Den 2 januari i år trädde de nya reglerna om slopad straffreduktion för unga myndiga i kraft. Inför detta fick tingsrätten i slutet av förra året besök av Martin Rhodin, ämnesråd vid straffrättsenheten vid Justitiedepartementet, som berättade om lagändringarna och bakgrunden till införandet.
Slopad straffreduktion
Enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken gäller att om någon begått brott innan hen fyllt 21 år ska personens ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Det betyder att domstolen ska göra en lindrigare bedömning än som gjorts om det varit en person som är 21 år eller äldre som begått brottet. Vid straffmätningen använder sig domstolarna av en modell som innebär att straffvärdet först bestäms för brottsligheten som om den tilltalade vore 21 år eller äldre. Därefter reduceras värdet genom att ta hänsyn till den tilltalades ålder. Detta är den så kallade ungdomsreduktionen eller med andra ord ”ungdomsrabatten”.
– Genom de nya reglerna som införts ska ungdomsreduktionen inte längre tillämpas för en person som när brottet begicks fyllt 18 år om det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, eller det är fråga om försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådan brottslighet. Ungdomsreduktionen ska inte heller tillämpas för en person som när brottet begicks fyllt 18 år om det är fråga om brott som i det enskilda fallet har ett straffvärde på ett år eller mer, den så kallade straffvärdeventilen. Lagstiftaren har genom ändringarna valt att göra en avgränsning till allvarlig brottslighet som begås av unga myndiga personer, berättar Martin.
Straffvärdeventilen är dock inte tillämplig vid straffmätning av flerfaldig brottslighet där brottslighetens samlade straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer, men inget enskilt brott bedöms ha ett straffvärde som uppgår till fängelse i ett år eller mer.
–Vid straffmätning av samlad brottslighet kan det alltså uppstå situationer där ungdomsreduktionen är tillämplig för vissa brott men inte för andra, fortsätter Martin.
Lagändringen är inte avsedd att påverka reduktionen för 15-17-åringar eller för annan brottslighet som begås av 18-20-åringar. Förslagen innebär därför att vissa tröskeleffekter kan uppstå i förhållande till dem som inte omfattas av slopandet av ungdomsreduktionen.
Livstids fängelse ska kunna användas och ingen särbehandling vid påföljdsvalet
Utöver nya regler vid straffmätningen genomförs också ändringar för unga myndiga som påverkar straffmaximum och påföljdsvalet.
Bestämmelserna om svåraste straff i 29 kap. 7 § andra stycket brottsbalken ska nu endast gälla för brott som någon har begått innan hen fyllt 18 år, i stället för som tidigare 21 år. Det innebär bl.a. att den som fyllt 18 år vid brottstillfället numera kan dömas till livstids fängelse. För de som begår brott innan de fyllt 18 år gäller oförändrat att de inte får dömas till svårare straff än fängelse i tio år. Om fängelse på längre tid eller på livstid är föreskrivet för brottet eller om det följer av bestämmelserna om en förhöjd straffskala vid flerfaldig brottslighet får domstolen dock döma till fängelse i högst fjorton år.
– Det som också har hänt är att det inte längre finns krav på särskilda skäl för att döma en person till fängelse för brott som denne har begått efter det att personen fyllt 18 år men innan han eller hon fyllt 21 år. Valet av påföljd ska alltså ske enligt samma regelverk som för andra myndiga lagöverträdare, men med beaktande av ungdomsreduktionen vid mindre allvarlig brottslighet, förklarar Martin.
De särskilda ungdomspåföljderna ska i framtiden vara förbehållna personer som inte fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Ett undantag finns dock när det gäller ungdomsvård. En person som begått brott efter att den fyllt 18 år kan dömas till ungdomsvård om det finns särskilda skäl.
Allvarliga brott ska inte längre preskriberas för unga myndiga
Även i preskriptionsbestämmelserna har vissa ändringar skett.
–Vissa allvarliga brott, exempelvis mord eller våldtäkt mot barn, ska inte kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som har fyllt 18 år. Tidigare preskriberades även sådana allvarliga brott om de hade begåtts före 21 års ålder, utvecklar Martin.
Vad gäller handläggningen enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) av mål där ungdomar är tilltalade ska det inte längre krävas att det i målet finns ett yttrande från socialnämnden för att rätten ska få döma den som inte har fyllt 21 år till fängelse i mer än tre månader. Däremot kvarstår reglerna om att domstolen som huvudregel ska avkunna dom efter förhandlingen, att handläggningen av målen ska vara skyndsam och att särskilt utsedda domare ska ha hand om handläggningen.
–Sammanfattningsvis har ett flertal ändringar som påverkar domstolarnas påföljdsbestämning i mål där unga myndiga begått brott införts, avslutar Martin.
Riksdagen har nu riktat en uppmaning till regeringen om att återkomma med ett förslag om att straffreduktionen för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott. Det sista om hanteringen av unga myndiga som begår brott har alltså inte sagts.
Vill du läsa mer om motiven bakom lagändringarna? Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet – Regeringen.se.
