Du kanske någon gång har funderat på vad som händer efter att du dör. I dagens blogginlägg kommer vi att gå igenom vad som händer juridiskt efter att en person har dött, vilken roll domstolen har och hur du själv kan påverka hur ditt arv fördelas.
Bouppteckning och arvskifte
Efter att en person avlider ska det inom tre månader hållas ett möte där man går igenom den avlidnes bouppteckning. Det mötet kallas för bouppteckningsförrättning. En bouppteckning kan beskrivas som en människas ”bokslut”. I bouppteckningen ska bland annat följande framgå.
- Vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på den dag då personen avled.
- Vilka som är den avlidnes dödsbodelägare, det vill säga arvingar enligt lag eller testamente.
- Vilka som är den avlidnes efterarvingar, det vill säga de som ärver först efter att dödsbodelägarna har ärvt.
- Om det finns ett testamente.
I vissa fall kan det även bli aktuellt att ange om den avlidne har gett gåvor till någon arvinge.
Till bouppteckningsförrättningen ska alla dödsbodelägare kallas och ges tillfälle att närvara. Det finns dock inget krav för dödsbodelägarna att närvara. De som måste närvara vid förrättningen är förrättningsmännen och bouppgivaren. Bouppgivaren är den person som känner boet bäst. Det brukar ofta vara en make eller maka, sambo eller den avlidnes barn. Bouppteckningsförrättarna är två utomstående personer som har gått igenom bouppteckningen. När bouppteckningen är klar ska den skickas in till Skatteverket för registrering.
Efter det att bouppteckningen har registrerats av Skatteverket och om det finns fler än en dödsbodelägare, ska ett arvskifte upprättas. Ett arvskifte är ett avtal där dödsbodelägarna kommer överens om hur arvet ska fördelas. Om det endast finns en dödsbodelägare måste det alltså inte göras något arvskifte eftersom det skulle innebära att dödsbodelägaren ingick ett avtal med sig själv. Arvskiftet måste inte registreras någonstans men det måste signeras av dödsbodelägarna. Det är arvskiftet som sedan ska visas upp hos exempelvis banken för att den avlidnes tillgångar slutligt ska skiftas, det vill säga delas ut.
Domstolens roll
Ibland kan det vara så att dödsbodelägarna inte kommer överens. Det finns olika lösningar på det problemet. Bland annat kan en dödsbodelägare ansöka hos tingsrätten om att det ska utses en boutredningsman eller en skiftesman som kan hjälpa till att reda ut och dela ut arvet. Skillnaden mellan en boutredningsman och en skiftesman är att en boutredningsman i mångt och mycket har större befogenheter än en skiftesman. Boutredningsmannen har uppgiften att förvalta dödsboet. Detta omfattar allt ifrån att betala skulder, upprätta bouppteckningen, genomföra en bodelning för det fall att den avlidne var gift eller sambo samt upprätta arvskiftet. Skiftesmannen kan genomföra ett arvskifte mellan dödsbodelägarna, det vill säga dela ut arvet. I första hand ska skiftesmannen försöka få dödsbodelägarna att komma överens, men om det inte går kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte.
Testamenten och den legala arvsordningen
Den som utses som boutredningsman eller skiftesman av en domstol brukar oftast vara en advokat. För det fall att man inte är bekväm med att domstolen väljer en utomstående person att förvalta dödsboet efter en själv, kan man skriva ett testamente där man utser en testamentsexekutor. Det är då testamentsexekutorns uppgift att utföra de arbetsuppgifter som annars utförs av boutredningsmannen eller skiftesmannen.
I ett testamente kan man också bestämma hur ens egendom ska fördelas efter det att man avlidit. Om man inte har ett testamente kommer tillgångarna att fördelas enligt lag. Kort sagt kan man säga att den legala arvsordningen är fördelad i tre arvsklasser:
- Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn.
- Den andra arvsklassen består av föräldrar och deras barn, det vill säga den avlidnes syskon.
- Den tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar samt deras barn.
För att arvet ska kunna gå till nästa arvsklass måste den första arvsklassen vara uttömd. Om det inte finns några legala arvingar alls, är det den allmänna arvsfonden som får arvet.
Om den avlidne var gift fördelas dock arvet på ett annat sätt. Om den avlidne var gift och hade gemensamma barn med sin make, ärver den efterlevande maken före de gemensamma barnen. Maken/makan blir då dödsbodelägare och barnen blir efterarvingar vilket innebär att de ärver föräldrarna först efter att de båda har avlidit. Detta gäller dock inte om den avlidne hade så kallade särkullbarn, det vill säga barn som inte var makarnas gemensamma. Dessa har nämligen rätten att få sitt arv direkt när deras förälder avlider. Om den avlidne var sambo ärver barnen också direkt deras förälder, oavsett om samborna har gemensamma barn eller inte.
Om man vill påverka den legala arvsordningen kan man skriva ett testamente. Ett testamente måste vara undertecknat och bevittnat av två samtidigt närvarande vittnen. I ett testamente kan man exempelvis skriva att man vill att ens sambo ska ärva och att ens barn ska ärva först när sambon har avlidit. Om man har barn finns dock vissa begränsningar i hur man kan testamentera bort sin egendom. Barn, som kallas bröstarvingar, har en garanterad rätt till arv. Denna rätt kallas laglott och består av hälften av vad man skulle ha fått enligt lag om det inte fanns ett testamente. Om någon till exempel har två barn, ska de ärva föräldern med 50 procent var. Deras respektive laglott är därmed 25 procent var. Har man barn kan man alltså endast förfoga fritt över 50 procent av sina tillgångar efter döden.
Denna text har inte besvarat frågan om vad som händer med människan efter döden. Du kanske däremot har fått någon klarhet i frågan om hur du kan gå till väga för att förfoga över dina tillgångar och undvika familjefejder.
Vill du läsa mer?
Vad händer med egendom efter att någon gått bort?
Sambolagen – vad händer när ett samboförhållande tar slut?
Felicia Hauzenberger
