Ny utredning om brottsoffers rätt till skadestånd
I juli i år presenterades betänkandet från Utredningen om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (SOU 2021:64) för regeringen. Rådmannen Erika Bergman, som arbetar vid Södertörns tingsrätt, var sekreterare i utredningen. Erika berättar för oss om vilka förslag utredningen lagt fram, hur hon kom att få uppdraget som utredningssekreterare och vad hennes uppdrag inneburit.
Förslag om höjda skadestånd
Utredningen om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer fick av regeringen i uppdrag att ta ställning till flera skadeståndsrättsliga frågor som berör brottsoffer. Utredningen skulle exempelvis undersöka om det fanns skäl att höja nivåerna på kränkningsersättning till brottsoffer.
Efter ett omfattande arbete, innefattande bland annat granskning av en stor mängd domstolsavgöranden, konstaterade man att det fanns sakliga skäl att höja ersättningsnivåerna. Utredningen lämnade därför förslag om lagstiftning med syfte att åstadkomma påtagliga höjningar av skadestånd för kränkningar med anledning av brott, i många fall fördubblade ersättningsnivåer.
– I utredningen konstaterade vi att ersättningsnivåerna inte på länge har förändrats trots att samhällets syn på vissa typer av gärningar har skärpts. Utredningen föreslår att kränkningsersättningens storlek ska bestämmas på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet. Vidare föreslår vi att det tydligt ska framgå att omständigheter såsom om ett brott begåtts i nära relation eller av flera personer särskilt ska beaktas när ersättningens storlek bestäms, förklarar Erika.
Utredningen lämnade också förslag som berör rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap och rätten till ersättning för efterlevande anhöriga. Slutligen föreslog man att det ska bli lättare att utmäta vissa medel hos gärningspersoner för att betala brottsskadestånd.
Uppdraget som utredningssekreterare
Erikas bakgrund är likt många andra domares sådan att hon först ”satt ting”, varefter hon en kortare tid arbetade på affärsjuridisk byrå innan hon påbörjade domarbanan vid Svea hovrätt. Under hennes sista år som tf. assessor vid hovrätten var hon tjänstledig i ett år för att vara utredningssekreterare i en mindre utredning. Efter att ha blivit färdig assessor arbetade hon ett antal år på Justitieombudsmannen som föredragande och sedan som justitiesekreterare vid Högsta domstolen innan hon blev rådman vid tingsrätten.
Under sin anställning som rådman vid Södertörns tingsrätt blev Erika kontaktad av Justitiedepartementet med frågan om hon ville åta sig uppdraget som sekreterare i Utredningen om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer. Erika, som även tidigare i sin karriär åtagit sig liknande uppdrag, tackade snabbt ja till förfrågan.
– Utredningens uppdrag lät för intressant för att inte tacka ja till, berättar Erika.
Arbetet som utredningssekreterare har för Erika varit ett heltidsjobb som i praktiken handlat om att i nära samråd med den särskilda utredaren utreda de frågor som utredningen fått i uppdrag att arbeta med och skriva betänkandet om, det vill säga utredningens rapport.
– Som utredningssekreterare skötte jag även all administration och budget. Det kan, beroende på hur utredningens arbete bedrivs, betyda en hel del externa kontakter, mötesbokningar och andra administrativa göromål. Som sekreterare för man normalt även anteckningar och skriver protokoll från möten. I det här fallet var vi två sekreterare vilket innebar att vi kunde dela upp arbetet lite, fortsätter Erika.
Utredningen föreslår att lagförslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022
– Betänkandet har skickats på remiss för att myndigheter och andra organisationer ska få möjlighet att lämna synpunkter. Det är nu upp till ansvarigt departement att avgöra om och i vilken utsträckning förslagen ska läggas fram för Lagrådet och därefter riksdagen, avslutar Erika.
