Artificiell intelligens, eller AI, finns idag i hela samhället och utvecklingen går snabbt. Vi ser det i allt från hur vi söker svar på frågor där vi idag alltmer använder AI‑tjänster i stället för att googla, till hur bilder sorteras i våra flöden beroende på var vi är, med vem och vad vi har sökt efter. Vi vet ännu inte hur framtiden kommer att se ut. En komplex fråga, och också ett vägskäl för rättsstaten, handlar om hur AI påverkar domstolarnas arbetssätt.
I domstolarna hanteras varje dag beslut som får avgörande betydelse för människors liv. I en allmän domstol kan det handla om en straffrättslig påföljd till någon som har begått ett brott, i en förvaltningsdomstol om viktiga socialförsäkringsmål eller om samhället ska gripa in och ta hand om ett barn som far illa.
Från papper till digitalt
För några år sedan förändrades domstolarnas praktiska arbetssätt när hanteringen av målen blev digital. Från att tidigare ha arbetat med papper blev arbetet med att förbereda och hantera målen digitalt. Nu står domstolarna, liksom övriga samhället, inför nästa stora skifte när AI‑tekniken integreras i det praktiska arbetet. Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter att effektivisera och kvalitetssäkra det som domstolarna gör. AI kan frigöra tid för djupare analyser och avvägningar där mänskligt omdöme behövs, men det uppstår också viktiga frågor om rättssäkerhet och ansvar.
Vad händer i Norden?
När domare från hela Norden samlades i Bergen, Norge, för några månader sedan stod AI i centrum. Domarna diskuterade hur AI redan idag påverkar arbetet och hur AI kan förändra arbetet i framtiden. Maria Braun Hotti, som är domare vid Kammarrätten i Stockholm och deltog i seminariet, säger att alla de nordiska länderna står inför dessa överväganden, även om synen på hur snabbt tekniken bör införas varierar dem emellan. Hon berättar dock att alla var överens om att AI aldrig får ersätta den mänskliga bedömningen, utan främst ska fungera som ett stöd för att snabba på och kvalitetssäkra hur målen förbereds innan juristerna fattar beslut. Eftersom varje avgörande får stora konsekvenser kan dessa beslut inte fattas utan att en människa är inblandad och ansvarig.
På bilden: Maria Braun Hotti, Kammarrätten i Stockholm
Effektivisera och hjälpa – men inte ersätta
Hur kan domstolarna då använda AI på ett smart sätt? Det finns tydliga fördelar, särskilt i en tid då domstolarna hanterar allt större datamängder och många mål ska avgöras.
AI kan göra sådant som datorer är särskilt bra på och som är väldigt tidskrävande: analysera stora mängder information, identifiera mönster och hjälpa till att strukturera material. Redan idag använder domstolarna AI för att maskera identitetsuppgifter som namn och adress i domar för att skydda enskilda människor. På så sätt underlättar AI arbetet utan att påverka kärnan i dömandet. Den maskning som sker med hjälp av AI behöver dock alltid kontrolleras av en människa.
Rättssäkerhet och transparens
Användningen av AI väcker också frågor om rättssäkerhet. En dom måste vara utformad på ett begripligt och transparent sätt. Domaren måste i domen förklara hur man har resonerat så att den som är berörd, men också andra domstolar och myndigheter, förstår vad som har vägts in i bedömningen. Detta är något som inte är självklart om ett AI‑verktyg hade haft en central del i processen. AI analyserar mönster och hanterar information, men utgår enbart från det som den har tränats i och har åtkomst till.
Europeiskt arbete med riktlinjer
Representanter från Consultative Council of European Judges, ett organ som ger råd till Europarådet, arbetar med riktlinjer för hur AI kan användas inom dömandet. Det handlar om bevisvärdering, informationssäkerhet och utmaningar kopplade till molntjänster.
Även i Sverige pågår olika satsningar. Domstolsverket har flera innovationsuppdrag, till exempel inom textöversättning, dokumenthantering och digital tolk. Lena Nilsson är IT‑direktör vid Domstolsverket, den myndighet som ansvarar för domstolarnas IT-system. Hon säger att det finns en grundprincip: tekniken ska användas där den gör nytta, men aldrig bara för att den råkar vara ny eller avancerad.
