Förundersökning – domare och åklagare

Inledning

De allra flesta har hört eller läst ordet förundersökning, allt som oftast i samband med att ett brott har begåtts. Men vad är det egentligen? Vad är syftet med en förundersökning och vad leder den till? Vad gör egentligen en åklagare respektive en domare under förundersökningen? I det här inlägget kommer jag att försöka svara på de här frågorna. Jag är fiskal och jobbar därmed som domare på tingsrätten. Tidigare har jag även jobbat som åklagare.

Vad är en förundersökning?

En förundersökning inleds så snart det kan antas att brott har begåtts. Syftet med förundersökningen är att utreda om det faktiskt har begåtts något brott, vem eller vilka som i så fall kan misstänkas ha begått brottet och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal.

Förundersökningen leds av polis om brottet är av enkel art och annars av åklagare så snart någon är misstänkt för brottet. Den som leder förundersökningen kallas förundersökningsledare.

Under förundersökningen vidtas en mängd olika utredande åtgärder, bland annat hålls förhör med personer som kan ha koppling till det misstänkta brottet. Förhör hålls till exempel med den misstänkte, den som blivit utsatt för brott (målsäganden) och vittnen som kan ha sett eller hört någonting. Hus, lägenheter och bilar kan genomsökas vid så kallad husrannsakan. Vid husrannsakningar kan föremål som har koppling till brottet tas om hand för att analyseras och utredas närmare, till exempel kan telefoner omhändertas och innehållet analyseras och olika föremål som eventuellt har koppling till brottet kan skickas på dna-analys och fingeravtrycksundersökning.

Det är den som är förundersökningsledare som beslutar vilka utredningsåtgärder som ska genomföras. Det betyder att när en åklagare är förundersökningsledare så berättar hon eller han för polisen vad som ska göras. Det innebär alltså att åklagaren sällan själv håller förhör, genomför husrannsakan eller analyserar telefoner under förundersökningen. Däremot deltar åklagaren aktivt i alla skeden under förundersökningen och fattar löpande nya beslut om vad som ska göras.

En viktig sak att komma ihåg är att förundersökningen alltid bedrivs objektivt. Det innebär att såväl omständigheter som talar till den misstänktes fördel som nackdel ska lyftas fram och undersökas.

När kommer domaren in i bilden under förundersökningen?

Under förundersökningen kan det finnas åtgärder som en domare måste besluta om, det finns alltså gränser för vad åklagaren själv kan bestämma. En domare beslutar exempelvis om rätten till juridiskt stöd och vissa tvångsmedel.

Den som är misstänkt för brott eller den som blivit utsatt för brott (målsäganden) kan i vissa fall behöva juridiskt stöd. En domare avgör om försvarare eller målsägandebiträde behövs.

Tvångsmedel är åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott. De innehåller någon form av tvång mot person eller egendom. Två exempel på tvångsmedel är häktning och olika former av övervakning eller avlyssning.

Häktning innebär att en misstänkt person blir frihetsberövad och används oftast vid grövre brott. Sådant behov kan finnas om det finns risk för att den misstänkte försöker fly, undanröja bevis eller försvåra utredningen eller fortsätter att begå brott. Senast fyra dagar efter att åklagaren har anhållit en person måste domaren besluta om den misstänkte ska häktas eller inte.

Övervakning och avlyssning är två former av hemliga tvångsmedel. Det innebär att domaren beslutar om åklagaren får tillstånd att övervaka och avlyssna bland annat telefoner. Åklagaren kan genom detta få veta var en telefon har befunnit sig, vem som har ringt och skickat sms till telefonen samt även (när det gäller avlyssning) vad som står i sms:en.

Sammanfattningsvis kommer domaren in under förundersökningen i den mån det behövs när åklagaren inte själv får fatta beslut. Det är även viktigt att komma ihåg att både domaren och åklagaren har en skyldighet att se till att förundersökningen bedrivs så snabbt så möjligt.

Vad händer sen?

När förundersökningen är klar är det upp till åklagaren att besluta om åtal ska väckas eller inte. Åklagaren går då igenom hela förundersökningen. Som huvudregel är åklagaren skyldig att väcka åtal om hen tror att det kan bli en fällande dom. På motsvarande sätt ska förundersökningen läggas ned om det inte finns tillräckliga skäl för åtal. Om åtal väcks lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Då är det upp till domstolen och domaren att ta ställning till om det är ställt utom rimligt tvivel att den eller de misstänkta har gjort sig skyldiga till det brott som utretts under förundersökningen.