En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring

anonymt vittnekronvittnepåföljd

Den 21 maj förra året lämnade Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring sitt betänkande (SOU 2021:35) till regeringen. Regeringen har nu valt att lägga fram en proposition med lagförslag. Tingsrätten har träffat justitierådet Stefan Johansson som varit särskild utredare i utredningen. Han berättar om utredningens syn på införande av kronvittnen och anonyma vittnen i svensk rättsordning.

Utredningens direktiv

Regeringen tillsatte i november 2019 en utredning mot bakgrund av de senaste årens utveckling där antalet skjutningar med dödlig utgång i kriminella sammanhang ökat. Det konstaterades att brott inom kriminella nätverk är särskilt svåra att utreda och att det kan finnas behov av att överväga åtgärder som kan stärka rättsprocessen och öka lagföringen.

Stefan Johansson, som är justitieråd (domare) vid Högsta domstolen, utsågs att vara särskild utredare för utredningen som kom att benämnas Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring.

– I tidigare utredningar om vilka åtgärder som bör vidtas för att motverka brott som begås inom ramen för olika kriminella grupperingar eller nätverk har det saknats en tillräckligt konkret bild av hur problematiken som åtgärderna syftar till att motverka ser ut, berättar Stefan.

Utredningen tog därför sitt avstamp i ett försök att konkretisera problembilden.

– Vi konstaterade bland annat att de flesta kriminella nätverk har, på ett eller annat sätt, koppling till narkotikamarknaden. Vi kunde också se att konfliktnivåerna trappats upp med konsekvens att det dödliga våldet ökat samtidigt som uppklaringsfrekvensen av dessa brott minskat. Det var även tydligt att de kriminella nätverkens skrämselkapital är en central beståndsdel som genomsyrar dem alla med tystnadskultur och otrygghet som konsekvens, fortsätter Stefan.

Strafflindring vid medverkan till utredning om annans brott

Som en åtgärd för att motverka de problem som konstaterats föreligga skulle utredningen analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en ordning som ger möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet, så kallade kronvittnen.

Med ett kronvittne avses i allmänhet en misstänkt eller en tilltalad som får fördelar i den brottsutredning eller det brottmål där hen förekommer genom att medverka till utredningen av någon annans brottslighet. Någon exakt definition av begreppet finns dock inte.

Begreppet kronvittne (från engelskans crown witness) används framför allt i rättsordningar som bygger på traditionen om common law, som på flera sätt skiljer sig från den svenska rättsordningen. En skillnad är att åklagaren har en möjlighet att genom en överenskommelse med den misstänkte avgränsa målets omfattning och, i vart fall delvis, binda domstolen i påföljdsfrågan.

– I vår utredning föreslår vi ett system där det endast är fråga om att domstolen vid straffmätningen kan beakta att gärningspersonen har hjälpt till vid utredningen av någon annans brottslighet. Det är därför till viss del missvisade att tala om kronvittnessystem, förklarar Stefan.

Enligt utredningen är det som utgångspunkt inte i strid med rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) att ha en ordning där en tilltalad som hjälper till vid utredningen av någon annans brott har möjlighet till strafflindring, men där åklagaren inte kan binda domstolen.

Ett system med strafflindring för den som medverkar vid utredningen av någon annans brott finns i ett flertal europeiska länder, bland annat Danmark och Norge. Vid samråd danska och norska domstolar, advokater och åklagare framkom att uppfattningen i båda länderna är att ett sådant system bidragit till att fler allvarliga och svårutredda brott klaras upp och att fler personer lagförs.

För att möjliggöra ett sådant system har utredningen lagt fram som förslag att en ny strafflindringsgrund ska införas i 29 kapitlet brottsbalken. Utredningen föreslår att det av en ny bestämmelse (29 kap. 5 a § brottsbalken) ska framgå att rätten vid straffmätningen, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning ska beakta om den tilltalade har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av annans brott och för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i sex månader. Om så varit fallet föreslås även att domstolen, om särskilda skäl påkallar det, ska få döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet.

-Om åklagaren anser att det finns skäl att tillämpa den föreslagna bestämmelsen om strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brott har vi föreslagit att åklagaren redan i stämningsansökan ska lämna ett förslag till påföljd. Om det senare framkommer nya omständigheter ska dock åklagaren ha möjlighet att under pågående rättegång eller vid ett överklagande ändra påföljdsförslaget, utvecklar Stefan.

Anonyma vittnen

Utöver att undersöka frågan om införande av ett kronvittnessystem skulle utredningen också analysera om det finns behov av och är lämpligt att införa en reglering gällande anonyma vittnen.

Med anonyma vittnen avses vittnen vars identitet inte är känd för den misstänkte eller tilltalade.

-Att införa en möjlighet att vittna anonymt skulle utgöra en principiellt sett stor förändring av den svenska rättsordningen. Det skulle inskränka den grundläggande principen om att den tilltalade ska ha full insyn i de omständigheter som läggs till grund för en fällande dom. För att införa ett sådan reglering krävs därför starka skäl, förklarar Stefan.

Utredningen kunde konstatera att en reglering som tillåter anonyma vittnen som utgångspunkt endast skulle bli aktuell att tillämpa i brottsutredningar eller rättegångar som gäller särskilt allvarliga brott. Vidare kom utredningen fram till att det rättsliga utrymmet för att införa och tillämpa en reglering om anonyma vittnen är begränsat. Europakonventionen ställer upp flera krav för att godta sådana förfaranden, bland annat krav på att det ska finnas starka processuella skyddsåtgärder för den tilltalade.

-Även vad gäller frågan om anonyma vittnen tittade vi på hur regleringen ser ut i våra nordiska grannländer. Vi förstod snart att regleringarna i de nordiska länderna tillämpades extremt sällan. Företrädare för det norska rättsväsendet kunde inte ge ett enda konkret exempel på när reglerna hade tillämpats, säger Stefan.

Ett anonymt vittnesmål begränsar vidare möjligheten för den tilltalade att ifrågasätta vittnets trovärdighet. Det kan i sin tur förväntas leda till att domstolen, som regel, kommer att tillmäta ett anonymt vittnesmål ett begränsat bevisvärde. Någon fullständig garanti för anonymitet kommer inte heller kunna ges till vittnen. Att någon garanti inte kommer att kunna ges till ett vittne om att han eller hon kan vara anonym under hela rättsprocessen kan troligtvis också begränsa viljan att vittna anonymt.

-Sammantaget bedömde vi att de skäl som talade emot att införa en reglering om anonyma vittnen var starkare än de som talade för en sådan reglering. Vi föreslog därför inte att en sådan möjlighet skulle införas, berättar Stefan.

Förbättrat skydd för vittnen och skärpta straff för vissa brott

Utredningen fick även i uppdrag att se över skyddet av vittnen och deras anhöriga.

-Vi lämnade bland annat förslag på stärkt sekretesskydd för kontaktuppgifter till vittnen och andra förhörspersoner. Vi föreslog också att sekretess ska gälla för uppgift om var en person som hörs per videolänk befinner sig, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, förklarar Stefan.

Vidare föreslog utredningen straffskärpningar vad gäller brotten mened, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling.

Förslagen kan komma att gälla redan från 1 juli i år

Regeringen har i mars i år beslutat om en proposition med lagförslag innehållande bland annat möjlighet till strafflindring för den som medverkar vid utredningen av någon annans brott, utökat skydd för enskilda som hörs i domstol samt strängare straff för övergrepp i rättssak och grova fall av mened och skyddande av brottsling.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Vill du läsa mer om utredningen eller regeringens förslag, se regeringens hemsida: En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring – Regeringen.se.