Skuldsanering innebär att staten beslutar att en person ska bli fri från alla eller några av sina skulder efter att ha betalat av på skulderna under en period. Lite förenklat handlar det om att personen får leva på existensminimum i några år, oftast fem. Alla inkomster som överstiger den nivån går till att betala skulderna. När skuldsaneringen är slut är personen skuldfri.
Varför finns skuldsanering?
I dagens samhälle spelar krediter en viktig roll. Att kunna ta lån eller handla på kredit innebär större möjligheter för privatpersoner och bidrar också till tillväxten i samhället. Problem kan dock uppstå när en person inte kan betala sina skulder. Betalningssvårigheter kan leda till betalningsanmärkningar och i värsta fall överskuldsättning. Överskuldsättning orsakar inte bara den skuldsatta och dennes familj lidande, utan påverkar även näringslivet och samhället i stort negativt. Mot denna bakgrund har staten ansett att det ska finnas ett sätt för en överskuldsatt person att ta sig ut ur skuldfällan. Staten har därför infört möjligheten till skuldsanering. Skuldsanering är inte bara positivt för den skuldsatte utan också för borgenärer som grupp, det vill säga de som har rätt att få betalt, eftersom de på detta sätt får en del av sina fordringar betalade istället för att inte få någon betalning över huvud taget.
Möjligheten till skuldsanering infördes 1994 i Sverige. Sedan 2016 gäller en ny lag om skuldsanering. Bakgrunden till den nya lagen var att regeringen ansåg att det behövdes regler som gjorde att fler personer än tidigare skulle få en möjlighet att starta om på nytt utan en betungande skuldbörda. De ändringar man gjorde handlade bland annat om att förenkla ansökningsförfarandet, nyansera kravet på överskuldsättning, underlätta gäldenärens betalningar och snabba på förfarandet. Det infördes även en möjlighet till skuldsanering för företagare.
Efter att den nya lagen trätt i kraft har fler personer ansökt om och beviljats skuldsanering. Under 2018 ansökte 17 812 personer om skuldsanering. Samma år beviljades 10 752 personer skuldsanering.
Vem kan få skuldsanering?
För att beviljas skuldsanering krävs att den skuldsatte inte kan betala sina skulder och att betalningsproblemen inte är tillfälliga utan gäller för överskådlig tid (så kallad kvalificerad insolvens). Det krävs också att ett beslut om att bevilja skuldsanering är skäligt utifrån den skuldsattes personliga och ekonomiska förhållanden. Vid skälighetsbedömningen tar man hänsyn till omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar som den skuldsatte har gjort för att betala på sina skulder och på vilket sätt den skuldsatte har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.
I en analys som Kronofogdemyndigheten gjorde i maj 2018[1] utifrån färsk statistisk angavs följande faktorer ha betydelse för beviljande av skuldsanering:
- Orsaken till betalningsproblemen har stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än exempelvis överkonsumtion.
- Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre.
- Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering.
- Skuldernas storlek har ingen avgörande betydelse.
- Generellt sett väntar skuldsatta för länge med att ansöka om skuldsanering.
Hur går skuldsanering till?
Ansökan om skuldsanering görs till Kronofogdemyndigheten som utreder om den skuldsatte uppfyller kraven för att få skuldsanering. Om personen inte uppfyller kraven fattar Kronofogdemyndigheten direkt ett beslut om att avslå ansökan. Om personen uppfyller kraven fattar Kronofogdemyndigheten ett beslut om att inleda skuldsanering. Ett inledandebeslut är ett preliminärt beslut som betyder att personen kan få skuldsanering. Kronofogdemyndigheten gör också en preliminär betalningsplan där det framgår under hur lång tid personen ska betala på sina skulder och med vilket belopp. Om personen lever på existensminimum kan denne få ett beslut utan betalningsplan, vilket i sådant fall innebär att personen helt slipper att betala av på sina skulder.
Kronofogdemyndigheten gör sedan ett förslag om skuldsanering. I förslaget ingår alla skulder som personen har haft vid tiden för beslutet om inledande och betalningsplanen. Förslaget skickas till personens borgenärer, det vill säga de personen är skyldig pengar, som får möjlighet att svara på förslaget. Efter att borgenärerna har fått lämna sina synpunkter fattar Kronofogdemyndigheten ett slutligt beslut om personen ska beviljas skuldsanering eller inte. Om Kronofogdemyndigheten anser att personen inte ska beviljas skuldsanering fattas ett beslut om att avslå ansökan. Om Kronofogdemyndigheten anser att personen ska beviljas skuldsanering beslutar de att bevilja ansökan och slår fast vilken betalningsplan som ska gälla. Den skuldsatte betalar sedan i enlighet med planen. När perioden är slut har personen inte längre kvar de skulder som ingick i skuldsaneringen.
Vad gör man om man är missnöjd med Kronofogdemyndighetens beslut?
Ett beslut om avslag från Kronofogdemyndigheten hindrar inte att den skuldsatte ansöker om skuldsanering på nytt. Om man anser att Kronofogdemyndigheten har fattat fel beslut utifrån de aktuella omständigheterna i ärendet kan beslutet överklagas. Det är tingsrätten som prövar om Kronofogdemyndighetens beslut ska ändras.
Vill du veta mer om skuldsanering?
Om du vill läsa vidare om skuldsanering kan du titta på följande sidor.
Om du är skuldsatt:
Om du vill få betalt:
Kronofogden – Få betalt av någon som har skuldsanering
Om du är intresserad av statistik:
