När man nämner ordet ”moms” är det ibland en del som suckar. Många tycker att moms är jobbigt och krångligt. I det här blogginlägget får du veta mer om moms. Vår skribent idag är Stefan Lundkvist som är specialistföredragande vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Han beskriver ett system som visserligen är komplext, men som samtidigt är både systematiskt och sammanhängande.
Momsfrågor är ständigt aktuella. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att momsen på livsmedel tillfälligt ska sänkas från 12 procent till 6 procent. Innebär det att maten kommer bli billigare? Och varför vill egentligen företag att deras varor ska ha lägre moms?
Lite kort om moms
Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är en skatt på konsumtion. Pengarna från momsen tillfaller staten. När varor eller tjänster byter ägare ska den som säljer varan eller tillhandahåller tjänsten (försäljaren) lägga till mervärdesskatt på det slutgiltiga priset. Det kallas för utgående moms. Samtidigt får försäljaren i regel göra avdrag för den moms på kostnader som denne har haft för varan eller tjänsten – det kallas för ingående moms. Tanken är att det belopp som försäljaren har betalat i moms på sina inköp ska bakas in i priset till kunden. Momskostnaden ”rullas framåt” i kedjan. Försäljaren betalar alltså ingenting ”ur egen ficka”, utan får dessa pengar av kunden och hjälper bara till med att administrera momsen till statskassan.
Vem betalar in momsen till staten?
Det är bara de som självständigt bedriver ekonomisk verksamhet i form av exempelvis ett företag som ska lägga på moms på sina varor eller tjänster. Privatpersoner eller arbetstagare är alltså inte beskattningsbara personer och betalar därför inte moms. En vanlig fråga i momsmålen i domstol är därför om den enskilde bedriver ekonomisk verksamhet. Ofta handlar det om att den enskilde behöver visa att verksamheten syftar till att ”fortlöpande vinna intäkter”, som det heter i lagen.
Vilka olika momssatser finns det?
Momssystemet bygger på att alla varor och tjänster ska beläggas med moms. Det finns dock undantag som i viss mån krånglar till det hela. Storleken på momsen kan också se olika ut. Huvudregeln är 25 procent moms. Därutöver finns det varor och tjänster som har 12 respektive 6 procent moms, och slutligen en del varor och tjänster som är helt momsbefriade.
Hur påverkas matpriset av sänkt moms?
Åter till regeringens förslag som jag nämnde inledningsvis om att momsen på livsmedel tillfälligt ska halveras från 12 till 6 procent. Innebär det då att maten kommer bli billigare? Nja, det beror på. Eftersom momsen läggs på priset är storleken på momsen, och därmed det slutpris som kunden måste betala, beroende av vilket pris som försäljaren sätter på sin vara eller tjänst.
Låt säga att en burk med energidryck i dag kostar 20 kr och att momsen är 12 procent. För att priset på energidrycken ska gå ner när momsen sänks från 12 till 6 procent krävs det att handlaren som sätter priserna bestämmer sig för att gå ner i pris. Om prissänkningen ska motsvara en halvering av momsen ska priset alltså gå ner med cirka 1 kr.
Livsmedel – knepigt att bedöma
Kunden vill förstås ha ett lågt pris, men det kan även vara intressant för försäljaren. Eftersom momskostnaden betalas av kunden är det attraktivt för en försäljare om momssatsen är så låg som möjligt. Ju lägre momssats, desto lägre påslag behöver försäljaren göra på slutpriset. Det innebär att en del vill få sina varor klassade som livsmedel om det går, och därmed få betala den lägre matmomsen på sina varor.
Det kan därför leda till att Skatteverket och domstolarna behöver göra bedömningar av om vissa produkter ska klassas som livsmedel eller ej. Exempelvis har tuggummi, ostron och ätbara krukväxter ansetts utgöra livsmedel, medan andra produkter som nikotintuggummi och hundmat inte har ansetts utgöra livsmedel i momshänseende.
Momsbedrägerier – ett stort problem
Att företag vill ha lägre momssatser på sina varor och tjänster eller vill göra så stora avdrag som möjligt är i sig inget konstigt. Det finns dock företag som begår momsbedrägerier mot staten, det vill säga begär avdrag för kostnader företaget aldrig har haft. Man försöker helt enkelt lura staten genom upplägg som ser verkliga ut, men som i själva verket är påhittade. Det är ett stort problem, eftersom det ganska snabbt kan bli fråga om många miljoner som betalas ut till företagen. Det är inte helt ovanligt att sådana frågor hamnar hos oss i förvaltningsrätten, och då ska domstolen bedöma om den verksamhet och de kostnader som företaget påstår att det har haft också har funnits i verkligheten.
Ständigt nya frågor
Det finns som sagt en del knepigheter, men i grunden menar jag att momssystemet är logiskt uppbyggt. Mycket handlar om att förstå vilka principer som systemet bygger på – det underlättar när man sedan ska gå in i detaljerna. Därtill kommer det hela tiden nya frågor att hantera, eftersom det uppstår nya samhällsfenomen och nya typer av företag som bedriver nya slags verksamheter som inte tidigare har bedömts. Oavsett skattesats kan man alltså aldrig bli mätt på moms!
