2017-11-08
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , ,
Att arbeta hos Justitiekanslern

Mitt namn är Feryal Mentes och jag är rådman vid Södertörns tingsrätt. Många av domarna på tingsrätten har arbetat med juridik på andra ställen innan vi blev utnämnda till ordinarie domare. Jag har bland annat arbetat hos Justitiekanslern (JK). Jag arbetade där under åren 2002-2007.

Vad är JK?

JK är en statlig myndighet som lyder under regeringen. Ämbetet innehas av en justitiekansler, som utses av regeringen. Han eller hon är myndighetschef och fattar alla beslut i alla de ärenden som myndigheten har hand om. Men det finns möjlighet för justitiekanslern att delegera beslutanderätten till byråcheferna, som är anställda på myndigheten. Alla ärenden föredras för justitiekanslern eller någon av byråcheferna av en föredragande eller en beredningsjurist. Jag arbetade som föredragande under de år jag arbetade där. Föredragandena är antingen hovrätts- eller kammarrättsassessorer. Det betyder att det är personer som är domarutbildade.

Vad gör JK?

JK har flera uppgifter; att utöva tillsyn över myndigheter och de tjänstemän som arbetar där, att företräda staten i domstol när staten stäms av enskilda, att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål och att reglera skadeståndsanspråk som enskilda riktar mot staten. JK är också rådgivare åt regeringen. Förutom att svara på en omfattande mängd remisser som handlar om lagförslag kan denna uppgift innebära att regeringen ger JK ett särskilt uppdrag att utreda en fråga. En sådan fråga som JK fick i uppdrag att utreda var den s.k. Neurosedynskandalen. Frågan var om staten på grund av Läkemedelsverkets hantering av läkemedlet Neurosedyn kunde bli skadeståndsskyldig gentemot de personer som under 1960-talet hade drabbats av skador av läkemedlet Neurosedyn.

Hur kan tillsynsärenden börja?

Tillsynsärendena kan initieras genom enskilda som anmäler myndigheter för fel eller brister i den offentliga förvaltningen. Inte sällan händer det att JK själv initierar ett sådant ärende. Ett exempel som jag minns från min tid var ett ärende om svårigheterna att komma fram till polisen på 11414. Bakgrunden var den att jag och en kollega hade gjort iakttagelser av en händelse från våra tjänsterumsfönster som kunde uppfattas som en brottslig gärning. När vi ringde till polisen för att anmäla händelsen tog det nästan en halvtimme att komma fram. Polisen fick till slut registreringsnumret till bilen som var inblandad i händelsen. Men detta ledde till att JK öppnade ett tillsynsärende med anledning av fördröjningen att komma fram.

JK:s inspektioner

Tillsynen utövas också genom inspektioner, dvs. att JK på plats gör en granskning av myndigheten. Inspektionerna kräver långt förberedelsearbete där man först identifierar vilka myndigheter som ska inspekteras och vilka förhållanden som JK ska granska. Inte sällan inspekteras domstolar. JK granskar då t.ex. sekretessförordnanden i domar och i vilken omfattning domskäl sekretessbeläggs.

Brottmålsprojektet

Inom ramen för sin tillsynsverksamhet startade JK ett brottmålsprojekt under 2004. Syftet var att ta reda på om rättssäkerheten var tillräckligt väl tillgodosedd i brottmålsprocessens olika delar, hos polis, åklagare och domstol. Undersökningen skulle ta sin utgångspunkt i avslutade brottmål där personer frikänts efter att de beviljats resning. Bakgrunden till att projektet inleddes var att flera personer under den tiden hade beviljats resning av domar på livstidsstraff eller längre fängelsestraff för att sedan frikännas helt. För genomförandet av arbetet tillsatte JK en projektgrupp. Den leddes av dåvarande professorn Hans-Gunnar Axberger. I gruppen ingick också två medarbetare från JK, däribland jag, och en sekreterare som anställdes för projektet. Gruppen genomförde sitt arbete självständigt och presenterade sin granskning och sina slutsatser i rapporten ”Felaktigt dömda” i maj 2006. En slutsats som gruppen drog var att bevisvärderingen i de ursprungliga fällande domarna var bristfällig. Vi ifrågasatte då om det kan göras så tillförlitliga trovärdighetsbedömningar av målsägandens utsaga att den ensam kan läggas till grund för en fällande dom. Vi konstaterade också att Högsta domstolens vägledning på detta område hade haft betydelse för de felaktiga domarna, och vi efterfrågade därför tydligare anvisningar från Högsta domstolen ifråga om de krav som bör ställas på bevisvärderingen i trovärdighetsmål, dvs. i huvudsak i mål om sexualbrott. Högsta domstolen kom med nya riktlinjer för denna bevisvärdering i ett avgörande i december 2010 (NJA 2010 s. 671).

