Sjuksköterska, taxichaufför, ordningsvakt, lärare, läkare, optiker och psykolog är alla exempel på så kallade legitimationsyrken. Det är helt enkelt yrken där det krävs en legitimation för att utöva yrket. Legitimationen innebär att samhället garanterar att den som har titeln både har kunskaper och är personligen lämplig. Inte minst inom vård och skola är förtroendet avgörande. Förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen är de domstolar som hanterar de så kallade legitimationsmålen där frågan om någon ska kunna fortsätta att utöva sitt yrke kan omprövas.
Legitimation ges till många olika yrkesgrupper. Gemensamt för de alla är att de arbetar självständigt och har ett särskilt ansvar för andra människor. Om någon inte uppfyller kraven måste samhället kunna ingripa. Det kan till exempel handla om en läkare som upprepade gånger ställer felaktiga diagnoser, en sjuksköterska som bemöter patienterna på ett oprofessionellt sätt eller en lärare som söker olämplig kontakt med sina elever via sociala medier.
Om man misstänker att någon har otillräckliga kunskaper eller är personligen olämplig för sitt jobb, då kan frågan om legitimationen hamna i förvaltningsdomstol. Domstolen prövar då alltså om personen ska ha rätt att utöva det yrke hen är utbildad för. Den typen av mål kallas legitimationsmål.
Vad handlar legitimationsmål om?
Under år 2025 kom det in 69 mål om vårdlegitimationer till Kammarrätten i Stockholm. Dessa mål handlar om personer som omfattas av patientsäkerhetslagen (2010:659), till exempel läkare och sjuksköterskor. Samma år kom det in 25 mål om lärar- och förskollärarlegitimationer. Det finns även andra typer av mål, till exempel om tolkar och lokförare, men de är mindre vanliga.
Då kan legitimationen återkallas
Att bli av med sin legitimation är ett allvarligt och mycket ingripande beslut av samhället mot en enskild person. Enligt patientsäkerhetslagen finns tre huvudskäl:
Grov oskicklighet: det kan handla om upprepade fel eller allvarliga misstag i arbetet. Ibland rör det en enstaka allvarlig händelse, ibland många mindre fel som tillsammans visar på bristande kompetens.
Brottslighet: en legitimation kan återkallas vid brott, även om det inte har skett i arbetet eller har en direkt koppling till yrket. Det avgörande är om brottet påverkar förtroendet för personen.
Uppenbar olämplighet: det kan till exempel handla om missbruk eller andra problem som gör att personen inte anses lämplig att utöva yrket.
Från myndighet till domstol
Legitimationsmålen kan gälla flera olika frågor. Det kan handla om att:
- få sin legitimation efter godkänd utbildning,
- få prövotid eller andra begränsningar eller
- få legitimationen återkallad.
Olika myndigheter, beroende på vilket yrke det gäller, har ett ansvar att inleda en granskning om det kommer in anmälningar som det finns anledning att ta på allvar.
Legitimation för läkare
När det gäller läkare, som alltså är den mest förekommande yrkesgruppen för legitimationsmålen, utreder Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om läkaren har gjort fel enligt patientsäkerhetslagen. Därefter beslutar Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) om det blir aktuellt med någon åtgärd.
I vissa fall kan det handla om så kallad prövotid. Då måste läkaren rätta sig efter de krav som myndigheten ställer och granskas särskilt under en tidsperiod. Om det till exempel handlar om att journalföring inte har skett på rätt sätt, måste detta omedelbart rättas till. Om det inte sker någon förbättring, förlorar läkaren sin legitimation. Om läkaren har ett aktivt missbruk, av till exempel alkohol eller narkotika, krävs det att hen bevisar att detta har upphört sedan en längre tid tillbaka.
I allvarligare fall kan legitimationen dras in omedelbart. Det är en åtgärd som får stora konsekvenser för den enskilda läkaren eftersom det i praktiken innebär ett yrkesförbud, inte bara i Sverige utan i hela EU. Därför ställs det höga krav på bevis och rättssäkerhet innan HSAN fattar ett sådant beslut och innan en domstol fastställer det om beslutet överklagas.
Om läkaren inte är nöjd med myndighetens beslut kan hen överklaga till förvaltningsrätten. Därefter kan målet gå vidare till kammarrätten, men då krävs prövningstillstånd. Alla mål som överklagas tas inte upp i kammarrätten. Det innebär i så fall att avgörandet från förvaltningsrätten står fast. I väldigt få fall, och enbart när myndigheter och domstolar behöver vägledning i en viss fråga där praxis är otydlig, kan ett mål prövas i högsta instans: Högsta förvaltningsdomstolen. Det sker dock mycket sällan.
I förvaltningsrätter och kammarrätter avgörs de flesta mål på handlingarna, det vill säga utan att en muntlig förhandling hålls. Det gäller även legitimationsmål där utredningarna ofta är omfattande och där experter på olika områden bidrar med sina bedömningar.
Den person vars lämplighet i yrket prövas kan begära muntlig förhandling om målet prövas i sak, och i princip ska hen då få det. I praktiken sker det ändå mycket sällan. De flesta mål avgörs alltså utan att parterna träffas i domstolen.
Höga krav
Eftersom en legitimation är så viktig för individens liv och försörjning ställs höga krav på bevisningen i dessa mål. Det ska finnas tydligt stöd för att återkalla legitimationen. Domstolen ska göra en noggrann prövning och väga olika intressen mot varandra:
- individens rätt att arbeta, och
- samhällets behov av säkerhet och förtroende.
Kan man få legitimationen tillbaka?
Ja, det är möjligt att ansöka om en ny legitimation efter att den har återkallats. Då måste det visas att de brister som ledde till återkallelsen inte längre finns. Det kan också vara så att det har gått väldigt lång tid sedan händelsen som ledde till att legitimationen återkallades inträffade.
I vissa fall, särskilt vid allvarlig brottslighet eller sjukdom som för all framtid påverkar arbetsförmågan, till exempel demens, kan det vara omöjligt att få tillbaka legitimationen.
En fråga om förtroende
Legitimationsmål handlar i grunden om förtroende. Domstolen måste avgöra om en person kan fortsätta arbeta i ett yrke där andra människor är beroende av personens kunskap och omdöme. Det handlar om yrken där individen själv, och även samhället i stort, investerat både tid och pengar på den utbildning som ledde fram till att personen fick sin legitimation. Det är därför ofta svåra bedömningar och beslut som inte tas lättvindigt.
Bakom statistiken över legitimationsmål finns verkliga situationer där människors yrkesliv står på spel, men viktigast är att allmänheten ska kunna känna sig trygg i bland annat vården och skolan.
