Ett oberoende domstolsväsende är en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för att domstolarna är oberoende och att det inte finns någon risk för påverkan från exempelvis politiker.
I syfte att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna fick en parlamentariskt sammansatt kommitté i februari 2020 i uppdrag från regeringen att utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt.
I det här blogginlägget berättar vi om bakgrunden till kommitténs uppdrag och om några av de frågor som kommittén ska utreda.
Domstolarnas och domarnas oberoende i dagens lagstiftning
Regeringsformen (RF), som är en av grundlagarna i Sverige, innehåller bestämmelser som har i syfte att säkerställa domstolarnas och de enskilda domarnas oberoende. Reglerna finns framför allt i 1 och 11 kap. RF, men bestämmelser som rör domstolarna och rättskipningen finns också i 2 och 8 kap. RF.
Principen om domstolarnas självständighet i dömandet kommer till uttryck i 11 kap. 3 § RF. I bestämmelsen anges att ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall.
En grundlagskommitté har tillsatts
Domstolarnas och domarnas ställning har utretts vid flera tillfällen tidigare. Under våren 2018 tillkännagav dock riksdagen att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Mot den bakgrunden tillsattes en grundlagskommitté. Kommittén leds av Anders Eka som är domare i Högsta domstolen (justitieråd).
I direktivet till kommittén står det att domstolarnas och domarnas ställning i det konstitutionella systemet och domstolsväsendets oberoende får anses fungera väl i dag i Sverige. Dock noterar man att åtgärder för att begränsa de högsta domstolarnas och den centrala domstolsadministrationens oberoende hade aktualiserats i delar av Europa under senare tid. Regeringen menade därför att det fanns skäl att ytterligare utreda vissa frågor med koppling till domstolarnas oberoende.
Kommittén fick i uppdrag att bland annat bedöma om
- det bör införas en grundlagsreglering om justitierådens antal och pensionsålder
- det bör införas en möjlighet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att sammanträda i särskild sammansättning
- Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras.
Resultatet av uppdraget ska redovisas i februari 2023. Kort därefter kommer utredningen med stor sannolikhet att skickas på remiss till bland annat flera domstolar som får möjlighet att lämna sina synpunkter på de förslag som lagts fram.
Vill du läsa mer om grundlagskommittén? Se
Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende – Regeringen.se.
