2019-09-17
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: ,
Klarspråksarbetet tar sig över Atlanten

Emil Nordin jobbade som tingsnotarie på Södertörns tingsrätt år 2015 till 2016 och är numera tingsfiskal. I juni kom han tillbaka till hovrätten efter ett år som student på Harvard Law School. I texten nedan berättar han mer om sin tid i USA.

 

Studier i USA

I augusti 2018 tog jag tjänstledigt från hovrätten och flög till Boston. Efter ett drygt halvår av ansökningsprocesser, stipendieansökningar och visumformalia hade jag äntligen kommit fram till Harvard Law School för att läsa en ettårig masterexamen i juridik (en LL.M).

Det första viktiga som hände var att man skulle söka kurser. Som LL.M-student har man stor frihet i vilka kurser man kan läsa. Den enda begränsningen är egentligen att det är platsbrist på vissa populära kurser, så viss taktik krävdes under kurssökningsprocessen. Jag blev i slutändan mycket nöjd med mina kursval och har under läsåret pluggat bl.a. internationell rätt (med USA:s förra FN-ambassadör Samantha Power), amerikansk konstitutionell rätt (med Harvard Law Schools förra rektor Martha Minow) och en kurs i medling.

I samband med en kurs som handlade om det amerikanska fängelsesystemet, och dess överpopulation av fångar, fick vi göra ett studiebesök i ett amerikanskt högsäkerhetsfängelse. En otroligt intressant, men speciell upplevelse. Vissa sektioner av anstalten fungerade i princip som isoleringsavdelningar (”Segregation Units”) där fångar i ganska stor utsträckning får sitta i trånga celler 23 timmar om dygnet, ibland i flera år. Förhållandena påminde mer om svenska häkten än om svenska anstalter.

Att läsa om den amerikanska konstitutionen var också otroligt intressant, och väldigt annorlunda från svensk konstitutionell rätt. Detta beror inte minst på att den amerikanska konstitutionen är så pass känd bland amerikaner (och icke-amerikaner) och har en speciell status i samhället i mycket högre grad än de svenska grundlagarna. Den amerikanska konstitutionen är över 200 år gammal, och debatten kring hur den ska läsas och förstås är aktuell och splittrad. Framför allt är den amerikanska debatten politisk på ett sätt som ibland känns främmande för en jurist skolad i Sverige. Det finns olika åsikter kring hur stor hänsyn man ska ta till viljan hos de som undertecknade konstitutionen, hur stor makt de olika delstaterna ska ha i jämförelse med den federala regeringen och vilka rättigheter som kan göras gällande mot vilka aktörer. Allt detta spelar in i hur olika juridiska skolor menar att lagen ska tolkas.

 

Paneldiskussion om domstolar i olika länder

Jag fick under vårterminen möjlighet att vara med i en lunchpanel med tre andra LL.M.-studenter som arbetar inom domstolsvärlden i sina hemländer. Samtalet modererades av en pensionerad domare från Massachusetts Superior Court. Etiene från Brasilien berättade om det stora medlingsprojekt man initierat från det brasilianska rättsväsendets sida, där domare får ett större ansvar för att förlikningar kommer till stånd. Sherif från Egypten förklarade svårigheterna med att upprätthålla ett självständigt rättsväsende i perioder av demokratisk turbulens och det viktiga i att ständigt fråga sig vilken sorts domare man vill vara. Chikondi från Malawi berättade om det utbildningsprojekt för kvinnliga domare som, i brist på resurser från regeringen, har startats och drivs framåt av enskilda domare. Själv fokuserade jag på Södertörns tingsrätts arbete med kommunikation och bemötande, framför allt om arbetet med att göra domstolsspråket mer tillgängligt. Jag berättade om de brukarundersökningar som gjorts av tingsrätten, som visade att många av människorna som kom i kontakt med domstolen ofta inte förstod vad som stod i de domar, beslut och andra dokument som de fått skickade till sig och som på ett väldigt direkt sätt hade stor betydelse för deras rättigheter och skyldigheter.  En så enkel sak som att få en tilltalad eller ett vittne att förstå vilken roll alla personer i en rättegång har – vem som är åklagare, domare, etc. – kan höja förtroendet för domstolar och rättsväsendet. Framför allt Chikondi berättade om hur klarspråk var en hjärtefråga för henne och att hon i Malawi ofta hade försökt få gehör för att både reformera lagtext till att bli mer lättförståelig och att få domare att skriva domar på ett enklare sätt och utan onödig ”kansliengelska”. Många av de övriga paneldeltagarna och åhörarna tyckte att diskussionen om tillgänglighet och klarspråk var väldigt aktuell för deras hemländer. Svenska domstolar avhåller sig åtminstone oftast från att skriva ut t.ex. latinska begrepp, något som är förhållandevis vanligt i andra länder. En artikel om paneldiskussionen går att läsa här:  https://today.law.harvard.edu/judicial-leadership-around-the-globe/

