Den 1 april 2025 träder en helt ny lag i kraft – lagen (2024:1076) om rådgivande yttrande från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Lagen innebär att några av våra högsta nationella domstolar: Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Arbetsdomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen samt Svea hovrätt i hyresmål får rätt att begära rådgivande yttrande från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, vanligen kallad Europadomstolen. Ett rådgivande yttrande kommer att kunna begäras för att få stöd eller vägledning i ett pågående mål under förutsättning att det rör en eller flera principiella frågor om tolkningen eller tillämpningen av Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter.
Vad är Europadomstolen?
Europadomstolen är en oberoende internationell domstol som prövar klagomål som rör de mänskliga fri- och rättigheter som följer av Europakonventionen (europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) och dess tilläggsprotokoll. Europadomstolen består av en domare från varje stat som är medlem i Europarådet. För närvarande är 46 stater medlemmar i Europarådet. Bland dessa stater ingår EU:s medlemsstater men också exempelvis stater som Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.
Europadomstolen är inte en vanlig överprövningsinstans. Den kan inte upphäva eller ändra en dom som meddelats av en nationell domstol. Det är därför inte möjligt att exempelvis överklaga en dom från Högsta domstolen till Europadomstolen. En enskild som anser sig ha fått en eller flera mänskliga fri- eller rättigheter som anges i konventionen eller dess tilläggsprotokoll kränkta kan dock klaga till Europadomstolen. Domar från Europadomstolen är bindande för de stater mot vilka de utfärdats, och dessa så kallade konventionsstater är därför skyldiga att verkställa domarna. Mer information om detta och hur man går till väga för att klaga till Europadomstolen finns på Europadomstolens hemsida, ECHR – Homepage of the European Court of Human Rights – ECHR – ECHR / CEDH.
Europadomstolen spelar en avgörande roll för upprätthållandet av skyddet för mänskliga fri- och rättigheter i Europa. Genom att pröva klagomål från enskilda övervakar Europadomstolen att konventionsstaterna fullgör de skyldigheter som följer av Europakonventionen. Ansvaret för att garantera de mänskliga fri- och rättigheterna ligger i konventionssystemet först och främst på konventionsstaterna. Det är alltså varje konventionsstats ansvar att konventionen efterlevs inom det egna territoriet. Europadomstolens roll är subsidiär i förhållande till konventionsstaternas som har det primära ansvaret för att skydda de mänskliga fri- och rättigheterna. Det betyder att det i första hand inte är Europadomstolens ansvar att upprätthålla skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Det ansvaret är konventionsstaternas. Europadomstolen ingriper först om konventionsstaterna brister i sina skyldigheter och inte har ett tillräckligt skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna. Denna grundläggande ansvarsfördelning kallas subsidiaritetsprincipen och genomsyrar hela konventionssystemet. Konventionsstaterna har i många fall en bedömningsmarginal när de utövar sina skyldigheter att upprätthålla skyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna. Konventionsstaternas tillämpning av bedömningsmarginalen är dock alltid underställd Europadomstolens prövning.
Vad innebär den nya möjligheten att få ett rådgivande yttrande från Europadomstolen?
De nationella högsta domstolarna har hittills saknat möjlighet att få upp frågor till prövning i Europadomstolen. Genom den nya lagen kommer dock exempelvis Högsta domstolen att kunna ta initiativ till en prövning i Europadomstolen. I en begäran om rådgivande yttrande ska domstolen lägga fram de principiella frågeställningar som domstolen står inför och som den anser att Europadomstolen av något skäl bör klargöra.
Ett rådgivande yttrande är, precis som beteckningen avslöjar, inte bindande. Det är i stället tänkt att fungera som stöd och vägledning vid rättstillämpningen. Syftet är att förbättra dialogen och samspelet mellan Europadomstolen och de högsta nationella domstolarna. Tanken är att detta ska bidra till att effektivisera men också stärka skyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna.
