På initiativ från lagmannen Eva-Lena Norgren tillsattes det under förra hösten en projektgrupp som fick i uppgift att diskutera och ta fram ett upplägg för hur avlastningssamtal skulle kunna implementeras på Södertörns Tingsrätt. Som bakgrund till initiativet fanns en vilja att kunna agera mer proaktivt kring arbetsmiljöfrågor och i detta fall fånga behov i tid och på så sätt värna om en god psykosocial arbetsmiljö.
Projektmedlemmarna har utbildats i metodiken för avlastningssamtal av en beteendevetare och en legitimerad psykolog. De står nu redo att hålla samtal med medarbetare vart efter behov aviseras enligt en framtagen arbetsprocess. Projektet bedrivs som ett pilotprojekt under perioden 201007 – 210331
Beprövad metod
Metodiken med avlastningssamtal förekommer sedan tidigare i en rad verksamheter som till exempel inom akutsjukvård, brandkår och polis. Gemensamt för verksamheterna är att medarbetarna i sin vardag tar del av svåra människoöden, upplever traumatiska situationer och kanske även hotfulla incidenter.
Avlastningssamtal är en beprövad metod som kan hjälpa till att förhindra trauman och psykisk ohälsa hos medarbetare som har jobbiga och otäcka händelser som inslag i sin arbetsdag.
Inom tingsrättens verksamhet kan det till exempel handla om att man tagit del av otäckt bevismaterial via bild och video i måltyper med mycket grov brottsrubricering. Det kan röra sig om måltyper som grovt barnpornografibrott, grov våldtäkt, våldtäck mot barn, brott med tortyrliknande innehåll etc. Andra situationer som skulle kunna skapa behov av ett avlastningssamtal kan vara hotfulla incidenter där ordningsvakt fått ingripa, eller om till exempel handläggare eller registrator mottagit hot via telefonsamtal.
Ett avlastningssamtal kan jämföras med en slags första hjälpen. Syftet är att efter en jobbig händelse få möjligheten att sätta ord på det som har hänt för att sedan kunna lägga det bakom sig och gå vidare.
Samtalsledarens roll är inte att agera terapeut eller psykolog utan hen ska leda deltagaren genom samtalets olika steg. En metafor man kan använda sig av är att samtalsledaren i ett avlastningssamtal har till uppgift att ”lyfta på locket och titta ner hur det puttrar i grytan, medan en psykolog förutom att titta också tar sleven och rör runt lite i grytan”
Avlastningssamtalet är uppbyggt i 4 steg och tar ca en timme att genomföra.
1 Inledningsfas – här sätter man ramar och principer för samtalet och skapar en trygg och öppen atmosfär.
2 Faktafasen- varje deltagare får kort beskriva vad som hänt och vad man varit med om.
3 Känslofasen- Samtalsledaren ställer frågor om vilka tankar och känslor personen upplevde i samband med händelsen.
4 Summering avslutning – Samtalsledaren sammanfattar och avslutar samtalet.
Återkoppling och utvärdering
Kort efter avlastningssamtalet får deltagaren ett mail med ett utvärderingsunderlag från HR-avdelningen.
Syftet är att fånga eventuellt fortsatt behov av stöd samt få in synpunkter från deltagarna om hur man upplevde avlastningssamtalet, hur man såg sig behjälpt av det och/eller vad man ser kunde gjorts på något annat sätt.
All återkoppling som lämnas anonymiseras av HR-stödet och används sedan i utvärdering av projektet. Återkopplingen är mycket viktig för att projektgruppen löpande ska kunna se om man möter syfte och behov, om man behöver göra eventuella justeringar i rutiner och genomförande, samt få ett så bra underlag som möjligt inför en kommande slututvärdering.
Utöver deltagarnas återkoppling kommer arbetsgruppen som driver projektet att titta närmare på samtalsledarnas roll vad gäller förberedelsetid och genomförande för att se hur det kan hanteras i kombination med ordinarie arbetsbelastning. Efter pilotperioden kommer ledningsgruppen på Södertörns tingsrätt att fatta beslut om man ska fortsätt att erbjuda avlastningssamtal på domstolen.
Fånga behov och erbjuda samtal
Under piloten kommer behov av avlastningssamtal att fångas på ett strukturerat sätt genom att projektet får avisering om när utvalda måltyper sätts ut till förhandling. Det är ställföreträdarna för chefsrådmännen som ansvarar för aviseringen genom att maila målnummer, ordförande och protokollförare till HR-stödet. De medarbetare som kommer att sitta på den aktuella förhandlingen kontaktas därefter av HR- stödet och får erbjudande om ett avlastningssamtal. Det är alltid frivilligt att vara med i ett avlastningssamtal och deltagaren får själv välja om hen vill göra det enskilt eller i grupp.
Utvalda måltyper:
- Grovt barnpornografibrott
- Grov våldtäkt, våldtäkt mot barn
- Svåra fall av fridskränkningsbrott mot barn
- Brott med tortyrliknande innehåll (till exempel mord och människorov)
När behov uppkommer av annan anledning, och för annan personalkategori än de som sitter på förhandling görs avisering på samma sätt men av närmaste chef.
Pionjärer!
Så vitt vi vet finns det ingen annan tingsrätt som tillämpar denna typ av stöd i nuläget. Vi tror dock att det finns ett stort värde i att kunna göra det och på så sätt agera mer proaktivt för att värna om en god psykosocial arbetsmiljö. Behovet finns och de som hittills har erbjudits och deltagit i ett avlastningssamtal har varit mycket positiva. En deltagare skriver i sin återkoppling att ett lugn infann sig efter avlastningssamtalet, en annan att det kändes professionellt och avslappnat och att det var skönt att få prata av sig innan man skulle åka hem till familjen.
Beatrice Blylod, rådman på avdelning 2 är en av de som fått utbildning i att hålla avlastningssamtal.
Hon berättar: ”Inför piloten har jag haft möjlighet att genomföra några samtal och jag ser mycket positivt på att kunna erbjuda och hjälpa kollegor med avlastningssamtal. Jag har fått positiv respons från de som deltagit hittills. Även de som tillfrågats men som då inte sett behov av samtal har varit mycket positiva till att få frågan, de har känt sig sedda”.
