2018-02-13
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , ,

Terror kommer av det latinska ordet för skräck eller skräckvälde och är en beprövad metod att påtvinga människor sin vilja. Terrorism är inte något nytt fenomen. Tvärtom har terrorism använts i århundraden av både stater och politiska grupper såväl i Europa som i andra delar av världen. Fram till mitten av 1990-talet var terrorism något som i huvudsak var kopplat till nationella och regionala konflikter. Men detta har förändrats. Terrorismen har numera internationaliserats. Det går idag lätt att förflytta sig över hela jordklotet och människor som är knutna till terrororganisationer kan med lätthet röra sig mellan olika länder. Terrorverksamheten kan därför numera också vara global. Sociala medier och ökad tillgång till informationsteknik har dessutom gjort det väsentligt enklare för terrororganisationer att sprida sina idéer och sitt budskap över hela världen. Ett av de första exemplen på denna nya form av terrorism är attackerna mot World Trade Center och det amerikanska försvarskvarteret Pentagon 2001. Nu var plötsligt attentaten storskaliga, samordnade och avancerade. Därefter har en rad våldsdåd med terroristkopplingar inträffat på många olika platser i världen.
Trots att terrorism inte är något nytt fenomen har FN inte kunnat enas kring begreppet. Det finns därför inte någon entydig definition av vad terrorism är, utan varje land definierar terrorism utifrån sina egna nationella intressen.
Inom EU har medlemsländerna dock kommit överens om en gemensam definition av terroristbrott. Den definitionen har förts in i den svenska lagstiftningen.
Enligt denna definition är terroristbrott handlingar, till exempel mord, dråp, människorov sabotage eller kapning, som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om de syftar till att:

  • Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.
  • Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd.
  • Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.

Den svenska terrorlagstiftningen

De svenska bestämmelserna om terroristbrott och brott med anknytning till terrorism finns främst i terroristbrottslagen[1], rekryteringslagen [2] och finansieringslagen [3].
Sverige har varit relativt förskonat från terroristdåd jämfört med många andra länder. Under 70-talet förekom det i Sverige attentat mot ambassadspersonal vid Jugoslaviska och Västtyska ambassaden och även ett försök att kidnappa dåvarande arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon.  Därefter har ett misslyckat bombdåd i Stockholm 2010 också ansetts vara ett terrorbrott.
I dag inleds en rättegång i Stockholms tingsrätt där åklagaren har väckt åtal för i första hand terroristbrott och försök till terroristbrott. Målet handlar om händelsen på Drottninggatan den 7 april 2017, där fem människor dog i samband med att en man i mycket hög hastighet körde på dem med en lastbil. Ytterligare många människor skadades. Men vad är det som krävs för att en domstol ska anse att det handlar om ett terroristbrott?
Ett terroristbrott är när någon begår ett grundbrott, till exempel ett mord, dråp, människorov sabotage eller kapning, som allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation. För att grundbrottet ska utgöra ett terroristbrott krävs att syftet har varit att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ att eller en mellanstatlig organisation att göra något eller att avstå från att göra något eller att destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. I lagen finns också bestämmelser om brott som begås i syfte att underlätta terroristbrott. Maxstraffet för terroristbrott är livstids fängelse.
Rekryteringslagen anger att den som offentligt uppmanar till terroristbrott eller annan särskilt allvarlig brottslighet, ger eller tar emot utbildning avseende sådan brottslighet eller reser utomlands i avsikt att begå eller förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende sådan brottslighet ska dömas för brott mot lagen. Maxstraffet för brott mot rekryteringslagen är fängelse i två år.
I finansieringslagen regleras straffansvar för finansiering av terroristbrott eller annan särskilt allvarlig brottslighet, av en person eller en sammanslutning av personer som till exempel begår sådan brottslighet och av en sådan resa som avses i rekryteringslagen. Maxstraffet för brott mot finansieringslagen är sex års fängelse.
Hur kan vi skydda oss?
Terrorism kan, som nämndes inledningsvis, översättas med skräckvälde. Ett av terrorismens huvudsyften är att åstadkomma oro och ängslan. För att vi ska bli effektiva i kampen mot terrorismen är det viktigt att undvika onödig oro eftersom rädsla gör att vi riskerar att vidta åtgärder som går för långt. Vi kan då kränka människors rättigheter och integritet på ett sätt som skapar andra allvarligare problem än terrorismen i sig. Vi får inte glömma att det är just demokratin vi försvarar. Vad ska vi annars kämpa för?

1. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003148-om-straff-for-terroristbrott_sfs-2003-148
2. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010299-om-straff-for-offentlig-uppmaning_sfs-2010-299
3. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2002444-om-straff-for-finansiering-av_sfs-2002-444