Målsägandebiträde

Inledning

Den som har begått ett brott har under vissa förhållanden rätt att få en offentlig försvarare, alltså en advokat som biträder och hjälper den misstänkte under rättegången. Hur förhåller det sig med brottsoffret?  Har ett brottsoffer möjlighet att på motsvarande sätt som en misstänkt få stöd under rättegången och i sådant fall under vilka förutsättningar? I det här inlägget tänkte jag svara på den frågan.

Vad är ett målsägandebiträde?

Den som har blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott (brottsoffer) kallas för målsägande. I vissa fall kan en målsägande få ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att begära ersättning/skadestånd. Målsägandebiträdet är en advokat eller en biträdande jurist.

Hur begär man ett målsägandebiträde?

Det är tingsrätten som beslutar om en målsägande ska få ett målsägandebiträde. I samband med att en förundersökning (alltså polisutredning) inleds kan polisen eller åklagaren för målsägandens räkning skicka in en begäran till tingsrätten om att målsägandebiträde ska förordnas. Det är sedan tingsrätten som bestämmer om målsägandebiträde ska utses eller inte. Ibland har målsäganden en önskan att en viss advokat eller biträdande jurist ska vara målsägandebiträde och om tingsrätten anser att målsägandebiträde ska utses brukar tingsrätten försöka tillgodose den önskan.

I vilka fall ska ett målsägandebiträde förordnas?

I lagen anges olika situationer där ett behov kan finnas. Målsägandebiträde ska förordnas om brottsmisstanken rör:

  1. Brott enligt 6 kap. brottsbalken – sexualbrotten – och det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde.
  2. Brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken – brott mot liv och hälsa samt brott mot frihet och frid – om det kan följa fängelse på brotten eller brott enligt 8 kap. 5 eller 6 §§ brottsbalken – rån eller grovt rån – om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har ett behov av sådant biträde.
  3. Annat brott på vilket fängelse kan följa om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av sådant biträde.

Vid brott enligt punkten 1 ovan, sexualbrotten, förordnas i princip målsägandebiträde alltid utom vid sexuellt ofredande, då behovet i stället prövas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid andra brott enligt punkten 2 är förutsättningen för biträde att målsäganden kan antas ha ett behov av sådant med hänsyn till sina personliga förhållanden och övriga omständigheter. Tingsrätten ska alltså i dessa fall göra en behovsprövning och utfallet kan bli olika även om det är samma slag av brottsmisstanke. En målsägande som exempelvis har fått ett mindre allvarligt slag på krogen av en sedan tidigare obekant person kanske inte anses ha ett behov av målsägandebiträde samtidigt som en person som blivit slagen i hemmet av en anhörig bedöms ha ett sådant behov.

Exempel på typer av brott där det kan bli aktuellt att förordna målsägandebiträde med stöd av punkten 3 är utpressning, bedrägeri, stöld, skadegörelse, övergrepp i rättssak, våld och hot mot tjänsteman i vissa fall samt vissa brott enligt 13 kap. BrB, såsom mordbrand. Det krävs dock att målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde.

Vad händer om tingsrätten avslår en begäran om målsägandebiträde?

Om tingsrätten skulle komma fram till att något målsägandebiträde inte ska förordnas bör man som målsägande veta att vi som arbetar på domstolen är mycket medvetna om hur nervöst det kan vara för den som för första gången är kallad till en förhandling. Vi som arbetar som domare försöker alltid göra vårt yttersta för att förklara vad som händer inne i salen och skapa en stämning som gör att alla ska känna sig så bekväma som man nu kan vara i en rättegång.

På domstolen finns dessutom ett vittnesstöd som består av ideellt arbetande personer som har genomgått en utbildning och avlagt ett tystnadslöfte. De arbetar med att ge praktisk information och medmänskligt stöd vid en rättegång inte enbart för vittnen utan också för målsägande. Du kan läsa mer om verksamheten här Stödperson för vittnen och målsägande – Södertörns tingsrätt (domstol.se). Domstolen har också ett särskilt rum där man som målsägande kan sitta i väntan på en förhandling om man inte vill vistas i våra allmänna utrymmen.

Om du har frågor om hur själva rättegången går till kan du med fördel gå in på Brottsoffermyndighetens rättegångsskola Rättegång | Brottsoffermyndigheten. Du kan även läsa mer om hur själva rättegången går till på vår hemsida Södertörns tingsrätt (domstol.se) där du inom kort kommer att kunna följa vår uppdaterade version av en virtuell rundtur i våra lokaler.

Det här är en bild från tingsrättens särskilda rum för målsägande och vittnen.