Vad är det och när är det aktuellt?
Rättsmedicinalverket (RMV) ansvarar för att genomföra rättspsykiatriska undersökningarna, eller RPU som de ofta förkortas. För att lära oss mer om dessa ska vi idag ställa frågor till rådmannen Fredrik Nydén vid Södertörns tingsrätt, och överläkaren Johan Larsson, specialist i rättspsykiatri och gruppchef för läkarna vid Rättspsykiatri Stockholm.
Vad ska man med en rättspsykiatrisk undersökning till?
En rättspsykiatrisk undersökning behövs för att domstolen ska kunna veta om en person som är åtalad för ett brott ska bedömas enligt särskilda regler när domstolen bestämmer straff (påföljd). Om en person har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska domstolen normalt inte döma ut fängelse. –Vi som dömer i målet är ju inte läkare och vi behöver helt enkelt hjälp från specialister på området för att bedöma den åtalades psykiska mående, säger rådmannen Fredrik Nydén.
§7-undersökning eller rättspsykiatrisk undersökning (RPU)
Det finns två olika utredningar som domstolen kan beställa av Rättsmedicinalverket, nämligen en RPU och en så kallad §7-undersökning. Vad är då skillnaden mellan dessa?
–Enkelt sagt kan man säga att en §7-undersökning är en screeningundersökning för att utreda om det kan misstänkas att det finns någon psykisk sjukdom hos personen, berättar överläkaren Johan Larsson. Rådmannen Fredrik Nydén berättar att utlåtandet efter en §7-undersökning utgör ett underlag för domstolen när den senare bestämmer om man ska genomföra en rättspsykiatrisk undersökning eller inte. En RPU är alltså mycket mer omfattande och tar avsevärt mer tid än en så kallad §7-undersökning.
Både när det gäller en §7-undersökning och en RPU är det domstolen som bestämmer om dessa ska genomföras. En §7 hämtas ofta in tidigt i ett mål, till exempel efter en häktningsförhandling medan RPU normalt hämtas in när det väl är rättegången. -För att domstolen ska få hämta in en RPU krävs nämligen att domstolen tagit del av bevisningen i målet och kunnat slå fast att åklagaren presenterat övertygande bevisning för att den åtalade begått det brott som han eller hon åtalats för, säger Fredrik.
Skälet till detta är att en åtalad inte ska behöva genomgå en så ingripande undersökning som en RPU innebär om domstolen sedan kommer fram till att hen inte ska dömas för något brott. Det finns dock en möjlighet för domstolen att ibland hämta in en RPU tidigt i processen men det förutsätter att den åtalade erkänner gärningen. Detta är dock ganska ovanligt.
Hur går utredningarna till och hur lång tid tar det?
Överläkaren Johan Larsson, specialist i rättspsykiatri, berättar att vid en §7-undersökning kallas personen till mottagningen och har där ett samtal med en läkare (en psykiatriker) som tar ca en timme. Läkaren frågar då om personens bakgrund, psykiska hälsa, eventuellt missbruk och personens tillstånd vill gärningstillfället. Läkaren kan även ta in journalen från till exempel psykiatrin, öppenvården, barnpsykiatrin och socialtjänsten för att få en bild av personens historik.
När det gäller en rättspsykiatrisk utredning, RPU, tar det betydligt längre tid. Frihetsberövade (häktade) personer som ska utredas på enheten i Stockholm flyttas från häktet till RMV:s lokaler och bor på en av deras avdelningar i ett par veckor. Alla får egna rum med toalett och man äter mat tillsammans med andra intagna i en gemensam matsal om man vill. Man kan tvätta sina kläder och det finns ett aktivitetsrum med Tv-spel, böcker och brädspel. Det är inom RMV:s lokaler man träffar ett utredningsteam. Beroende på hur svår bedömningen är och hur mycket personen har att säga så varierar det hur många gånger man träffar läkaren. -Generellt sett träffar man varje utredande i teamet minst en gång i veckan, men det kan bli upp till tre gånger i vecka beroende på hur svår bedömningen är, säger överläkare Johan Larsson. -Det jag säger gäller RMV Stockholm, det finns lite skillnad i hur enheterna ser ut mellan Stockholm och Göteborg. En rättspsykiatrisk undersökning av en frihetsberövad person ska max ta fyra veckor, men RMV kan i vissa fall begära förlängning hos domstolen.
Personer som inte är frihetsberövade men som ska genomgå en rättspsykiatrisk utredning kallas skriftligen till ett besök på enhetens mottagning. Personen tas inte in på avdelningen där de som är häktade befinner sig utan går hem efter att besöket avslutats. RMV har i dessa fall sex veckor på sig att slutföra sin utredning.
Vilka olika roller har personerna i utredningsteamet?
Ett utredningsteam består i normalfallet av fyra personer; nämligen en rättspsykiater (läkare), en psykolog, en forensisk social utredare och en kontaktperson. De fyra personerna i utredningsteamet har olika roller och funktioner att fylla.
- Psykiatrikern är den som leder utredningen och har huvudansvaret. Den personen är läkare i grunden och fokuserar främst på psykisk sjukdom, missbruk och kroppslig sjukdom som kan vara av betydelse.
- Psykologen fokuserar främst på personens personlighet och begåvningsnivå, men även andra tillstånd så som autism. Psykologen kan göra tester av begåvningsnivån om så behövs.
