Har du hört ordet migrationsdomstol och vill veta mer om vad som händer där? Då ska du definitivt läsa vidare! I det här inlägget berättar domaren Mats Dahlström som arbetar på Migrationsdomstolen i Stockholm om vad som händer när en person som av olika anledningar vill stanna i Sverige överklagar ett beslut från Migrationsverket.
Det finns fyra migrationsdomstolar i Sverige och de är en del av förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Luleå. Möjligheten att få sitt migrationsmål prövat i en domstol har funnits i Sverige sedan 2006.
Vad gör en migrationsdomstol?
När den som söker ett tillstånd för att få exempelvis asyl, studera eller arbeta i Sverige och inte får det av Migrationsverket så finns möjligheten att överklaga beslutet till migrationsdomstolen.
Domstolens främsta uppgift är att granska om beslutet från Migrationsverket är korrekt eller inte. En person kan ansöka om att få stanna i Sverige av flera olika anledningar. Beslutet som överklagas till domstolen kan exempelvis handla om:
- asyl, det vill säga internationellt skydd,
- uppehållstillstånd vid familjeåterförening eller familjebildning,
- arbetstillstånd,
- uppehållstillstånd på grund av studier, eller
- visum.
Detta händer när ett asylmål kommer till domstolen
När en person bestämmer sig för att överklaga Migrationsverkets beslut skickas alla handlingar i målet över till migrationsdomstolen. Handlingarna innehåller beslutet från Migrationsverket, överklagandet samt allt övrigt utredningsmaterial. Utredningsmaterialet kan exempelvis bestå av identitetshandlingar, olika intyg och myndighetshandlingar. Alla handlingar registreras på domstolen, ges ett målnummer och så startas ett mål upp.
Den domare som ansvarar för målet arbetar i nära samarbete med en ansvarig jurist och med personalen på domstolens kansli.
Vad är det första en domare gör?
Det första jag som ansvarig domare gör när ett nytt mål hamnar på mitt bord är att granska överklagandet för att se att det kommit in i rätt tid och till rätt domstol. Nästa steg är att läsa igenom handlingarna och se till så att den enskilde personen och myndigheten Migrationsverket, som är parterna i målet, får del av varandras argument för att kunna bemöta dessa.
Jag tar även ställning till om det finns beslut som behöver tas direkt och om det finns behov av en muntlig förhandling eller inte. Domstolens kansli hör i så fall av sig till parterna och bokar in en tid för en muntlig förhandling. Det är också kansliet som efter mina beslut sköter alla kontakter mellan parterna fram tills målet är avgjort.
Kort om muntlig förhandling
Handläggningen av migrationsmål är i grunden skriftlig men den som har överklagat kan framföra önskemål om en muntlig förhandling där parterna möts i en förhandlingssal. Domstolen kan gå med på önskemålet om det kan hjälpa utredningen av målet eller snabba på handläggningen. Det är särskilt viktigt om det är trovärdigheten av den enskildes berättelse som ska bedömas.
Vad gör domstolen för att ta reda på om en person har rätt att stanna?
Det finns ett antal krav som måste vara uppfyllda för att en person ska få stanna i Sverige. Först tittar jag på om personen har gjort sin identitet sannolik, det vill säga vad finns det som stödjer att namn, ålder och medborgarskap är riktiga.
I nästa steg går jag och den i målet ansvarige juristen igenom asylskälen, det vill säga anledningarna till att en person vill stanna i Sverige. Är skälen tillräckliga för att nå upp till lagens krav? I första hand tittar vi på om förutsättningarna för flyktingskap är uppfyllda och i andra hand om personen är så kallat alternativt skyddsbehövande, vilket också är en grund för att få stanna i Sverige. Om vi kommer fram till att personen har tillräckliga skäl och att det personen har sagt är trovärdigt så är förutsättningarna för att stanna i Sverige uppfyllda.
Det återstår några saker att pröva och ta ställning till men det är så här det går till i stora drag.
Hur går det till när målet avgörs?
Ett mål i migrationsdomstolen avgörs antingen av en ensam domare eller av en domare och tre nämndemän som tillsammans utgör rätten. Om det inte finns behov av en muntlig förhandling avgörs målet endast med stöd av det skriftliga materialet.
Om det skriftliga materialet behöver kompletteras med en muntlig förhandling sker denna i en förhandlingssal på domstolen. Vid en muntlig förhandling är det alltid en juristdomare och tre nämndemän som avgör målet.
Det har blivit dags att meddela vad domstolen har beslutat
Domstolen ger besked till parterna genom att meddela avgörandet i en dom eller ett beslut. Domstolen kan komma fram till att Migrationsverkets beslut är korrekt och att beslutet ska fortsätta att gälla. Kommer domstolen fram till att Migrationsverkets beslut inte är korrekt innebär det oftast att den som överklagat har fått rätt och att ett uppehållstillstånd ska beviljas. Ett sådant tillstånd ska gälla under en viss tid.
Om någon av parterna är missnöjd med migrationsdomstolens dom eller beslut kan de välja att överklaga till Migrationsöverdomstolen.
/Mats Dahlström
