2019-10-01
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , ,
Rättstolk – att ta sig igenom ett nålsöga

Under studietiden hände det ibland att jag som student, tillsammans med mina studiekamrater, deltog i rollspel för att öva inför de verkliga målen som vi skulle möta i framtiden. Våra roller kunde variera mellan åklagare, målsägande, tilltalad, försvarare, vittne, nämndeman eller juristdomare. Däremot var det aldrig någon som spelade tolk trots att tolken ofta är en viktig aktör i verklighetens rättssalar.

Nu långt senare är jag lite då och då med i rollspel, där tolken verkligen är spelets huvudperson. Sedan något år tillbaka deltar jag nämligen i delar av de prov som den som vill bli rättstolk måste ta sig igenom. En rättstolk är en tolk som har en särskild kompetens för att kunna tolka för rättsväsendet. Det är Kammarkollegiet som anordnar provtillfällen för rättstolkar. För närvarande är det möjligt att ansöka om speciell kompetens som rättstolk i de 40 vanligaste tolkspråken.

 

Hur blir man rättstolk?

Vägen för att bli rättstolk är lång och inleds med att den sökande måste klara av skriftliga och muntliga prov för att bli auktoriserad tolk. Så här berättar Lisa Kraft, som arbetar som handläggare på Kammarkollegiet, för oss:

–          För att ansöka om speciell kompetens som rättstolk krävs det att den som ansöker redan är auktoriserad tolk. En auktoriserad tolk har genomgått ett kvalificerat yrkesprov med skriftliga prov som omfattar ett realiaprov, det vill säga frågor inom vård, omsorg, arbetsmarknad, utbildning, rättsväsende och migration samt tolkteknik och etik, ett prov i svenska språket och ett översättningsprov med ord och termer från svenska till tolkspråket.  Därefter följer ett muntligt prov med rollspel som speglar vanliga situationer för verksamma tolkar. Dessutom ingår en så kallad redbarhetsprövning. Det innebär att vi kontrollerar att tolken kan anses lämplig för yrket genom bland annat utdrag från Polisens belastnings- och misstankeregister och Kronofogdemyndighetens utsökningsregister.

Foto: Lisa Kraft

Efter proven som auktoriserad tolk väntar ytterligare prov för att få kalla sig rättstolk. Lisa Kraft fortsätter:

–          Provet för rättstolkar är uppdelat i två etapper. Den första etappen är ett skriftligt prov som innehåller ett juridiskt realiaprov med 25 frågor och ett översättningsprov med 100 juridiska termer från svenska till tolkspråket.

Endast de sökande som är godkända i det skriftliga provet får gå vidare till det muntliga provet som alltså är det moment som jag medverkar i. Det är därmed endast de allra skickligaste kandidaterna som jag möter.

 

Det muntliga provet

Det muntliga provet för en rättstolk tar ungefär en halv dag och är koncentrerat kring två rollspel; ett brottmål och ett civilmål. Brottmålet handlar om själva rättegången när en person är åtalad för att ha gjort sig skyldig till ett brott. Civilmålet handlar om tvister mellan enskilda, exempelvis att någon är missnöjd med ett utfört arbete. Provet inleds med att den sökande får tio-femton minuter på sig att läsa igenom en stämningsansökan som tillhör spelet. Därefter startar rollspelet med ett pårop i en högtalaranläggning, precis som vid en vanlig rättegång. För att göra det så verklighetstroget som möjligt äger provet ofta rum i en vanlig domstolslokal och den teknik som vi använder till vardags (t.ex. hörsnäckor och mikrofoner) finns tillgänglig också under själva rollspelet. Jag spelar mig själv, det vill säga domare, och sätter mig på min plats längst fram i salen vid domarbordet. Tolken sätter sig på den plats som hen brukar sitta på under en rättegång. Till vår hjälp finns också en utbildad skådespelare som spelar en av huvudpersonerna i själva rollspelet vilket onekligen gör att det känns som på riktigt. Det som sägs följer ett manus som Kammarkollegiet har tagit fram.

