Alla domare i Sverige avlägger en ed. Vad är då en ed? Jo, domareden är som ett löfte som alla domare måste uttala inför en annan domare. Alla personer som ska vara domare i svenska domstolar avlägger eden i början av sin tjänstgöring. Eden gäller livet ut så man behöver bara avlägga domareden en gång.
Vad står det i domareden?
”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”
Citatet ovan är vår svenska domared, som finns i 4 kap. 11 § rättegångsbalken. Alla som ska tjänstgöra som domare måste avlägga den eden. Det gäller alltså både oss som är juristdomare och nämndemän, tekniska råd och särskilda ledamöter.
Vad betyder orden i domareden?
Språket i eden är gammaldags och kan vara svårt att förstå. Domareden har sitt ursprung i en lag från år 1734 och endast några förändringar har gjorts sedan dess. Till exempel lovade domare före år 1976 ”inför Guds den allsmäktige och vid hans heliga ord”. Numera lovar vi ”på heder och samvete”. Frågan är då vad det är vi domare lovar.
- ”efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra”
Eden börjar med att vi lovar att göra vårt bästa för att våra avgöranden ska bli rätt.
- ”ej mindre den fattige än den rike”
Den här delen av eden innebär att alla ska behandlas lika, fattig som rik. Skyldigheten att inte göra skillnad på människor gäller förstås även andra omständigheter än rikedom, såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och annat. Alla ska vara lika inför lagen.
- ”döma efter Sveriges lag och laga stadgar”
Vi är skyldiga att följa de lagar som gäller när vi dömer, även om vi själva tycker att lagen borde vara annorlunda.
- ”aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga”
Den här delen av eden handlar om jäv. Vi får inte döma annorlunda för att vi är släkt eller vän eller ovän med någon som är inblandad i målet. Vi får inte heller döma annorlunda för att någon till exempel hotat oss. Om en domare upptäcker att det finns någon sådan omständighet i ett mål domaren tilldelats, måste hen avsäga sig målet. Då får en annan domare avgöra det i stället.
- ”ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må”
Det är förstås inte tillåtet att ta emot några förmåner och döma på ett visst sätt till följd av det.
- ”ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är”
”Saker” är ett gammalt ord, som betyder att ha ansvaret för något, alltså vara skyldig. ”Saklös” är motsatsen, det vill säga den som inte har ansvar, utan är oskyldig.
- ”varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller”
Den här delen av eden handlar om det vi kallar överläggningssekretess. På grund av det ålderdomliga språket kan den vara svår att förstå. Jag delar därför upp den i mindre delar.
– ”varken förr, än domen avsäges, eller sedan” betyder varken innan eller efter att en dom blivit offentlig
– ”uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra” betyder att avslöja för dem som kommer till rätten, alltså parter, eller andra
– ”de rådslag rätten inom stängda dörrar håller” betyder det som sägs under en överläggning, alltså sammanträdet när rättens ledamöter diskuterar och bestämmer hur utfallet i en dom ska bli.
Med en mer modern formulering kunde den här delen bli: ”varken innan eller efter att en dom blivit offentlig ska jag avslöja för parter eller andra vad som har förekommit under rättens överläggning”
- ”vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla”
Slutligen lovar vi domare att vara trogna eden vi avlagt.
Alla delar av domareden finns reglerade i andra lagar. I till exempel 43 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns den så viktiga överläggningssekretessen. I 4 kap. rättegångsbalken finns regler om jäv för domare. I brottsbalken finns regler om tjänstefel och mutbrott, vilket en domare kan bli dömd för.
Är eden densamma som på 1700-talet?
Endast mindre förändringar har gjorts i domareden sedan år 1734. Man kan tycka att eden behöver moderniseras, så innebörden blir enklare att förstå. Det har funnits förslag om större moderniseringar, men än har ingen sådan genomförts. Eden gäller som sagt livet ut och är en högtidlig påminnelse om vad som gäller för alla oss domare.
/Kajsa Hällje
