Misshandel, narkotikabrott och stöld är alla exempel på brott som de flesta av oss känner till. Straffrätten innehåller dock även en hel del exempel på brott som sällan – eller till och med än så länge aldrig – har behövt aktualiseras i Sverige. Vissa av dessa brott är därför så gott som okända för såväl den breda allmänheten som för många praktiserande jurister. Domarbloggen vill uppmärksamma ovanliga brott och kommer därför att fokusera på den här typen av brott i en serie som heter just Ovanliga brott.
Brott under krig
Mot bakgrund av det allmänna omvärldsläget förefaller det passande att serien börjar med brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken – ett kapitel som hittills aldrig har tillämpats.
Det här kapitlet blir tillämpligt när riket är i krig men kan efter föreskrift av regeringen även tillämpas om riket är i krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden som beror på krig eller krigsfara.
Straffbestämmelserna träffar den som enligt lagen är att anse som krigsman, vilket omfattar tjänstgöringsskyldiga vid Försvarsmakten men även polismän som deltar i rikets försvar, skyddsvakter, medlemmar ur den organiserade motståndsrörelsen och alla som är på plats vid en avdelning i fält utan att vara tjänstgöringsskyldiga (till exempel krigskorrespondenter). Kapitlet ska dessutom även tillämpas exempelvis på krigsfångar och utlänningar som jobbar som sjukvårdare eller präster bland krigsfångar.
Exempel på olika brott
I kapitlet listas nio brott av krigsmän som vi kortfattat går igenom nedan.
För lydnadsbrott döms den krigsman som vägrar, struntar i eller dröjer i onödan med att följa förmans order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänsten. Om en krigsman använder våld eller hot mot en förman kan hen i stället dömas för våld eller hot mot förman. Båda brotten finns även som grova brott och vid bedömningen av om brotten är grova ska domstolen särskilt beakta om gärningen har begåtts under strid eller vid situationer då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara.
För rymning döms den krigsman som olovligen avviker eller uteblir från sin tjänstgöring. Vid bedömningen för grovt brott ska domstolen särskilt beakta om krigsmannen avvikit under strid eller gått över till fienden. Krigsman som utan behörighet sänder meddelande till eller på annat sätt har kontakt med någon som tillhör fiendens krigsmakt eller vistas på fiendens område döms för samröre med fienden. Dessutom kan en krigsman som är chef vid Försvarsmakten dömas för obehörig kapitulation om hen utan behörighet ger sig och sin avdelning åt fienden eller överlämnar en stridsställning, krigsmateriel eller annat av stor betydelse för krigföringen till fienden.
För undergrävande av stridsviljan kan en krigsman dömas om hen råder andra krigsmän att ge sig åt fienden eller i övrigt agerar för att framkalla svek eller rädsla, under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Om en krigsman inte förbereder en krigshandling, till exempel att göra en försvarsanläggning eller avdelning beredd för strid, kan hen dömas för försummande av krigsförberedelse. Den krigsman som missköter sig genom att under eller i anslutning till strid inte uppfylla sin plikt att främja krigföringen kan i stället dömas för stridsförsumlighet.
Slutligen kan, om gärningen inte omfattas av ovanstående brott, en krigsman dömas för tjänstebrott om hen åsidosätter sina skyldigheter och felet är av allvarlig natur.
För grovt lydnadsbrott, grov rymning, obehörig kapitulation, undergrävande av stridsviljan, försummande av krigsförberedelse och stridsförsumlighet sträcker sig straffskalan ända upp till livstids fängelse.
Nästa inlägg
Nästa inlägg i serien kommer fortsätta på ett snarlikt tema och behandla brotten i 22 kapitlet brottsbalken som bland annat handlar om landsförräderi.
