2016-11-29
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , ,

För några veckor sedan meddelades en dom vid Södertörns tingsrätt där en person som åtalats för att ha smitit från en trafikolycksplats frikändes trots att det var bevisat att han brutit mot lagen. Hur kan det vara så att den som bevisligen brutit mot svensk lag ändå frikänns? Måste inte domstolar döma enligt lagen?

Svaret på denna fråga är naturligtvis att domstolen måste följa svensk lag. Svensk rätt har dock flera olika nivåer av lagar och regler om hur domstol ska hantera situationer när olika lagar inte går att förena.

I Sverige finns fyra grundlagar. En av dessa är regeringsformen. I den regleras bl.a. hur Sverige styrs, vilka regler som måste antas av riksdagen och vad regeringen och myndigheter själva får bestämma. Regeringsformen innehåller också ett rättighetskapitel. I detta finns bestämmelser om vilka rättigheter personer i Sverige har och under vilka förutsättningar som riksdagen får begränsa dessa genom lag. En av bestämmelserna i rättighetskapitlet säger att riksdagen inte får anta en lag som strider mot de rättigheter som Europakonventionen ger.

Europakonventionen antogs av Europarådet efter andra världskriget. Konventionen förbjuder t.ex. dödsstraff och ålägger alla stater att se till att medborgarna får en rättvis rättegång om de anklagas för brott. Den som anser att en stat brutit mot bestämmelserna i konventionen kan anmäla saken till Europadomstolen som prövar om staten levt upp till sina åtaganden.

Genom bestämmelsen i grundlagen som säger att svensk lag inte får strida mot Europakonven­tionen är det inte bara Europadomstolen som kan och får pröva om svenska lagar strider mot bestämmelserna i Europakonventionen. Regeringsformen innehåller nämligen också en bestämmelse om s.k. lagprövning. Den säger att om en domstol, eller myndighet, i ett enskilt mål kommer fram till att svensk lag strider mot en överordnad författning (t.ex. grundlag) så ska domstolen eller myndigheten inte tillämpa lagen.

Det är väldigt ovanligt att svensk domstol underkänner svenska lagar men det har tidigare hänt vid några tillfällen. Mest känt är den dom som Högsta domstolen meddelade för några år sedan där domstolen fann att det inte var förenligt med Europakonventionen att både döma en person för skattebrott och samtidigt döma ut ett skattetillägg.

Kan man kräva att den som varit inblandad i en trafikolycka ska identifiera sig?

krock

I det fall som tingsrätten prövade var frågan om kravet i svensk lag på att den som varit inblandad i en trafikolycka ska identifiera sig strider mot det skydd som Europakonventionen ger den som är misstänkt för ett brott. Utgångspunkten är nämligen att det är staten som måste utreda och bevisa att någon begått ett brott. Staten får inte, som huvudregel, t.ex. ålägga den som begått ett brott att anmäla sig själv till polisen. I domen ansåg tingsrätten att lagens krav på att föraren av bilen skulle identifiera sig innebar ett brott mot denna rättighet. Tingsrätten ansåg inte att det fanns några starka skäl för staten att under de förhållanden som förelåg i målet inskränka den misstänktes rättigheter. Tingsrättens slutsats blev därför att svensk lag stred mot Europakonventionen och domstolen fick därför inte döma personen för det brott som den åtalade begått. Domen har inte vunnit laga kraft och det återstår att se om hovrätten eller möjligen Högsta domstolen gör samma bedömning som tingsrätten, för det fall att målet överklagas dit.

Här kan du läsa domen: Södertörns TR B3962-16 Dom 16-11-09