Jag är inte ensam bedömare utan tillsammans med mig finns en representant från Kammarkollegiet och två språkexperter. Språkexperterna kommer ofta från universitetet eller är själva erfarna rättstolkar. Rättegångsspelet spelas in och om det råder delade meningar bland bedömarna om hur ett ord egentligen blev översatt finns det möjlighet att lyssna på inspelningen i efterhand. Den ena språkexperten brukar dessutom spela motpartsrollen i rollspelet och får, tillsammans med skådespelaren, också lämna synpunkter på det bemötande man får som part av tolken.

När ett rollspel är över samlas vi i bedömarkommittén, det vill säga representanten från Kammarkollegiet, de två språkexperterna, skådespelaren och jag själv. Vi går igenom manuset och tittar på hur tolken klarade såväl de delar som skulle översättas till svenska som de delar som skulle översättas till det främmande språket. Vi ska göra en bedömning av helhetsintrycket och sedan en mer detaljerad bedömning när det gäller det språkliga utförandet och tolkens förmåga att uttrycka sig och att återge det som sagts på ett korrekt sätt. Det kan handla både om att översättningen är terminologiskt korrekt och att allt som sagts verkligen kommer fram.

Under den här väldigt intensiva halvdagen ska det hinnas med två olika rollspel, men det räcker inte med det. Dessutom ska den som gör provet presentera en primavista tolkning av en text som hen får under dagen. Prima vista (italienska för ”vid första anblicken”) innebär att tolken inte har fått se texten i förväg utan får en text på plats som efter en kort stunds förberedelse ska översättas för bedömarkommittén. Texten är närliggande vår vardag i domstolen och skulle exempelvis kunna vara ett avsnitt ur en förundersökning eller ett yttrande från frivården. Här prövas tolkens förmåga att korrekt och smidigt översätta skriven svensk text till tolkspråket.

 

Egna reflektioner

Jag har många gånger blivit väldigt imponerad av de sökande som klarar provet för att bli rättstolk. De måste finna sig snabbt i stunden och de påhittade rollspelen tillhör inte de allra lättaste situationer man kan råka ut för i en domstol både vad det gäller det vardagliga språket men också graden av juridisk terminologi som ska översättas i stunden. Det är förståeligt att många som genomgår provet inledningsvis är nervösa och det finns därför en poäng med att se dem i mer än ett rollspel. Ofta släpper nämligen nervositeten och den som inledningsvis tvekade kring vissa översättningar kan så småningom göra ett mycket säkert och kompetent intryck.

Efter provtillfället får den sökande möjlighet till individuell återkoppling och tips och råd inför vad som kan förbättras inför framtiden alldeles oavsett om sökanden har klarat provet eller inte.

Men hur många är det egentligen som klarar provet för att bli rättstolk?

–          Ungefär 15% av de auktoriserade tolkarna som ansöker om speciell kompetens som rättstolk blir godkända. Det finns idag omkring 250 rättstolkar fördelade på 25 språk. Många som inte lyckas första gången kommer också åter efter att de har arbetat särskilt med de synpunkter som bedömarna gav vid det tidigare provtillfället, förklarar Lisa Kraft.

Provet är som ni förstår väldigt tufft, men det är samtidigt rimligt att det ställs mycket höga krav på den som vill bli rättstolk. En central del av den bevisning som domstolen ska ta ställning till är just muntlig bevisning och rätten vrider och vänder på det som har sagts. Det är därför av yttersta vikt att parters och vittnens berättelser blir korrekt återgivna. Utifrån ett partsperspektiv är det så klart också väldigt viktigt att parten kan förstå allt som sägs under förhandlingen trots att parten inte behärskar svenska.

Läs gärna också Domarbloggens tidigare inlägg om rättstolkar, där rättstolken Jennie Fors intervjuas om vad som behövs för att tolkningen ska vara rättssäker, se LÄNK: