Bild till blogginlägg om konsumentköplagen

Regler om digitala varor en av många nyheter i ny konsumentköplag

allmänna reklamationsnämndenARNKonsumentKonsumentköplagenkonsumenträtt

Tidigare i år, den 1 maj, började en ny konsumentköplag att gälla. Konsumentköplagen innehåller regler om köp av varor som företag säljer till konsumenter. Flera nya regler har införts i den nya konsumentköplagen och många av förändringarna syftar till att såväl stärka som bättre anpassa konsumentskyddet till digitaliserade marknader och produkter. I det här blogginlägget beskrivs några av de nya reglerna. Dessutom förklaras vilken roll Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har när det kommer till att avgöra tvister mellan konsumenter och företag.

Appar, spel och streamingtjänster kan ingå i köpet

Allt fler varor hör ihop med ett digitalt innehåll eller en digital tjänst. Exempelvis kan det röra sig om en digital telefon eller klocka som innehåller operativsystem, appar, spel eller streamingtjänster. I den nya konsumentköplagen är det en nyhet att den typen av digitalt innehåll eller digitala tjänster som utgångspunkt ingår i köpet av en vara med så kallade digitala delar. Det går att beskriva det som att konsumentköplagen inte längre bara gäller vid köp av fysiska varor.

En vara med digitala delar ses som en vara som består av både en eller flera lösa saker och digitalt innehåll eller digitala tjänster. Om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten saknas gör det att varan inte kan användas på det sätt som är avsett. Annorlunda uttryckt ska det digitala innehållet eller tjänsten behövas för att varan ska fungera på det sätt som är tänkt. Det kan handla om en kamera-app i en telefon, individuellt anpassad träningsplan i en klocka eller trafikdata i ett navigationssystem i ett fordon.

Företag som säljer varor med digitala delar behöver numera se till att kunna ge säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar för varan under en viss tid efter köpet. Förändringen i konsumentköplagen betyder också att när det digitala innehållet eller tjänsten inte fungerar eller fungerar dåligt kan det vara ett fel i varan. I en vara med digitala delar kan ett fel exempelvis vara att uppdateringar eller säkerheten är bristfällig.

Personuppgifter – en form av betalning till sociala medier

I vissa situationer, enligt den nya konsumentköplagen, ses det som en form av betalning att konsumenten ger sina personuppgifter till ett företag i utbyte mot en digital tjänst. Det kan handla om att konsumenten registrerar ett konto på sociala medier och ger företaget sitt namn och sin e-postadress samt samtycker till att personuppgifterna behandlas i marknadsföringssyfte. Detta betraktas då som ett köp som omfattas av vissa särskilda regler i konsumentköplagen, bland annat om vad konsumenten har rätt till när det är fel i den digitala tjänsten. I den situationen får konsumenten som utgångspunkt kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller häva avtalet.

”Befintligt skick” accepteras inte längre

I konsumentköplagen regleras, precis som tidigare, bland annat vad som är ett fel i en vara. Det är först när det finns ett fel i en vara som en konsument har rätt att kräva att företaget som sålt varan exempelvis åtgärdar felet eller ger ett prisavdrag. Enligt den nya konsumentköplagen är en vara felaktig om den avviker från vissa krav, framför allt de så kallade subjektiva och objektiva kraven.

Med subjektiva krav menas krav på varan som följer av avtalet mellan köparen och företaget som sålt varan. Med objektiva krav menas krav på varan utöver de krav på varan som avtalats mellan parterna. Det sistnämnda omfattar exempelvis varans hållbarhet eller funktion liksom andra uppgifter som lämnats om varan i reklam.

När en vara avviker från de objektiva kraven behöver företaget som säljer varan informera om det. Dessutom behöver konsumenten godkänna avvikelsen på ett separat sätt, exempelvis i en särskild del av ett skriftligt avtal. En konsekvens av denna regel, som är ny, är att allmänna förbehåll av ett företag om att en vara säljs i ”befintligt skick” inte längre kan användas. I stället behöver alltså företaget som säljer en defekt vara på ett tydligt sätt lämna information så att konsumenten både får kännedom om och möjlighet att acceptera avvikelsen.

Omvända bevisbördan förlängd till två år

Tidigare var den så kallade omvända bevisbördan sex månader. I den nya konsumentköplagen är tidsfristen förlängd till två år. Den omvända bevisbördan innebär att det är företaget som säljer varan som ansvarar för att bevisa att felet inte är ursprungligt utan orsakat av konsumenten. Tanken är att förändringen ska bidra till att konsumenten får en starkare ställning i förhållande till företaget som sålt varan. Från lagstiftarens sida finns även en förhoppning om att en längre tidsfrist ska leda till varor med bättre kvalitét och hållbarhet.

Ibland gäller avtal eller särskilda regler för vissa typer av varor

Mycket av det som beskrivits i det här blogginlägget handlar om huvudreglerna i konsumentköplagen. För vissa köp gäller i stället det som står i ett avtal eller särskilda regler i konsumentköplagen för vissa typer av varor. När det gäller den omvända bevisbördan omfattas exempelvis varor som innehåller digitala delar som tillhandahålls kontinuerligt eller levande djur av tidsperioder som är både kortare och längre än två år. Det kan också vara bra att känna till att för köp före den 1 maj i år gäller som utgångspunkt fortfarande den gamla konsumentköplagen.

ARN fungerar ungefär som en domstol

I stället för att lämna in en stämningsansökan till en domstol kan en konsument som är i tvist med ett företag många gånger vända sig till ARN. ARN är en myndighet som prövar olika slags konsumenttvister. Det kostar inget att få sin tvist prövad, processen är helt skriftlig och det hålls inte några förhör med vittnen. På så sätt skiljer sig processen, som syftar till att gå snabbt och vara enkel, från hur en rättegång i domstol går till. Myndighetens beslut är dessutom inte bindande utan rekommendationer om hur tvisten bör bli löst. Om företaget inte följer nämndens beslut kan konsumenten välja att gå till domstol. Majoriteten av företagen brukar följa ARN:s beslut.

Läs mer

Konsumentköplag (2022:260)

En ny konsumentköplag, prop. 2021/22:85

Allmänna reklamationsnämnden – i stället för att gå till domstol