I många typer av mål i domstolarna är vittnen viktig bevisning och varje år vittnar omkring 100 000 människor i Sverige. Vittnen förekommer i stort sett i alla slags förhandlingar på tingsrätten, men vanligast är kanske att de förknippas med brottmål. I brottmål kan man enkelt uttryckt säga att ett vittne är någon som antingen sett någon begå ett brott, sett något vid ett brottstillfälle eller iakttagit något kring gärningspersonens eller brottsoffrets beteende i tiden kring brottet.
I Sverige finns något som heter allmän vittnesplikt. Det innebär att man som utgångspunkt är skyldig att vittna om det begärs av någon av parterna i ett mål. Vissa undantag finns om personen som ska vittna är nära släkting till den misstänkte, själv är misstänkt för brott i målet eller är väldigt ung. Reglerna om vittnesplikt är en grundbult i ett fungerande rättssamhälle. Eftersom det under en tid förts diskussioner om att människor inte vågar vittna när det rör sig om allvarlig brottslighet och att sådan brottslighet ofta inte klaras upp, beslutade riksdagen i våras att låta regeringen utreda möjligheten till anonyma vittnen och så kallade kronvittnen. Här nedanför berättar jag lite om vad det betyder.
Anonyma vittnen
Idag är det inte tillåtet att vittna anonymt i en domstol i Sverige. Undantag görs bara för vissa personer som arbetar exempelvis inom polisen och i vissa speciella fall kan vittna under ett falskt namn. Att man inte vittnar anonymt innebär att parterna, både de som kan ha fördel och de som kan ha nackdel av ens vittnesmål, känner till ens fullständiga namn. Som utgångspunkt sitter man också i samma i rum som de andra som deltar i rättegången när man vittnar. Om det kan antas att ett vittne av rädsla eller annan orsak inte fritt berättar sanningen när en part eller åhörare finns i salen, kan rättens ordförande besluta att parten eller åhöraren inte får vara i salen under vittnesmålet. Men den misstänkte kommer ändå känna till vem det är som vittnar och har rätt att följa vittnesförhöret från ett annat rum.
Det som nu ska utredas är frågan om vittnen vid allvarlig brottslighet i vissa fall, till exempel när det finns hot från ett gäng, ska kunna vara anonyma. De som är kritiska till anonyma vittnen menar att det kan finnas saker som påverkar bedömningen av vittnets berättelse som inte kommer fram om vittnet är anonymt. Exempelvis skulle det kunna vara så att den som vittnar har en privat koppling till personen man misstänker har begått brottet vilket, om man visste om det, skulle kunna påverka hur tungt domstolen tycker att vittnets berättelse väger. Man brukar också lyfta fram att det är svårare för den misstänkte att försvara sig när hen inte vet vem som vittnar.
Kronvittnen
Ett kronvittne är en misstänkt person som vittnar mot andra misstänkta och genom att bidra till att brottet klaras upp får ett lindrigare straff. Man kan alltså säga att man ger sitt vittnesmål i utbyte mot att man själv får ett lägre straff. Exempelvis kan man tänka sig att om tre personer utfört ett rån och en av dem lämnar sådan information att även de två andra kan dömas skulle den som har berättat få ett lindrigare straff än de två andra personerna.
Strafflindring för misstänkta som bidrar till uppklarning av andras brottslighet används redan i flera andra länder, exempelvis Danmark. Det man brukar tycka är positivt med kronvittnen är att de kan bidra till att grova brott som annars skulle förbli olösta kan klaras upp. Som en negativ aspekt brukar nämnas kronvittnens trovärdighet. Eftersom det handlar om en person som normalt sett riskerar ett långt fängelsestraff kan man föreställa sig att det finns skäl för personen att ljuga. De som är negativa till ett system med kronvittnen brukar därför poängtera att kronvittnens berättelser inte kommer att ha så stor betydelse för domstolens prövning i det enskilda målet.
Frågan om kronvittnen har redan varit föremål för en utredning år 2005. I den utredningen kom man fram till att kronvittnen inte skulle införas i svensk rätt. Istället införde man senare en bestämmelse som innebär att den som lämnar uppgifter av väsentlig betydelse för utredning av brottet som de själva är åtalade för kan få strafflindring. Men den bestämmelsen gäller alltså inte uppgifter som lämnas avseende andra misstänktas brottslighet.
Fler uppklarade brott?
Som jag skrev i början av det här inlägget har riksdagen alltså gett regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna om anonyma vittnen och kronvittnen. Om reglerna införs skulle det innebära stora förändringar jämfört med hur systemet med vittnen ser ut idag, men kanske skulle det innebära att vissa brott som idag förblir olösta kan klaras upp. Om reglerna införs och vilka eventuella effekter de kommer att ha återstår dock att se.
För den som vill läsa mer om vittnesplikten se också tidigare inlägg.
Källor:
För dig som är vittne – Sveriges Domstolar
https://polisen.se/utsatt-for-brott/efter-polisanmalan/vara-vittne/
Processrättsliga frågor (Betänkande 2018/19:JuU12 Justitieutskottet) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
SOU 2005:117 s. 73 ff. Ett effektivare brottmålsförfarande – några ytterligare åtgärder
Prop 2014/15:37 12 ff. Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet