Som domare får man ibland möjlighet att arbeta med andra arbetsuppgifter än de som man har på domstolen. En sådant uppdrag är att man som utredare kan få ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.
Under våren 2024 blev jag tillfrågad om jag kunde åta mig att se över tillståndsgivning och tillsynsfrågor för brandfarliga och explosiva varor, bland annat mot bakgrund av det stora antalet sprängningar som varit i Sverige under de senaste åren.
Hur fungerar en utredning?
Att bli utredare innebär inte att man tar tjänstledigt utan normalt är det ett uppdrag som man har vid sidan av sin tjänst som domare. Det betyder i sin tur att mycket av det praktiska arbetet inom en utredning, som att ta fram underlag, skriva fram förslag med mera inte sköts av utredaren utan av en eller två sekreterare som anställs inom ramen för utredningen. Dessa är oftast jurister men kan även vara personer med sakkunskap inom det område som utredningen avser. Som utredare får man därför närmast rollen som projektledare och den som i slutändan så klart bestämmer vilka förslag som ska läggas fram och hur de ska utformas.
Under utredningens arbete hålls både formella och informella möten med de som är berörda. Till utredningen knyts oftast också ett antal experter som regeringen utser som möts vid expertgruppsmöten för att lämna synpunkter på det arbete som gjorts och förslag på vad utredningen bör jobba vidare med. Om en expert anser att denne inte kan stå bakom de förslag som utredningen lägger fram har denne oftast möjlighet att skriva ett särskilt yttrande som tas in i betänkandet, förslaget, när det presenteras för regeringen.
Den aktuella frågan
Som jag nämnde inledningsvis tillsatte regeringen utredningen bland annat mot bakgrund av det stora antalet sprängningar som skett de senaste åren och då en del av de sprängmedel som använts kommit från de företag som har tillstånd till att hantera explosiva varor. Syftet var att se över om de processer som idag finns för hur tillstånd beviljas och hur man följer upp att företagen hanterar sprängmedel på ett säkert sätt är tillräckligt bra och säkra.
Förslagen
Under våren 2025 lämnade jag två betänkanden med ett flertal förslag till åtgärder. Rent allmänt noterade jag att den lagstiftning som idag finns i stor utsträckning har fokus på vad som i branschen kallas för safety-frågor, det vill säga frågor som rör om den som söker tillstånd kan hantera sprängmedel på ett säkert sätt. Security-frågan, det vill säga frågan om personen är lämplig ur ett brottsförebyggande perspektiv att hantera sprängmedel fanns nästan inte alls i lagstiftningen. Det kan naturligtvis tyckas märkligt men man måste ha förståelse för att lagstiftningen skrevs under en tid då sprängdåd med legala sprängmedel var något som nästan inte förekom i Sverige och som få såg framför sig skulle bli ett stort problem. Jag föreslog därför att tillståndsmyndigheterna i framtiden särskilt skulle beakta risken för att sprängmedel hanteras på ett felaktigt sätt när de prövar en tillståndsansökan.
Idag är det inte heller särskilt lätt att återkalla eller ändra ett tillstånd som har lämnats. Det krävs enligt lagtexten att det föreligger särskilda skäl för att få göra detta, vilket normalt är ett högt ställt krav. Enligt min mening är det dock inte rimligt att den som har ett tillstånd men som denne inte skulle ha fått om senare framkomna omständigheter var kända vid ansökan ska få behålla tillståndet. Jag föreslog därför att kravet på särskilda skäl ska tas bort. I stället ska ett tillstånd få återkallas om det behövs.
När väl ett tillstånd lämnats är det givetvis viktigt att staten följer upp att den som har ett tillstånd följer de regler som gäller för detta. Denna tillsyn utövas idag av kommunerna och det har tidigare framkommit att alldeles för få inspektioner genomföras av kommunerna. Ett skäl till detta är att många kommuner inte har någon närmare kännedom om hur de ska bedriva sin tillsynsverksamhet. Jag föreslog därför att MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska få i uppdrag att meddela föreskrifter om detta och också rätt att i sin tur utöva tillsyn över kommunernas verksamhet. Vidare framkom det att många kommuner inte känner till att det bedrivs arbeten som de har i uppgift att utöva tillsyn över eftersom tillståndet till verksamheten kan ha lämnats av en annan kommun. För att komma till rätta med detta problem föreslog jag att alla som bedriver sprängningsarbeten måste anmäla detta till kommunen minst fem arbetsdagar innan arbetet påbörjas.
Utöver detta la jag även fram förslag om hur övergivna sprängmedel ska hanteras, om att Polismyndigheten ska få rätt att överklaga tillståndsbeslut och begära återkallelse samt en del andra mindre åtgärder. Du kan läsa mer om förslagen och bakgrunden till dem i betänkandena som du hittar på regeringens hemsida.
En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor – Regeringen.se
Fortsatt beredning
Regeringen har hanterat utredningen inom ett snabbspår eller som en så kallad prioriterad utredning, vilket betyder att förslagen har remitterats och hanterats inom Regeringskansliet under kortare tid än vad som är normalt. Regeringen har nu i maj presenterat en proposition till riksdagen beträffande en del av de åtgärder som jag föreslog med förslag om att dessa lagändringar ska börja gälla nu i sommar. Övriga förslag kommer hanteras vid ett senare tillfälle. Du kan ta del av regeringens proposition här.
Explosiva varor – en ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn – Regeringen.se
Relaterade inlägg
Remissförfarandet – En viktig del av lagstiftningsprocessen | Domarbloggen
Statliga utredningar och att jobba som utredningssekreterare | Domarbloggen