2019-10-15
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , ,
Grupptalan

Grupptalan är en särskild taleform där någon utan fullmakt för talan för flera personer som gått samman i en grupp. Gruppens medlemmar är inte parter i rättegången och behöver inte själva medverka aktivt. Möjligheten att föra grupptalan finns i flera länder. I USA är det vanligt förekommande. Där kallas det class action och har funnits sedan 1800-talet. Det har inte varit möjligt att driva grupptalan i Sverige förrän år 2003, då lagen om grupprättegång började gälla.

Varför ska grupptalan användas?

Syftet med grupptalan är att begränsa kostnaderna för såväl parter som staten genom att flera anspråk kan prövas i en rättegång. En av de främsta fördelarna med grupptalan är också att det ger fler personer möjlighet att få sin sak prövad av domstol. Det går exempelvis att tänka sig en situation som den följande. Flera personer har identiska eller liknande krav mot samma företag. Kraven kan till exempel ha uppstått efter att ett stort antal personer köpt samma typ av produkt som senare visat sig felaktig. Tillverkaren vägrar ta på sig felet. Produkten eller den möjliga ersättningen kan vara av litet ekonomiskt värde, vilket gör att de drabbade avstår från att inleda en process vid domstol eftersom kostnaderna för en sådan skulle överstiga den möjliga kompensationen. Med hänsyn till att processen därför aldrig når domstol slipper företaget att göra rätt för sig, även om samma fel kan ha drabbat tusentals personer. Genom en grupptalan kan de drabbade gå samman och driva en gemensam talan mot företaget, vilket innebär att riskerna med processen blir mindre för var och en av dem. De ekonomiska fördelarna drar även företaget nytta av. Om företaget skulle förlora målet blir rättegångskostnaderna troligen betydligt mindre än om alla kunder drivit varsitt mål.

Hur går det till?

Det finns tre former av grupptalan: enskild grupptalan som förs av en medlem i gruppen, organisationstalan som förs av en organisation och offentlig grupptalan som förs av en myndighet. Offentlig grupptalan är tänkt att användas endast om enskild grupptalan eller organisationstalan inte antas bli väckt. Det finns även möjlighet att föra en särskild form av grupptalan enligt miljöbalken.

När grupptalan väcks vid domstol ska den som väcker talan precisera vem som kan omfattas av talan genom en gruppbestämning. Gruppen kan till exempel beskrivas som alla som har skadats i en viss olycka eller alla som under en period varit kunder hos ett företag. Rätten ska därefter underrätta gruppmedlemmarna om att grupprättegång inletts. Rätten bestämmer då inom vilken tid personer får anmäla sig till gruppen. Grupptalan begränsas till de som anmält till domstolen att de valt att inträda i gruppen. De som inte anmält sig kommer därför inte att omfattas av rättegången. Det är då lätt att avgöra vilka som kommer att omfattas av rättegången och dess rättsverkningar.

Vad krävs för att få driva en grupptalan?

När en grupptalan inleds måste rätten ta ställning till om stämningsansökan uppfyller de allmänna krav som finns för att stämning ska utfärdas. Detta är alltså förutsättningar som måste vara uppfyllda oavsett vad det är för typ av mål. Det kan till exempel vara att ansökan kommit in till rätt domstol och att personen som ansökt om stämning har rätt att göra det. När det rör sig om en grupptalan måste även vissa andra krav vara uppfyllda. Annars kan talan komma att avvisas, vilket innebär att domstolen inte tar upp den till prövning.

För grupptalan finns det fem särskilda kriterier. Anledningen till att det finns särskilda kriterier är att grupptalan bara är tänkt att användas när det kan förväntas innebära en inte obetydlig processekonomisk vinst, jämfört med om talan förts på annat sätt. Kriterierna finns i 8 § i lagen om grupprättegång. Enligt bestämmelsen får en grupptalan väckas om:

  1. talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,
  2. en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att vissa gruppmedlemmars anspråk till sina grunder skiljer sig väsentligt från övriga anspråk,
  3. merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva,
  4. gruppen med hänsyn till storlek, avgränsning och övrigt är lämpligt bestämd samt
  5. käranden med hänsyn till sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra en grupptalan och förhållandena i övrigt är lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet.

Även om samtliga kriterier är uppfyllda är det inte säkert att grupptalan tas upp. Det finns även andra omständigheter som kan påverka om en grupptalan anses lämplig. Därav lagtextens formulering ”får tas upp” i stället för ”ska tas upp”.

Om kriterierna för att få driva en grupptalan kan sammanfattningsvis följande sägas. Det ställs höga krav på att medlemmarnas skador och krav är lika och bygger på samma eller liknande omständigheter. Medlemmarna behöver dock inte använda sig av samma bevisning. Det ställs även vissa krav på gruppen, bland annat att den som företräder gruppen måste vara lämplig, så att alla gruppmedlemmars intressen tillvaratas. Oftast sker det genom att den som företräder gruppen har ett ombud som är advokat.

Hur vanligt är det med grupptalan?

När lagen kom till förutspåddes att ungefär 15 till 20 mål skulle drivas som grupptalan varje år. Detta har dock visat sig vara en för hög siffra. Ungefär en till två mål per år inleds som grupptalan. Att det har blivit så få mål beror på flera saker. I många fall har parter kommit överens efter att en stämningsansökan getts in till domstol men innan domstolen hunnit pröva om målet är lämpligt att tas upp som en grupptalan. I andra fall har mål avvisats på grund av att de inte uppfyllt de särskilda kriterierna som krävs för att få föra grupptalan.

Ett av de mer kända mål som drivits som grupptalan är ett mål som kommit att kallas Stävrullen, efter namnet på bolaget som stämdes. Stävrullen var ett elbolag som levererade el till framförallt privatpersoner. När elpriserna ett år gick upp ledde det i förlängningen till att bolaget inte kunde leverera el till sina kunder. En del av bolagets kunder som tvingades byta elbolag och betala högre elpriser gick då samman i en grupptalan och krävde att Stävrullen betalade skadestånd. Inledningsvis bestod gruppen av över 7 000 personer. Målet var väldigt omfattande och det kom att dröja nästan tio år innan det avgjordes. Två år av dessa gick åt till att ta ställning till om det var lämpligt att målet drevs som en grupptalan. Målet slutade med en uppgörelse som innebar att en stor del av gruppens medlemmar fick dela på 3,5 miljoner kr, lite mer än hälften av vad gruppen begärt.

Några andra intressanta mål att följa är de som förs mot företaget Apple vid ett antal amerikanska domstolar. Det finns i nuläget ett flertal grupper som lämnat in stämningsansökningar mot företaget, som påstås medvetet valt att göra äldre modeller av iPhone långsammare. Enligt Apple har processorhastigheten i äldre modeller sänkts för att hindra att de kraschar, men de som driver processerna i domstol menar på att det snarare har varit ett drag för att förmå ägarna att köpa nya telefoner.

Den som vill läsa in sig ytterligare på ämnet kan läsa Per-Henric Lindbloms bok Grupptalan i Sverige. Om man behöver hjälp med att driva en grupptalan kan man vända sig till Konsumentombudsmannen, som kan företräda en hel grupp konsumenter mot en näringsidkare. Mer information om det finns här: https://www.konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/anmal-till-konsumentverket/ansok-om-grupptalan/