Under 2019 återkallades 36 692 körkort i Sverige enligt siffror från Transportstyrelsen. En anledning till att en person får sitt körkort återkallat är att personen har gjort sig skyldig till fortkörning, vilket det här blogginlägget ska handla om.
Den som gjort sig skyldig till fortkörning har kört i högre hastighet än vad hastighetsbegränsningen på aktuell vägsträcka tillåter. Polisen genomför trafiksäkerhetskontroller på utvalda vägsträckor och när ett fordon passerar kontrollplatsen i otillåten hastighet registreras en uppgift om hur snabbt fordonet har kört. Mätningen sker exempelvis med hjälp av ett laserinstrument. Det är den som kört fordonet som är ansvarig för hastighetsöverträdelsen.
Straffet
Straffet för brott mot trafikförordningen i form av hastighetsöverträdelse (”fortkörning” i folkmun) är penningböter. Beloppet bestäms efter hur många km/h över hastighetsgränsen föraren kört. Beloppet är olika högt beroende på om den högsta tillåtna hastigheten på den aktuella vägsträckan är högre eller lägre än 50 km/h. Om det är fråga om en allvarligare hastighetsöverträdelse i trafikfarliga miljöer kan föraren dömas för vårdslöshet i trafik och då är straffet dagsböter. I särskilt allvarliga fall kan fortkörningen bedömas som grov vårdslöshet i trafik.
Återkallelse av körkort
Den som gjort sig skyldig till en fortkörning får sitt körkort återkallat om överträdelsen av hastighetsbegränsningen inte kan anses vara ringa. Återkallelsen av körkortet sker genom ett så kallat körkortsingripande. Ett körkortsingripande är inte ett straff utan en åtgärd som syftar till ökad trafiksäkerhet. Det är inte tingsrätten, utan Transportstyrelsen, som bestämmer om ett körkort ska återkallas eller inte. Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.
Polisen kan omhänderta ett körkort direkt på plats när en fortkörning registrerats om det är sannolikt att körkortet kommer att återkallas av Transportstyrelsen. Även den som gjort sig skyldig till en fortkörning utomlands kan få sitt svenska körkort återkallat. En person som har ett utländskt körkort och som i Sverige gjort sig skyldig till en fortkörning kan få sitt utländska körkort omhändertaget och Transportstyrelsen kan förklara körkortet ogiltigt i Sverige under viss tid.
Om körkortet blir återkallat eller inte efter en fortkörning avgörs efter en helhetsbedömning av hur allvarlig överträdelsen har varit ur trafiksäkerhetssynpunkt. Detta innebär att körkortet som utgångspunkt inte ska återkallas om omständigheterna vid fortkörningen varit sådana att någon faktisk trafikfara inte kan ha ansetts förelegat. Om fortkörningen berott på ett tillfälligt förbiseende av föraren bör fortkörningen som utgångspunkt anses vara ringa och då ska ingen återkallelse av körkortet ske. Det finns dock en presumtion för att en person som gjort sig skyldig till fortkörning antingen ska få sitt körkort återkallat eller att personen ska få en varning.
I praktiken avgörs frågan om ett körkort ska återkallas eller inte ofta av hur stor hastighetsöverträdelsen varit och vilken hastighetsbegränsning som gällt på den aktuella sträckan. Om en person har kört mer än 30 km/h snabbare än vad som är tillåtet på den aktuella vägsträckan anses som utgångspunkt personen ha gjort sig skyldig till ett avsevärt hastighetsöverskridande som resulterar i återkallelse av körkortet. Om en person kört på en vägsträcka där en lägre hastighetsbegränsning om exempelvis 30 km/h varit gällande kan redan ett överskridande av hastighetsbegränsningen med 20 km/h anses vara avsevärt och leda till återkallelse av körkortet. Grunden till att hastigheten är viktig för att avgöra om körkortet ska återkallas eller inte är att hastigheten har stor betydelse för uppkomsten av en olycka.
Spärrtiden
När ett körkort återkallas bestäms en så kallad spärrtid av Transportstyrelsen. Under spärrtiden får ett nytt körkort inte utfärdas. Spärrtiden kan vara lägst en månad och högst tre år och spärrtidens längd bestäms efter hur allvarligt trafikbrott en förare har gjort sig skyldig till. Den som exempelvis kört mellan 20-30 km/h över hastighetsbegränsningen på en vägsträcka där högsta tillåtna hastighet är 30 km/h får enligt praxis sitt körkort återkallat i 2 månader, medan den som kört 61-70 km/h över samma hastighetsbegränsning får sitt körkort återkallat i 6 månader eller mer. Vid bestämningen av spärrtidens längd vid en hastighetsöverträdelse kan hänsyn även tas till personens behov av körkortet. Transportstyrelsen skickar ut ett nytt körkortsunderlag innan spärrtiden går ut.
Varning
I stället för att den som gjort sig skyldig till en fortkörning får körkortet återkallat kan en varning utfärdas mot personen. Varning utfärdas i stället för återkallelse om en varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Ju större hastighetsöverskridandet har varit, desto starkare måste de särskilda skälen vara för att en varning ska kunna meddelas i stället för att körkortet återkallas. Skäl till att en varning utfärdas i stället för att körkortet återkallas efter en fortkörning är exempelvis att hastighetsöverträdelsen inte varit stor, eller att vid en sammantagen bedömning överträdelsen inte kan anses vara så pass allvarlig att det finns skäl för en körkortsåterkallelse. Hänsyn tas även till personens behov av körkortet, exempelvis beaktas det om personen behöver sitt körkort i tjänsten. Det kan även vägas in att personen exempelvis tidigare inte gjort sig skyldig till någon överträdelse av en trafikregel.
Grov olovlig körning
När en person fått sitt körkort återkallat och spärrtid löper får personen inte köra. Om en person som fått sitt körkort återkallat kör under spärrtiden gör sig personen skyldig till grov olovlig körning. Det är ett brott som domstolen kan döma till fängelse för om en person gör sig skyldig till upprepade olovliga körningar.
För ytterligare information om Transportstyrelsens hantering av återkallade körkort se myndighetens hemsida Transportstyrelsen: Vägtrafik
