Sedan den 1 januari 2020 finns ett nytt brott till skydd för blåljusverksamhet, nämligen sabotage mot blåljusverksamhet. Det nya brottet är resultatet av en omfattande debatt om fenomenet med angrepp mot blåljuspersonal som försöker utföra sina uppdrag. Men vad innebär den nya lagstiftningen och vad är egentligen nytt med den? För att kunna besvara de frågorna är det viktigt att först veta hur skyddet för blåljuspersonal såg ut innan och på vilket sätt lagstiftaren ansett att det skyddet inte var tillräckligt.
Det tidigare skyddet och behoven som ledde till det nya brottet
Även innan den nya lagstiftningen fanns det en särskild reglering till skydd för bland annat blåljuspersonal i tjänst, nämligen bestämmelserna om hot eller våld mot tjänsteman. Bestämmelserna är kvalificerade former av olaga hot respektive misshandel och tar sikte på den som genom hot eller våld förgriper sig på en tjänsteman i dennes myndighetsutövning. Bestämmelserna omfattar all blåljuspersonal, men även andra typer av tjänstemän som exempelvis busschaufförer, biljettkontrollanter, parkeringsvakter eller anställda på myndigheter. Angrepp mot exempelvis utryckningsfordon eller polishundar är också sedan tidigare kriminaliserat genom bestämmelserna om skadegörelse.
Trots detta har det blivit ett allt vanligare samhällsproblem att polis, räddningstjänst och ambulanspersonal på olika sätt angrips när de utför sina uppdrag. Lagstiftaren har därför ansett att den befintliga lagstiftningen inte ger tillräckligt skydd för blåljusverksamheten. Dessutom anses bestämmelserna inte spegla allvaret i den nya typen av angrepp mot blåljuspersonal. En ny straffbestämmelse föreslogs därför inte bara för att blåljusverksamheten ska kunna fullgöra sitt samhällsviktiga uppdrag utan också för att tryggheten hos och respekten för blåljuspersonalen ska öka.
Den nya bestämmelsen
Lagstiftaren har alltså infört en ny brottsrubricering, sabotage mot blåljusverksamhet, i 13 kap. 5 c § brottsbalken. Enligt bestämmelsen döms den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att.
- använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,
- tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
- vidta någon annan otillbörlig åtgärd.
För att dömas för brott krävs dessutom att gärningen varit ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Utryckningsverksamhet är både då en händelse eller ett brott krävt omedelbar insats från polisverksamhet och olika typer av räddningsinsatser. Brottsbekämpande verksamhet är verksamhet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller beivra brott. Detta innebär alltså att även verksamhet som inte utgör en akut insats omfattas av regeln.
Kretsen av personal som skyddas är som utgångspunkt betydligt snävare än de som omfattas av rubriceringarna våld eller hot mot tjänsteman. Det ska dock noteras att skyddat kan utsträckas till alla, även privatpersoner, som hjälper blåljuspersonal vid exempelvis en räddningsinsats.
Om gärningen framkallat fara för människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art döms gärningspersonen för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffskalan är fängelse i högst fyra år för brott av normalgraden och fängelse lägst två år och högts arton år, eller livstid, för grovt brott. Det är dock inte troligt att den övre delen av straffskalan kommer att användas särskilt frekvent.
Den nya lagstiftningen är ersätter inte den tidigare. Hur de förhåller sig till varandra, vad som krävs för att en gärning ska anses ha varit ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet eller hur straffen kommer se ut återstår för rättstillämpningen att svara på. Än så länge har inget åtal för sabotage mot blåljusverksamhet prövats.