 

Bild från välkomstintroduktionen inne i Memorial Hall

Ett fantastiskt år på många sätt

Även bortsett från sånt som har haft en direkt koppling till skolan, har året varit helt fantastiskt. Jag har skaffat mig massor av nya vänner, både amerikaner och andra LL.M.-studenter från Irland, Panama, Österrike, Indien, Australien, m.m., m.m. Jag har firat Thanksgiving i Maine i 19 minusgrader, jag har rest runt i amerikanska södern på examensresa och jag har tagit bussen till New York för några långhelger. Jag har gått på baseball, sett Boston Celtics mot LA Lakers, kollat på den årliga Harvard-Yale-footballmatchen och varit på Stanley Cup-slutspel mellan Boston Bruins och Carolina Hurricanes.

Jag har kommit hem från USA-året med massor av nya kunskaper och erfarenheter, och jag är övertygad om att det finns massor av svenska unga jurister som skulle kunna göra samma sak och ha minst lika mycket utbyte av det. Det svåraste är bara att komma över det första och viktigaste steget; att skicka in ansökan. Det är en hel del jobb med ansökan och det är inte särskilt roligt att vänta på antagningsmail och besked om stipendier, etc. Men jag lovar, det är värt det.

 

Fakta för dig som vill göra samma sak:

Vad är en LL.M?

En LL.M. är en masterutbildning i juridik på ett år som går att läsa på flera amerikanska universitet. Man kan själv välja om utbildningen ska ha någon särskild inriktning eller om man istället vill läsa ett urval av kurser som verkar intressanta. Det är inte säkert att man får alla kurser man vill ha, eftersom platserna för LL.M.-elever är begränsade i större eller mindre mån för alla kurser. En LL.M-examen gör inte automatiskt att man får praktisera juridik i USA, men om man läser vissa obligatoriska kurser kan man kvalificera sig för att göra the ”bar exam” i en delstat och därmed bli behörig att arbeta med juridik i den delstaten.

Hur går ansökningsprocessen till?

Amerikanska universitet kräver generellt att man ska skriva någon sorts personligt brev eller uppsats, fylla i mycket omfattande formulär och bifoga referensbrev från arbetsgivare och lärare. Det tar mycket tid, är väldigt frustrerande och dessutom ganska generande när man ska fråga människor som man kanske inte har haft kontakt med på flera år om de kan skriva intyg på engelska. Därutöver krävs att man gör ett engelskaprov, TOEFL-testet. Både ansökan och TOEFL-testet har tråkiga ansökningsavgifter. Har man tänkt finansiera utbildningen med hjälp av stipendier måste man också lämna in de ansökningarna samtidigt som man jobbar på LL.M-ansökan, då stipendierna måste sökas innan man vet om man är antagen eller inte.

Harvard Law School

Harvard Law School (också känt som Harvard Law eller HLS) är en av Harvard Universitys professionella forskarskolor. Skolan är belägen i CambridgeMassachusettsUSA, och är den äldsta kontinuerligt arbetande juridikskolan i USA och är hem till det största akademiska juridikbiblioteketet i världen. (från svenska Wikipedia)

 

En bild på mig framför Harvard Laws bibliotek