Det händer att en person som är åtalad förnekar brott och vill bli frikänd eftersom hen har agerat i sömnen och därmed inte har varit medveten om vad som har hänt. När den här typen av invändningar kommer i trafikmål brukar det handla om så kallad sömnkörning. I det här blogginlägget tittar vi närmare på några domar där frågan om sömnkörning har varit aktuell.
Det finns människor som lider av olika typer av sömnstörningar. Ett exempel är insomni, det vill säga att man inte kan sova. Ett annat exempel är parasomni som innebär att man utför vissa aktiva handlingar i sovande tillstånd. Till denna kategori hör fenomenet sömngång, det vill säga att man går i sömnen. På medicinskt språk kallas det somnambulism. Att någon drabbas av sömngång innebär att personen inte är medveten om vad som har hänt. Sömnkörning är en variant av sömngång och avser tillståndet när en person kör bil i sömnen utan att komma ihåg det efteråt.
Invändningar om sömnkörning förekommer i rättegångar
Det finns inga avgöranden från Högsta domstolen där frågan om sömnkörning har varit aktuell. Däremot finns det avgöranden från tingsrätterna och hovrätterna. Det förekommer både friande och fällande domar. Vi går inte igenom alla avgöranden i det här blogginlägget utan fokuserar i stället på några fall där domstolarna har hanterat en invändning om sömnkörning.
Ofta menar den som är tilltalad men vill bli frikänd på grund av sömnkörning att hen inte har haft avsikt att göra sig skyldig till brott. Hen har helt enkelt inte varit medveten om vad som har hänt eftersom det har skett i sömnen. I brottmål är det som bekant åklagarens uppgift att bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till brott. I detta ligger också att det är åklagaren som måste motbevisa den tilltalades invändning om sömnkörning. Ibland lägger åklagaren fram så kallad sakkunnigbevisning för att motbevisa den tilltalades invändning. Åklagaren ber då en expert med specialkunskap om läkemedel, som på medicinskt språk kallas farmakologi, att skriva ett yttrande. Experten kallas också till huvudförhandlingen för att berätta inför domstolen om sin bedömning när det gäller frågan om sömnkörning.[1]
[1] Se till exempel Svea hovrätts dom den 9 maj 2017 i målnummer B 2366-16.
Det finns samband mellan sömnkörning och vissa läkemedel
I de flesta avgöranden som vi har gått igenom har den tilltalade menat att hen har agerat i sömnen efter att ha tagit sömnmedicin som har det aktiva ämnet Zolpidem.[2] Zolpidem är ett narkotikaklassat ämne som används för korttidsbehandling av sömnlöshet hos vuxna. Zolpidem marknadsförs under namn som Stilnoct och det är receptbelagt. Det finns rapporter om att människor som har tagit den här medicinen har uppvisat beteende som att gå i sömnen, köra bil eller laga och äta mat utan att komma ihåg det efteråt. Risken verkar öka om man samtidigt har använt alkohol eller andra läkemedel som påverkar hjärnan eller om man har tagit en högre dos av medicinen än den rekommenderade.[3]
Det finns som vi tidigare sa både friande och fällande domar i de mål där frågan om sömnkörning har varit aktuell. Det som verkar ha varit viktigt för domstolarnas bedömning är bland annat om den tilltalade har haft ämnet Zolpidem i kroppen vid händelsen, om den tilltalade minns vad som har hänt och hur den tilltalade agerade i övrigt vid och efter händelsen.
[2] Se till exempel Svea hovrätts dom den 7 oktober 2019 i målnummer B 9261-18.
[3] Stilnoct – FASS Vårdpersonal.
Sömn som invändning i andra fall
Invändningar om sömn förekommer även vid andra typer av brottslighet. I ett senare blogginlägg under våren kommer ni att få veta mer om invändningar om sömn som förekommer vid sexualbrott och som kallas för sexsomni.
Vill du läsa mer?
Rattfylleri och grovt rattfylleri | Domarbloggen
Brott som begås i berusat eller drogpåverkat tillstånd | Domarbloggen