- Den forensiska socialutredaren försöker få en bild av personens funktionsförmåga och hur livet har fungerat. Den utreder frågor som; Har man kunnat ha ett fast jobb? Lever man ett stabilt liv? Har man haft ett välfungerat liv med stadigt arbete, fast relation och barn kan mycket tala mot att man har en allvarlig psykisk störning, men motsatsen att man har haft det svårt redan från barndomen, kan tala för att man har någon sorts medfödd funktionsnedsättning eller tidigt insjuknat i svårare psykisk sjukdom. Socialutredaren gör alltså en forensisk utredning av personens sociala historik.
- Kontaktpersonens uppgift är att ge en samlad bild av hur personen fungerar på enheten. Det kan vara sådant som hur personen interagerar med andra på avdelningen, om hen kan passa tider, är ordningsam, aggressiv eller kontaktsökande. Kontaktpersonen försöka alltså få en uppfattning om personens funktionsförmåga i relation till andra. För personer som inte är frihetsberövade och bor på avdelningen behövs ingen kontaktperson för utredningen.
Det är sedan slutligen rättspsykiatern som gör bedömningen om en person lider av en allvarlig psykisk störning eller inte. De tre andra lämnar in sina underlag till psykiatrikern som skriver det rättspsykiatriska utlåtandet. Om man är oense i utredningsteamet, vilket är ovanligt, ska läkaren berätta det för domstolen i sitt utlåtande.
Är det frivilligt att genomgå en rättspsykiatrisk utredning?
–Den biten som inte är frivillig är att man måste komma till oss, svarar överläkare Johan Larsson. –Om personen är häktad för häktet personen till oss, då är det aldrig ett problemen. Personer på fri fot ska själva inställa sig, och det kan ibland vara problematiskt med tanke på deras livssituation och eventuella psykiska ohälsa. Vi försöker då uppmuntra dem att komma genom telefonkontakt eller med hjälp av eventuell boendepersonal. Om man ändå inte inställer sig har vi rätt att be polisen hämta personen. När man väl är hos oss så väljer man såklart själv hur mycket man vill prata med oss. Det är samma sak för en §7-utredning som för en RPU.
Det är alltså domstolen som beslutar att inhämta en utredning, och kan göra det utan personens samtycke. Domstolen tar dock ofta beslutet efter att ha samrått med både personens försvarare och med åklagaren i brottmålet.
Vad händer om det visar sig att man är sjuk?
–Förr gällde ett fängelseförbud om det visade sig att en person begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning, berättar rådmannen Fredrik Nydén. Så är det inte längre men i de allra flesta fallen så döms en person som begått ett brott under och fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning till rättspsykiatrisk vård om det är så att personen behöver vård som kräver visst tvång. Det finns dock situationer där en person som lider av en allvarlig psykisk störning ändå döms till fängelse. Det krävs då att det finns synnerliga skäl. Ett sådant skäl kan vara att man begått ett mycket allvarligt brott och har ett mycket litet behov av vård. Domstolen kan även beakta om den åtalade själv orsakat sin psykiska störning, till exempel genom att ta narkotika eller andra droger.
Kan man lura utredningsteamet?
Överläkaren Johan Larsson svarar att det går att lura utredningsteamet, men att det är väldigt svårt.
-När det gäller psykiatri så har vi ingen röntgen eller liknande som objektivt kan visa om det finns någon sjukdom eller inte, säger Johan. -En person som är sjuk kan vilja dölja sina symptom för oss, men det väldigt svårt att dölja sådant i flera veckor. Det visar sig oftast förr eller senare. Johan förklarar även att en frisk person i vissa fall kan vilja spela sjuk, men att de då har en gedigen bakgrundshistorik att titta tillbaka på. -Om personen exempelvis tidigare fungerat väl i livet, utan tecken på psykisk ohälsa, så talar det emot att de under samma period ska ha lidit av svåra psykotiska symtom. Det är vanligen svårare med personer som inte vill prata alls, eftersom det då kan vara svårare att avgöra om de lider av psykisk sjukdom och i så fall till vilken grad, säger Johan.
Följer domstolen alltid det som står i utredningen?
Rådmannen Fredrik förklarar att det utlåtande som domstolen får är ett underlag tillsammans med all annan utredning i målet som domstolen måste ta ställning till. –Det är alltså inte läkarna som bestämmer om en person är psykiskt sjuk i juridisk mening eller inte. Det är det alltid domstolen som bestämmer, säger han. -Men självfallet väger läkarnas utredning mycket tungt och det är ovanligt att domstolen frångår bedömningen. Fredrik fortsätter att förklara att om läkarna tyckt att bedömningen var svår eller om det funnits andra omständigheter som gör att domstolen tvekat kan domstolen hämta in ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd. Deras yttrande kan ge domstolen ytterligare underlag för sin bedömning. Det händer att rådet då kan ha en annan uppfattning och i normalfallet följer domstolen vad rådet anser. -Men även här förekommer det att domstolen trots allt kommer fram till en annan slutsats, avslutar Fredrik Nydén.
Vidare läsning
Vill du veta mer om ämnet kan du läsa på Rättsmedicinalverkets hemsida (Rättspsykiatrisk undersökning – Rättsmedicinalverket (rmv.se)) eller läsa Domarbloggens tidigare inlägg om begreppet allvarlig psykisk störning Reflektioner – allvarligt psykisk störda lagöverträdare | Domarbloggen.
