Vad är häktningsjour för något?
Under helgerna har tingsrätterna beredskap för prövning av bland annat häktningsfrågor, det kallar vi för häktningsjour. Tingsrätterna har häktningsjour varje helg och övriga helgdagar under året.
De vanligaste frågorna som uppstår på jouren berör frihetsberövade personer, men det kan även vara frågor som berör förordnande av särskild företrädare, kontaktförbud avseende gemensam bostad och hemliga tvångsmedel. Här kan du läsa mer om hemliga tvångsmedel.
Varför har vi häktningsjour?
I Sverige kan under vissa förutsättningar en person som är misstänkt för brott bli häktad. Att häkta någon är ett så kallat tvångsmedel. När det gäller tvångsmedel har domstolen fasta tidsgränser (frister) att förhålla sig till. Därför måste tingsrätten ha jouröppet även på helgerna för att pröva dessa frågor. Sedan en person blivit gripen av polisen och åklagaren därefter beslutat att den gripne ska anhållas måste åklagaren senast kl. 12 på tredje dagen bestämma om personen ska släppas eller om åklagaren ska gå till domstolen för att begära personen häktad. Till exempel, om en person har blivit gripen tidigt på en onsdagsmorgon, så kan häktningsfrågan behöva prövas under lördagen. Alla har rätt att få sin förhandling inom rätt (lagstadgad) tid. Här kan du läsa mer om häktning och andra tvångsmedel.
Hur fungerar häktningsjouren?
Häktningsjouren kan se lite annorlunda ut över landet så därför kommer vi enbart att redogöra för häktningsjouren som vi på Södertörns tingsrätt ansvarar för.
Södertörns tingsrätt och Södertälje tingsrätt har en gemensam helgberedskap och vi turas alltså om att ha häktningsjouren. Antalet veckor man har jouren per år är i proportion till hur många domare man har anställda på sin domstol. Därför har Södertörns tingsrätt jouren fler veckor än Södertälje tingsrätt eftersom vi är en större domstol. På häktningsjouren ansvarar man alltså för ärenden som både kommer från Södertörns tingsrätts och Södertälje tingsrätts upptagningsområde (domsaga). Jourhäktningsförhandlingarna hålls i Stockholms tingsrätts byggnad, nämligen Rådhuset på Kungsholmen. Jouren är alltså varken i Södertörns tingsrätts lokaler eller i Södertälje tingsrätts lokaler.
Vad gör man under häktningsjouren?
Lotta Reiman arbetar som handläggare och har ansvarat för flera jourhelger. – En vanlig jourhelg börjar redan klockan 14 på fredagen, säger Lotta. Då förbereder man så mycket som möjligt och planerar ut häktningsförhandlingar till nästkommande dag. Den första förhandlingen börjar alltid klockan 13 på både lördagen och söndagen. – På förmiddagen är det fullt upp att göra med andra saker än häktningsförhandlingar, så som att förordna offentlig försvarare (utse en advokat, redaktionell anmärkning) för personer som är misstänkta för brott, eller målsägandebiträde för de som fått utstå brott. Det finns alltid två advokater som också arbetar jour och som därför är tillgängliga. – Men om en person har önskat en specifik advokat så kontaktar man alltid den advokaten först. Advokaterna brukar alltid svara, de verkar arbeta även på helgen, berättar Lotta.
En annan stor arbetsuppgift under jouren är att ha nära kontakt med personal på polisens arrest och på Kriminalvården. Man behöver dessutom hitta tolkar i diverse språk med väldigt kort varsel och dessutom får man också väldigt mycket telefonsamtal under jouren, inte minst från massmedia.
– Man arbetar väldigt självständigt och man lär sig mycket. Det är utvecklande för att man måste lösa situationer och problem man kanske aldrig har sett innan, dessutom under tidspress. Som tur är finns alltid domaren tillgänglig på telefon så man har någon att bolla med. Man får tänka logiskt och tänka ut den bästa lösningen, säger Lotta.
Lisa Anestål är domare på Södertörns tingsrätt. Hon berättar att man som domare kommer till Rådhuset strax innan förhandlingarna börjar. Då har man redan läst in sig på de handlingar som åklagaren har givit in till domstolen, den så kallade häktningspromemorian. I den står allt som åklagaren känner till om det påstådda brottet. Man har även förberett eventuella juridiska frågor som kan komma upp under förhandlingen och är redo att genomföra häktningsförhandlingarna så fort man kommer till Rådhuset.
– Förutom att vi sitter i Stockholms tingsrätt så är det inget som avviker vid prövningen av häktningsfrågan på jouren i jämförelse med en häktningsförhandling på en vardag. Det juridiska är det samma, säger Lisa. Efter förhandlingarna läser domaren igenom häktningsprotokollen som protokollföraren har skrivit, gör eventuella justeringar och undertecknar dem. Sedan är dagen avslutad för domaren medan handläggaren kan behöva arbeta längre på kontoret för att förbereda nästa dags förhandlingar.
Vad får man ut av att arbeta på häktningsjouren?
Det är frivilligt att arbeta på häktningsjouren. Man anmäler sig själv genom att skriva upp sitt namn på en lista. – För mig fungerar det rent familjemässigt att arbeta helg. Jag tar jourhelger för att bidra till domarkollektivet, någon behöver ju göra det. Och vi blir självklart kompenserade för vårt arbete på jouren, säger Lisa.
Handläggaren Lotta berättar att hon uppskattar att arbeta på helgjouren. – Man lär sig väldigt mycket på kort tid och jag känner mig säkrare i mitt vardagliga arbete för man får se alla stegen av prövningen av häktningsfrågor, säger Lotta. En annan rolig aspekt på jouren är att man samarbetar med kollegor på andra avdelningar än sig egen. Man får också träffa handläggare från andra domstolar eftersom handläggarna delar kansli med handläggare från Stockholms tingsrätt, Attunda tingsrätt och Solna tingsrätt. – Det är väldigt kul att få inblick i hur de arbetar och deras rutiner. Det är guld värt att knyta kontakter med andra handläggare, säger Lotta.
Både Lotta och Lisa är eniga om att arbetsbördan kan variera väldigt mycket mellan helgerna. Vissa helger behöver man arbetar väldigt många timmar medan andra helger kanske domaren inte alls behöver komma till jourdomstolen. Vi försöker planera antalet förhandlingar till max sju per dag, om tidsgränsen tillåter det. Men det går inte alltid. – Under en helg för något år sedan fick vi in 20 häktningsförhandlingar till jouren, säger handläggaren Lotta. Då tvingades vi lösa situationen snabbt och effektivt. Vi fick då helt enkelt ringa runt till handläggare och fråga vem som kunde ställa upp att arbeta extra, samt ringa in lagmannen (chefen för domstolen, redaktionell anmärkning) att arbeta parallellt med den ordinarie jourdomaren. Detta trots att det var lagmannens första vecka på jobbet. Men alla hjälptes åt gemensamt och vi kunde genomföra alla häktningsförhandlingarna under jouren, även om det blev lite svettigt.
Om du har några fler funderingar eller frågor när det gäller häktningsjouren är du välkommen att kontakta oss på Domarbloggen.