Ett rådgivande yttrande ska enligt den nya lagen avse en eller flera principiella frågor som rör tolkningen eller tillämpningen av de mänskliga fri- och rättigheterna såsom de definieras i Europakonventionen och dess protokoll. Detta under förutsättning att det är fråga om mänskliga fri- och rättigheter som gäller som svensk lag enligt den så kallade inkorporeringslagen, det vill säga lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Det finns ett antal ändrings- och tilläggsprotokoll till Europakonventionen. Ändringsprotokoll innebär att konventionen ändras medan tilläggsprotokoll innebär tillägg till den. För närvarande är det endast tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen som innehåller ett generellt diskrimineringsförbud som inte gäller som svensk lag. En begäran om rådgivande yttrande kan därför inte avse en fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av det protokollets förbud mot diskriminering.
Tilläggsprotokoll 16 till Europakonventionen, genom vilket förfarandet med rådgivande yttranden infördes, är det senaste protokollet till konventionen. Det är frivilligt för konventionsstaterna att tillträda det.
Det framgår inte av tilläggsprotokoll 16, vilken alltså reglerar förfarandet kring rådgivande yttrande, mer specifikt i vilka fall en begäran om rådgivande yttrande kan vara aktuell.
I Europadomstolens riktlinjer nämns att det kan finnas anledning att begära ett rådgivande yttrande i följande fall.
- Den nationella domstolen kommer fram till att det pågående målet, utifrån den nationella domstolens perspektiv, väcker en frågeställning som inte har prövats av Europadomstolen.
- De faktiska omständigheterna i målet lämpar sig inte för direkt tillämpning av Europadomstolens praxis.
- Europadomstolens praxis förefaller vara inkonsekvent.
Efter att en begäran har kommit in till Europadomstolen ska en panel av fem domare av domstolen i stor sammansättning (Grand Chamber) bestämma om den ska godta begäran. Panelen ska motivera varje beslut om att inte godta en begäran. Om en begäran godtas ska domstolen i stor sammansättning, det vill säga med sjutton domare, lämna ett rådgivande yttrande.
Ett rådgivande yttrande är som framgår ovan inte bindande. Förfarandet bygger i stället på att det är den nationella domstolen som utifrån det rådgivande yttrandet ska dra slutsatser om den nationella lagstiftningen med mera och pröva de frågeställningar som väckts i målet som pågår vid den nationella domstolen. Till skillnad från Europadomstolens övriga mål innebär detta att Europadomstolen tillåts yttra sig utan att samtidigt behöva fördöma eller kritisera en specifik konventionsstat. Den omständigheten att Europadomstolen har lämnat ett rådgivande yttrande i ett visst mål påverkar inte parternas möjligheter att senare klaga till Europadomstolen.
Eftersom Europadomstolen bara kommer att avge rådgivande yttranden i frågor som är av principiell betydelse, kommer ställningstaganden som görs i sådana yttranden att vara av intresse även utanför det pågående mål i vilket frågorna har uppkommit. Europadomstolen har själv klargjort att samtliga yttranden, vid sidan av domstolens domar och beslut, kommer vara en del av domstolens rättspraxis. Detta innebär att yttrandena kommer att påverka tolkningen och tillämpningen av Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll även om de inte är bindande. Att rådgivande yttranden har betydelse som rättskälla även i Sverige noterade Högsta domstolen i ett av sina avgöranden redan år 2019 (NJA 2019 s. 504).
Så här långt har endast tiotalet begäran om rådgivande yttrande kommit in till Europadomstolen. Frågorna har rört alltifrån barnets rätt till privatliv vid surrogatmödraskap till frågor om möjligheterna att neka en person att vara ordningsvakt på grund av tillhörighet till viss religiös rörelse.
Tiden får utvisa vilka principiella frågor om mänskliga fri- och rättigheter som de svenska högsta domstolarna anser sig vara i behov av stöd och vägledning från Europadomstolen.
Relaterat innehåll
På nytt möjligt för jurister i början av karriären att tjänstgöra vid Europadomstolen | Domarbloggen
