2019-12-10
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , ,
Vad händer om man inte kommer till domstolen?

Det händer tyvärr ganska ofta att personer som kallats till olika förhandlingar vid domstol inte kommer. Detta leder till flera olika problem både för domstolen och för de övriga aktörerna som är inblandade i domstolens olika mål och ärenden. Om en förhandling t.ex. behöver ställas in betyder det i många fall att parter och vittnen, som kanske har tagit ledigt från jobbet för att vara med på förhandlingen, behöver åka hem igen utan att få ett avslut på sin process. Dessutom kanske de blir tvungna att komma tillbaka igen vid ett senare tillfälle. Inställda förhandlingar leder också till stora kostnader för samhället.

Men vad händer då för den person som inte kommer? Det är det denna text ska handla om. Svaret på den frågan beror på vilken roll den person som uteblir har i målet men också på vilken sorts förhandling det handlar om. Jag tänkte därför dela upp texten i tre olika delar, en som handlar om brottmål, en som handlar om tvister om pengar och liknande (s.k. dispositiva tvistemål) och en som handlar om familjemål.

Redan här i början ska dock nämnas att i princip alla de olika sanktioner som jag beskriver nedan förutsätter att den som inte har kommit har fått del av kallelsen till förhandlingen, dvs. att domstolen har någon form av bevis på att personen känner till att hen ska komma till domstolen.

Det ska också sägas att denna text handlar om vad som händer när någon uteblir från en förhandling i tingsrätten. I hovrätten och Högsta domstolen gäller andra regler.

Vad händer om man inte kommer till en huvudförhandling i ett brottmål?

Om den som är tilltalad (åtalad för ett brott) inte kommer till förhandlingen ska domstolen i första hand bedöma om målet kan avgöras ändå. Det är möjligt om det inte finns anledning att döma till strängare straff än fängelse i sex månader och målet kan utredas tillräckligt bra utan att den tilltalade är där. I dessa fall får den tilltalade alltså inte chansen att berätta sin version av vad som har hänt, däremot brukar domaren alltid läsa upp det som den tilltalade har sagt i polisförhör tidigare. Om målet avgörs på det sättet får den tilltalade ingen sanktion på grund av att hen inte kom till förhandlingen.

I de fall där det inte är möjligt att avgöra målet utan att den tilltalade är där finns det några andra alternativ. Som huvudregel gäller att den tilltalade ska ha kallats till förhandlingen ”vid vite”, dvs. med ett hot om att få betala en viss summa (normalt 4 000 kr) om hen inte kommer. Den summan kan den tilltalade alltså bli skyldig att betala om hen uteblir från förhandlingen. I de fallen bokar man sedan en ny förhandling och då kallas den tilltalade igen, med ett nytt högre vite (oftast 8 000 kr). Tanken är att hotet om vite ska få den som är kallad att dyka upp. Vitet har dock egentligen ingenting att göra med det brott som målet gäller och ska inte uppfattas som något extra straff för brottet, utan det är fråga om ett slags avgift som den tilltalade får betala för att hen inte kom till förhandlingen.

Domstolen kan också besluta att den tilltalade ska hämtas av polisen till förhandlingen, antingen omedelbart eller till en senare dag. Det betyder helt enkelt att polisen åker ut och letar efter den tilltalade och tar med denne till förhandlingen. I vissa situationer kan domstolen också besluta att polisen får omhänderta den som ska hämtas i som mest arton timmar innan förhandlingen.

I sista hand kan domstolen i vissa fall också besluta att den tilltalade ska häktas i sin frånvaro (utevaro). Då blir den tilltalade efterlyst och ska gripas av polis så fort som möjligt.

Även målsäganden (någon som blivit utsatt för ett brott) och vittnen kan få betala vite om de inte kommer till förhandlingen. Domstolen kan också besluta om att målsäganden och vittnen ska hämtas till förhandlingen av polisen. Däremot är det inte möjligt att häkta målsäganden eller vittnen på grund av att de uteblir från en förhandling.

Vad händer om man inte kommer till en huvudförhandling i ett tvistemål om pengar eller liknande?

Om den som är part inte kommer till en förhandling i ett s.k. dispositivt tvistemål varken personligen eller genom ombud brukar den andra parten oftast begära att tingsrätten ska meddela en s.k. tredskodom. Ordet tredskodom kommer från det gamla ordet ”tredska”, vilket betyder ungefär ”trots” eller ”ohörsamhet”. En tredskodom betyder helt enkelt att den som inte har kommit till förhandlingen förlorar målet.

Den som får en tredskodom mot sig har som huvudregel rätt att inom en månad begära återvinning av domen, vilket betyder att tingsrätten tar upp målet igen och fortsätter handlägga det. Den som har uteblivit får alltså en ny chans. Återvinning får man dock bara söka en gång, den som får en tredskodom mot sig en andra gång har inte rätt till återvinning.

När det gäller vittnen ser reglerna ut på samma sätt som i brottmål. Vittnet kan alltså få betala vite eller så kan domstolen besluta att vittnet ska hämtas till förhandlingen av polis.

Vad händer om man inte kommer till en huvudförhandling i ett familjemål?

I tvister som gäller t.ex. äktenskapsskillnad eller vårdnad om barn ser reglerna lite annorlunda ut. Om käranden (den som har ansökt om stämning och begärt någonting) inte kommer till en sådan förhandling förfaller dennes talan och målet ska då skrivas av. Det betyder att det inte blir någon prövning av kärandens begäran.

Om svaranden (den som kärandens begäran riktas mot) inte kommer kan hen bli skyldig att betala vite eller så kan domstolen besluta att svaranden ska hämtas till förhandlingen. I vissa fall kan målet också avgöras trots att svaranden inte kommit till förhandlingen.

Även i familjemål är reglerna för vittnen samma som i brottmål, dvs. vittnet kan få betala vite eller bli hämtad av polis.