Grundlagarna

Finns det lagar som är viktigare än andra lagar? Ja, grundlagarna har faktiskt en alldeles särskild ställning bland våra lagar. Grundlagarna ligger nämligen till grund för andra lagar och de skapar dessutom ett ramverk för hur Sverige ska styras. Lite högtidligt kan man säga att de skyddar demokratin och står över alla andra lagar som stiftas i Sverige. Innehållet i våra övriga lagar får nämligen inte strida mot det som står i grundlagarna. Det är också därför en domstol inte ska tillämpa en bestämmelse som står i strid med grundlagen.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Regeringsformen

Regeringsformen är den mest centrala grundlagen och det är där det står att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Regeringsformen är alltså den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter som medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

Den första regeringsformen kom 1634. I en senare regeringsform, från 1809, slog det bland annat fast att det skulle finnas viss maktdelning mellan kungen och riksdagen. Kungens makt har därefter successivt minskat genom åren. När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 blev kungen helt utan politisk makt och fick bara symboliska uppgifter.

Regeringsformen inleds alltså med statsskickets grunder och slår fast att all offentlig makt utgår från folket. Det betyder att medborgarna är med och bestämmer genom de politiker som väljs in i riksdag. Vidare står det att det är riksdagen som stiftar lagarna, att regeringen styr landet och att domstolarna ska vara opartiska. Medborgares grundläggande fri- och rättigheter har också en central placering i regeringsformen.

 

Regeringsformen beskriver vidare hur riksdagen ska väljas och hur riksdagens arbete ska gå till. I regeringsformen finns även regler för vad regeringen får besluta om.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen garanterar att vi får trycka både böcker och tidningar utan att myndigheterna kan stoppa eller förhandsgranska dem. Men det är naturligtvis så att den som skriver saker i en bok eller tidning ändå måste följa lagen och inte göra sig skyldig till något brott. Många brott kan begås också i skrift, exempelvis förtal och hets mot folkgrupp.

I tyckfrihetsförordningen finns också en viktig princip som kallas offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. Den medborgare som vill få insyn i en myndighets arbete eller till och med i riksdagens och regeringens arbete har rätt att begära ut allmänna handlingar. Den som begär ut en allmän handling behöver inte säga sitt namn eller vad hen vill använda den allmänna handlingen till. Södertörns tingsrätt får ofta förfrågningar om att få ut allmänna handlingar. Hos oss är det arkivet som tar emot beställningar om att få ut handlingar, se vidare om arbetet i arkivet http://www.domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/domstolens-arkiv-vart-gemensamma-kulturarv-och-en-fortrafflig-tidskapsel/ .

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen ger oss rätt att få säga och tycka vad vi vill även i tv, radio och på internet. Men lagen beskriver också vad som inte är tillåtet, t.ex. att genom uttalandet göra sig skyldig till förtal, hets mot folkgrupp eller landsförräderi. Politiker och myndigheter får aldrig hindra eller försöka styra en journalist att säga eller skriva något.

Myndigheterna får inte heller förhandsgranska det som sänds i radio, teve eller genom någon annan teknisk upptagning. Men det finns faktiskt ett undantag från förbudet på förhandsgranskning och det gäller film på bio. Statens medieråd kan nämligen bestämma en åldersgräns för filmer som visas på bio för barn och ungdomar.

Successionsordningen

Redan i regeringsformen står det att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef. Successionsordningen handlar om vem som får bli statschef i Sverige och vem som kan ärva tronen. År 1979 ändrades successionsordningen så att det numera är det barn som föds först i vår kungafamilj får bli statschef oavsett kön.

Ändra grundlagen

Grundlagarna får inte ändras hur som helst. För att ändra en grundlag krävs normalt att riksdagen fattar samma beslut två gånger. Dessutom måste det hållas ett allmänt val mellan de båda besluten. Varför är det så? Det finns en rad olika skäl. Ett skäl är helt enkelt att inget politiskt parti ska kunna göra en ”statskupp” efter ett val och börja ändra grundlagarna på ett sätt som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter. Ett annat skäl är att staten inte ska fatta alltför snabba beslut. En extra betänketid gör det möjligt att noga överväga om en lagändring är bra eller inte.

Det är dessutom möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen sedan besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av folkomröstningen är bindande endast om en majoritet av de röstande är emot förslaget. Då får riksdagen inte ändra i grundlagen. Möjligheten att folkomrösta om grundlagsändringar infördes 1980 men har aldrig använts.

Grundlagarna ändras ibland, men det är inte särskilt vanligt. År 1921 ändrades grundlagen så att kvinnor fick rösträtt och dödsstraffet i fredstid avskaffades. På senare tid har grundlagen bland annat skrivits om så att det numera är olagligt att diskriminera någon på grund av sexuell läggning.

Vill du veta mer om hur en lag blir till, se tidigare inlägg http://www.domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/hur-blir-en-lag-till/

Du kan också läsa vidare på http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/

Veckas blogginlägg har skrivits av domarna Linda Mossberg Karlström och Karin Påle-Bartes