Nu har informationssamtal för föräldrar som inte är överens i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge funnits i drygt ett år. Samtalen har lett till mer administration för familjerätterna, men det finns en stark förhoppning om att samtalen också ska leda till att många tvister inte går vidare till domstol. Det är positivt för barnen eftersom de ofta blir påverkade negativt av att föräldrarna har en tvist i domstol. Från domstolens sida kan vi se att familjemålen har minskat något jämfört med 2021. Informationssamtalen kan ha spelat in.
Informationssamtal krävs för att domstolen ska ta upp en tvist
Informationssamtal riktar sig till föräldrar som inte bor ihop och som inte är överens om frågor som rör vårdnad, boende och umgänge för ett eller flera barn. Sedan den 1 januari 2022 måste den förälder som vill gå till domstol med någon av de här frågorna kunna visa att hen har gått på informationssamtal.
– När föräldrarna inte är överens ska den föräldern som vill få en rättslig prövning som huvudregel ha deltagit i informationssamtal. Om föräldern inte kan visa ett intyg på att hen har varit på informationssamtal kommer tingsrätten att avvisa förälderns begäran. Det betyder att begäran inte prövas av rätten, förklarar Claudia Vadaszi, som arbetar som ordinarie domare på Södertörns tingsrätt sedan 2010. Hon ingår dessutom i tingsrättens familjedomargrupp som har ett särskilt ansvar för vidareutbildning och rutiner i familjemålen.
Syftet med informationssamtal är att föräldrarna ska fundera ett extra varv om det inte går att komma överens i stället för att gå med frågan till domstol.
– På domstolen kan vi se att familjemålen har gått ner med lite drygt 100 mål om vi jämför 2021 med 2022. Kanske kan det bero på informationssamtalen, men det kan så klart också ha andra förklaringar, säger Szilárd Rado, som är administrativ direktör på Södertörns tingsrätt.
Det är socialnämnden/familjerätten i den kommun där barnet eller barnen är folkbokförda som är ansvarig för informationssamtalen och det är dit föräldern ska vända sig och begära ett informationssamtal. Om barnet har skyddade personuppgifter kan föräldern i stället vända sig till socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd. Om båda föräldrarna och barnet skulle ha skyddade personuppgifter finns det möjlighet att vända sig till valfri socialnämnd.
Familjerätten kan ofta erbjuda informationssamtal inom två veckor
Vi har pratat med familjesekreteraren Marie-Louise Doverland som arbetar på familjerätten i Nynäshamn som tillhör Södertörns tingsrätts upptagningsområde. Hon berättar att familjerätten ska hålla ett informationssamtal så snart som möjligt, och senast fyra veckor från det att en förälder begär ett sådant samtal. Om det finns synnerliga skäl kan samtalet hållas senare. Marie-Louise beskriver att man ofta har möjlighet att erbjuda tider inom en till två veckor.
– Ofta är det föräldrarnas ombud som har talat om för dem att de måste gå på informationssamtal innan de kan ta saken vidare till domstol. I en hel del fall är tyvärr konflikten redan så stor att föräldrarna inte vill ha gemensamma samtal utan föredrar att träffa en handläggare på familjerätten var för sig, beskriver Marie-Louise.
Det tycker hon är synd eftersom en första väg till samarbete kan vara att ha samtalen gemensamt. Hon poängterar dock också att det så klart kan finnas situationer då samtalen inte ska genomföras gemensamt. Det kan handla om fall där den ena föräldern har ett pågående missbruk eller om det har förekommit våld och psykisk ohälsa under relationen. I de fallen får föräldrarna i stället komma var för sig på samtalen. Om det har förekommit våld är det viktigt att ta reda på om föräldrarna vågar och kan sitta i samma rum och faktiskt prata med varandra, menar Marie-Louise.
Hur går samtalen till?
En viktig uppgift under samtalen är att beskriva vilka alternativ det finns när man är oense om barnen. Det finns andra lösningar än att ta saken till domstol. Exempelvis kan föräldrarna försöka att komma överens genom samarbetssamtal hos familjerätten och det finns också möjlighet att skriva ett avtal med hjälp av familjerätten förutsatt att det som står i avtalet är vad som är bäst för barnet.
Den som håller i informationssamtalen ger också information om hur en process i domstol går till och att det kan ta lång tid innan frågan är slutligt avgjord. Föräldrarna får information om att de får stå för sina kostnader för exempelvis ett juridiskt ombud om frågan går till domstol, men att det kan finnas möjligheter att få ekonomisk hjälp genom rättsskyddet i hemförsäkringen eller genom att ansöka om allmän rättshjälp. Föräldrarna får också information om att domstolens utgångspunkt är barnets bästa och att det också är familjerättens utgångspunkt.
– Något som är viktigt att vi informerar om är att processen kommer att påverka barnet eftersom familjerätten ofta får någon form av uppdrag från tingsrätten och det kan innebära samtal med barnet. Vi beskriver skillnaderna mellan upplysningar och utredningar och att familjerätten i en utredning gör bedömningar utifrån vad som framkommit i utredningen samt lämnar förslag om beslut till tingsrätten. Föräldrarna har möjlighet att ställa frågor under eller efter samtalet, berättar Marie-Louise.
Efter samtalet skriver familjesekreteraren ut ett intyg om att föräldrarna har varit med på informationssamtal. Marie-Louises erfarenhet är att föräldrarna tycker att det är bra att få information. De får också veta att de kan återkomma till familjerätten och få mer rådgivning om de vill. En del föräldrar väljer att omedelbart efter ett informationssamtal gå vidare med samarbetssamtal för att försöka nå en lösning med familjerättens hjälp. Familjerätten lämnar dessutom ut skriftlig information till föräldrarna efter informationssamtalen. Det tror Marie-Louise är klokt eftersom det kan vara mycket att ta in under samtalet och för många kan det vara bra att gå tillbaka till den skriftliga informationen efter mötet för att kontrollera att man verkligen har förstått allt som har sagts.
Under samtalen berättar familjesekreteraren också om en rad andra stödåtgärder som föräldrarna kan ta hjälp av. Marie-Louise beskriver att det kan handla om frivilligt stöd i öppenvården, exempelvis stöd i föräldrarollen eller särskilda samtal för barn som har upplevt våld i familjen. Den typen av samtal för barn kallas trappansamtal. Dessutom erbjuder man i Nynäshamn en gruppverksamhet för barn som lever med separerade föräldrar. Föräldrarna får också information om att det kan finnas möjlighet att ansöka om familjebehandling.
Mer administration men förhoppningsvis mindre tvister i domstol
Marie-Louise har arbetat 15 år på familjerätten och menar att den information hon nu lämnar när hon håller i informationssamtal är sådan information som hon också lämnade tidigare när föräldrar sökte upp henne för rådgivningssamtal. Skillnaden i dag är att detta har blivit något som föräldrar måste göra om de vill ta en tvist vidare till domstol. Det administrativa arbete har blivit större än tidigare eftersom familjerätten nu måste skriva ut intyg för samtliga föräldrar som går på informationssamtal, men informationen kan kanske göra att föräldrar förstår att det finns andra alternativ än att gå till domstol och det i sig är något positivt, menar Marie-Louise.
Vill du veta mer om rättshjälp? Du kan läsa ett tidigare inlägg från Domarbloggen. Rättshjälp | Domarbloggen
Vill du veta mer om de olika utredningarna som domstolen kan ta in i ett familjemål? Du kan läsa ett tidigare inlägg från Domarbloggen. Utredningar i familjemål | Domarbloggen
