/