– Domstolsverket samverkar alltid med domstolarna och andra intressenter vid utforskandet av olika innovationer. Det är inget självändamål att vara först med allt. Det innebär att AI‑projekt måste granskas minst lika noggrant som all annan utveckling, särskilt med hänsyn till säkerhet och rättssäkerhet. Man ska helt enkelt inte experimentera med något som kan riskera att någon inte får en korrekt rättslig prövning, vilket skulle kunna påverka förtroendet för domstolarna, säger Lena.
Bilden: Lena Nilsson, Domstolsverket
Risker med publika AI‑verktyg
Detta ansvar gäller inte bara tekniken som sådan utan även användningen. Publika AI‑verktyg, såsom chatbotar och textgeneratorer, blir allt vanligare i samhället. Domstolsverket har tagit fram riktlinjer för hur domstolsanställda får använda dessa verktyg. Man får till exempel aldrig lägga in sekretessbelagd information, eftersom sådana verktyg ofta lagrar och använder det som matas in. Innan en domstol har meddelat en dom får ingen information om denna spridas. Det innebär att man inte får använda AI på ett sådant sätt att den informationen kan bli åtkomlig innan domen är klar och offentlig. Varje medarbetare vid domstolarna har ett personligt ansvar att skydda informationen och inte lägga in pusselbitar som innebär att domen kan röjas i förtid.
Extra försiktighet
När man närmar sig domstolarnas viktigaste uppdrag, att avgöra mål, krävs extra försiktighet. Ju närmare ett AI‑verktyg kommer de juridiska bedömningarna, desto större blir riskerna. Det handlar om allt från hur verktyget tränats till hur eventuella fel kan upptäckas och korrigeras. Därför finns idag ett särskilt etiskt råd i Sverige bestående av domare som diskuterar och ger vägledning i dessa frågor.
Juristrollen i förändring
Det är inte bara tekniken som förändras. Även rollen som jurist påverkas. Thomas Rolén, president och högsta chef för Kammarrätten i Stockholm samt före detta generaldirektör för Domstolsverket, beskriver att jurister i framtiden kommer att arbeta i en miljö där ”grovjobbet”, att samla fakta eller ta fram utredningsunderlag, allt oftare är förberett av AI.
I stället kommer fokus ligga på att granska, bedöma och säkerställa kvaliteten i materialet. Det kräver nya kompetenser, till exempel förmågan att kritiskt granska AI‑genererade analyser eller att kunna formulera precisa frågor (vilket även kallas prompta) till avancerade verktyg. Juristprogrammet och domarutbildningen kommer därför att successivt anpassas för att möta dessa behov.
Generationsskifte och nya kompetenser
Samtidigt står domstolarna inför ett generationsskifte när många idag erfarna domare närmar sig pension. Det innebär att behovet av nya jurister är stort och framtidens domare kommer att behöva behärska både traditionell juridik och ha AI‑kompetens. Även om domare också framöver ska vara generalister finns möjligheter att fördjupa sig inom områden där teknisk och juridisk kunskap möts, så som dataskydd, digital bevisning eller frågor om AI‑genererat material.
Rättsstatens oberoende i en ny tid
Enligt Thomas Rolén är kanske det viktigaste i denna utveckling, där desinformation och påverkansoperationer är en närvarande verklighet, att rättsstaten och domstolarnas oberoende måste värnas. När konspirationsteorier sprids snabbt och offentliga institutioner ifrågasätts mer öppet än tidigare blir domstolarnas tydlighet och transparens ännu viktigare. Domstolarna och människorna som arbetar där måste fortsätta att förklara sina beslut och vara närvarande i samhällsdebatten. Förtroendet för rättsväsendet är avgörande, inte bara för domarna själva utan för hela samhällets funktion och för demokratin.
Bilden: Thomas Rolén, Kammarrätten i Stockholm
Teknik som stöd och människan som ansvarig
När vi blickar framåt står det klart att AI kommer att spela en viktig roll i domstolarnas utveckling. Men oavsett hur tekniken förändras finns det en sak som inte förändras: det är människor som dömer. AI kan ge stöd, skapa struktur och effektivisera, men rättvisa kräver alltid ett mänskligt ansvar, omdöme och förmåga att förstå komplexa situationer bortom det som går att räkna fram.
Om du funderar på en framtid inom juridik innebär det att du kommer in i en bransch där teknik och juridik möts. Det kommer att krävas nyfikenhet, digital kompetens och en vilja att lära nytt, men också förmågan att hålla fast vid grundläggande principer om rättssäkerhet, integritet och mänskligt omdöme.
/Maria Erlandsson
