Den 1 juli 2023 infördes en ny bestämmelse i brottsbalken som innebär ytterligare en straffskärpning för brott som skett i så kallad nätverksmiljö. Den nya bestämmelsen är en av flera som tillkommit på grund av det ökade grova våldet i samhället och tar främst sikte på våldsamma uppgörelser mellan kriminella.
Det framgår av rapporter och statistik från Brottsförebygganderådet att andelen konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts har ökat kraftigt de senaste tio åren. Sverige ligger också högt i fråga om dödligt våld med skjutvapen jämfört med andra europeiska länder. År 2023 var skjutvapen den vanligaste våldsmetoden vid dödligt våld och de flesta skjutningar med dödlig utgång kan kopplas i allt högre grad till kriminell miljö. År 2021 skedde åtta av tio fall av dödligt skjutvapenvåld i den kriminella miljön.[1] Det dödliga våldet vid konflikter i den kriminella miljön har även förändrats genom att det i stor utsträckning flyttat utomhus, till olika platser i den offentliga miljön, vilket inneburit att allt fler utomstående drabbas.[2]
Den förändring som skett av det dödliga våldet är bakgrunden till den nya bestämmelsen om straffskärpning. Regeringen skrev i förarbetena till den nya bestämmelsen att det mot bakgrund av allvaret i den brottslighet som kännetecknar våldsamma uppgörelser och de konsekvenser denna brottslighet har för såväl enskilda som samhället framstår det som angeläget att överväga en skärpt reglering som är tydligt inriktad på just våldsamma konflikter. Regeringen hänvisade även till att det bland annat i dansk rätt finns straffskärpningsbestämmelser som specifikt tar sikte på skjutningar och andra våldsamma konflikter mellan grupper men att någon motsvarande reglering inte fanns i svensk rätt.
Hur domstolen bestämmer straff
När domstolen ska bestämma vilket straff som ska dömas ut är utgångspunkten brottets straffskala och allvar. Utifrån detta bestäms ett så kallat straffvärde. Domstolen ska beakta intresset av enhetlighet vilket innebär att domstolen vid bestämmande av straffvärdet jämför med andra liknande mål. Därefter tittar domarna på om det finns några omständigheter som kan vara förmildrande eller försvårande, som kan påverka straffvärdet i sänkande eller höjande riktning. I 29:e kapitlet brottsbalken anges några försvårande och några förmildrande omständigheter som särskilt ska beaktas. Som försvårande omständigheter nämns exempelvis om den tilltalade utnyttjat någons skyddslösa ställning, om brottet utövats i organiserad form eller om motivet varit att återupprätta en persons, familjs eller släkts heder. Som förmildrande omständigheter nämns exempelvis att brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla eller föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende.
Ytterligare skärpning vid gängbrottslighet
Genom den nya bestämmelsen, som finns i 29 kap. 2 a § brottsbalken, ska domstolen sedan den 1 juli 2023 som synnerligen försvårande omständighet när straffet bestäms beakta om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person och någon av följande två situationer:
- Brottet innefattat användning av skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne och begåtts på en allmän plats eller annan plats där människor brukar samlas, eller
- Brottet haft bakgrund i eller varit ägnat att framkalla en konflikt mellan grupper av personer i vilken skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne används.
De brott som bestämmelsen ska gälla för är alltså allvarligare brott mot person. Det kan till exempel handla om mord, dråp, grov misshandel eller annan allvarlig misshandel, människorov, utpressning och rån.
Den första punkten tar sikte på skjutningar eller sprängningar som sker exempelvis på gator, torg, tunnelbanestationer, teatrar, restauranger, köpcentrum och skolområden. Det krävs inte att det faktiskt varit människor samlade på platsen vid skjutningen eller sprängningen utan det räcker att människor regelmässigt samlas där. Gärningar på sådana platser medför typiskt sett allvarliga risker för utomstående och bidrar till allmän otrygghet i samhället.
Den andra punkten tar sikte på framför allt uppgörelser eller hämndaktioner inom kriminella nätverk. Begreppet konflikt är dock brett och kan avse många olika situationer.
Hur mycket straffet ska skärpas framgår inte av lagtexten. Regeringen menar att avsikten är att bestämmelsen ska medföra en betydligt kraftigare straffskärpning än vad som följer av tidigare bestämmelser och att det bör kunna leda till närmare en dubblering av straffvärdet.
En av flera åtgärder
Straffskärpningsbestämmelsen är en av flera åtgärder som regeringen infört för att bekämpa gängkriminaliteten. Andra straffrättsliga åtgärder som införts är bland annat skärpning av straffskalorna för vissa brott, ändring i straffbestämmelsen om mord som syftar till att livstidsstraffet ska kunna komma i frågan i betydligt större utsträckning och att den så kallade ungdomsreduktionen tagits bort för gärningsmän över 18 år vid allvarlig brottslighet.
Vill du läsa mer om ämnen som det här inlägget tar upp?
Nedan hittar du länkar till några tidigare inlägg.
Hur bestäms straffet? | Domarbloggen
Unga lagöverträdare – hur hanteras de i rättssystemet? | Domarbloggen
Hedersrelaterad brottslighet – lagen utvecklas för att möta problemet | Domarbloggen
[1] Brottsförebyggande rådet, Konstaterade fall av dödligt våld 2023, Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder och statistik på Brottsförebyggande rådets webbplats (besökt den 28 mars 2024).
[2] Undersökning av Polismyndigheten, Risken för tredje man att skadas eller skjutas i skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer i Sverige 2011 till 2020.
