En vanlig typ av mål på tingsrätten är tvister om vårdnad, boende och umgänge när det gäller barn. Den viktigaste personen i dessa mål är alltid de barn som föräldrarna tvistar om. Det som är bäst för barnet ska vara avgörande för alla frågor som rör ett barn. Det följer av FN:s barnkonvention och står inskrivet i vår svenska föräldrabalk. I många mål om barn är konfliktnivån mellan föräldrarna hög. Föräldrar kan också tvista återkommande i flera mål efter varandra om samma barn.
En viktig fråga för oss som ska döma i sådana här mål är förstås hur de barn som tvisterna handlar om har det och hur barn påverkas av föräldrars tvister. För att lära oss mer om detta hade vi för några veckor sedan besök av Anna Norlén som höll en lunchföreläsning för oss. Hon är legitimerad psykolog och psykoterapeut och verksam vid Ericastiftelsen, som arbetar för att minska barns och ungas psykiska ohälsa. Hon berättade för oss vad forskningen vet om barns hälsa, utveckling och behov i svåra vårdnadstvister. Detta blogginlägg handlar fortsättningsvis om vad föreläsningen handlade om.
Anna Norléns föreläsning
Alla barn har samma grundläggande behov. Det barn behöver är lyhörd omsorg, det vill säga en person som märker och svarar på barnets behov och sätter dem före sina egna. Vidare behöver barn skydd från fara och skräck. Barn behöver också emotionell reglering genom att få lugn och tröst när det behövs. Den som tar hand om ett barn, en omsorgsperson, behöver ha faktisk förmåga att skydda barnet från stress och fara och att läsa av och prioritera barnets behov framför sina egna. Vidare behöver en omsorgsperson tro på sin kapacitet att skydda barnet och förmåga att lugna och trösta och att sätta gränser på ett klokt sätt. En omsorgsperson ska fungera som en mental och fysisk skyddande sköld för ett barn. Ett barn som får dessa behov tillgodosedda mår och utvecklas i regel gynnsamt.
Det finns forskning som visar att det bästa för de flesta barns hälsa och utveckling när föräldrarna inte lever tillsammans är gemensam vårdnad, delat boende och kontakt med båda föräldrarna. Den forskningen grundas dock främst på studier av föräldrar som kan samarbeta, har goda resurser och låg grad av konflikt. De föräldrarna hamnar sällan i tvister i domstol.
Det finns få studier när det gäller hur barn mår vid svåra och utdragna konflikter mellan föräldrarna. Man kan se att det finns ett samband mellan svåra föräldrakonflikter och negativa effekter för barns hälsa och utveckling. Det är dock oklart hur detta hänger ihop. Den forskning som finns visar följande:
- Föräldrakonflikter med hög intensitet och långdraget förlopp är potentiellt skadliga för barn.
- Det finns ett samband mellan tvister om barn och psykiska problem samt beteende- och inlärningsstörningar hos barn.
- Barn som är föremål för tvist uppvisar oftare emotionella och kroppsliga symtom, såsom oro, ångest, depression, rädsla, aggressivitet, sömnstörningar och koncentrations- och inlärningssvårigheter.
- Sådana här problem hos barn uppmärksammas vanligtvis i skolåldern.
- Det är vanligt med uppgifter om våld och försummelse samt kontakt med socialtjänsten i familjer som är föremål för tvister.
I tvister om barn kan det finnas påståenden från den ena eller båda föräldrarna att den andra föräldern är våldsam. När domstolen ska döma måste den bedöma vilka risker som finns för barnet på både lång och kort sikt. Ibland kan barn fara illa av kontakt med en förälder och då kan det vara bättre att de inte har någon kontakt. Det saknas idag riktlinjer eller modeller för hur dessa riskbedömningar ska göras. Det finns dock forskning som visar att vissa faktorer hos föräldrar medför högre risker för barn. Det kan handla om psykisk ohälsa, missbruk, att föräldern själv varit utsatt för trauma och otrygg anknytningsstil.
Det finns också faktorer hos föräldrar som minskar riskerna för att ett barn ska fara illa. Att en förälder tidigt är delaktig i föräldraskapet ökar chanserna till en hållbar relation mellan föräldern och barnet. Förälderns anknytnings- och omsorgssystem aktiveras då och det ökar förälderns förmåga att svara på barnets behov. Föräldrafaktorer betyder mer för barns psykiska hälsa och utveckling än var barnet bor och sover.
En viktig utgångspunkt för beslut om och insatser kring barn är att barnet ska skyddas från skadliga påfrestningar såsom intensiva konflikter, skrik, smutskastning, kränkningar, hot och våld. Det innebär risker för barnets välmående och utveckling att bevittna eller utsättas för sådant beteende. En annan viktig utgångspunkt är att stärka sunda föräldraförmågor, såsom omsorgssystemet, kunskap om barns behov och tillit till den egna och medförälderns förmågor. Det är viktigt att komma ihåg att förändring tar tid och kräver aktivt och långsiktigt stöd till de föräldrar som behöver stärkas.