JK kan också vara statens ombud

Uppgiften att vara statens ombud innebär att JK ska företräda staten inför domstol om ingen annan myndighet är utpekad att göra det. Det rör sig främst om fall då en person av olika skäl inte nöjt sig med JK:s tidigare bedömning inom ramen för den frivilliga skaderegleringen. Att vara ombud för staten innebar att jag som föredragande kunde få åka ut i landet och företräda staten vid olika domstolar. Ett mål som jag minns och som jag hade hand om var en tvist om skadestånd som hade sin grund i en överenskommelse mellan en konstnär och Statens historiska museum. Konstnären hade bjudits in att ställa ut en julkrubba, och i ett avtal mellan konstnären och museet reglerade man att julkrubban skulle förvaras hos museet. Frågan i målet var om konstnären genom avtalet även hade överlåtit äganderätten till julkrubban. Efter att julkrubban var förvarad under några år bestämde sig nämligen museet för att slänga den. Konstnären stämde staten på grund av detta och begärde ersättning för konstverket. Efter viss skriftväxling valde JK att ingå en förlikning med konstnären.

Skadeståndstvister utanför domstol

De flesta skadeståndstvister når dock aldrig domstol. JK har nämligen i uppdrag att hantera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten. Det rör sig i första hand om anspråk som grundar sig på att en statlig myndighet har fattat ett felaktigt beslut. Många av dessa ärenden handlar om påstådda fel som Försäkringskassan och Skatteverket har begått. Men inte sällan förekommer även att domstolar har gjort fel. Det kan då handla om att domstolen handlagt ett tvistemål trots att det förelegat ett rättegångshinder som domstolen själv har att upptäcka. Skadestånd kan då utgå för de kostnader som parterna har haft på grund av den felaktiga handläggningen.

Ersättning till frihetsberövade personer

Den stora mängden ärenden hos JK handlar dock om ersättning till personer som har varit frihetsberövade utan att de sedan blivit dömda. Oftast var dessa ärenden enkla att handlägga, man utgick ifrån vissa schabloner som hade tagits fram av JK. Men ibland kunde de innefatta svåra bedömningar som hänger samman med frågan hur ett lidande ska värderas. Under min tid hos JK beslutades det om ersättning åt Joy Rahman, som hade dömts för mord och sedan frikänts efter resning. Han kom att sitta frihetsberövad i över åtta år. Han fick ersättning med nio miljoner kr. Det är ett av de högsta skadestånden som JK har betalat ut för ett frihetsberövande.

JK kan också vara särskild åklagare

JK:s uppgift på tryck- och yttrandefrihetsrättens område är att vara särskild åklagare. Ingen annan får väcka åtal för brott på detta område, dvs. för publiceringar i tryckta skrifter och hemsidor med grundlagsskydd samt för sändningar i radio och tv. De flesta anmälningar som kommer in gäller förtal, men de leder som regel inte till att JK inleder en förundersökning. Det beror på att det brottet som huvudregel inte ligger under allmänt åtal. På min tid handlade många anmälningar om hets mot folkgrupp. Ett uppmärksammat ärende som initierades hos JK i november 2005 var det som gällde stora moskén på Södermalm i Stockholm. JK beslutade att inleda förundersökning beträffande misstanke om yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp med anledning av uppgifter som hade förekommit i medierna om att kassetter med judefientlig propaganda hade sålts i bokhandeln i moskén. Husrannsakan genomfördes i bokhandeln och ett antal kassetter togs i beslag. Jag var ansvarig för ärendet och var med vid husrannsakan i moskén. Efter att vi fått hjälp med att översätta innehållet från arabiska till svenska kunde JK konstatera att flera uppgifter var antisemitiska. Frågan för JK var om materialet var brottsligt som hets mot folkgrupp. Men för att kunna svara på den frågan behövdes en svårare fråga avgöras först, nämligen den om vad som muslimer kunde tillåtas att säga här i Sverige som ett led i den konflikt som förekommer kring Israel och Palestina. JK kom fram till att uttalandena inte kunde bedömas som hets mot folkgrupp enligt svensk lag och beslutade att inte väcka åtal. Ett av de svåraste beslut som jag har skrivit.

En spännande tid

Åren på myndigheten var helt klart tankeväckande och utvecklande. Jag fick möjlighet att prova på alla olika roller som en jurist kan ha. Som föredragande är man inte bara beslutsfattare utan också åklagare, ombud och tillsynsman.