Numera finns det möjlighet att närvara vid en rättegång utan att vara på plats i rättssalen, det vill säga via telefon eller videolänk. Den som ska närvara via videolänk kan göra det från en annan domstol eller från vissa andra myndigheter. Det finns också en teknisk lösning som heter Web-RTC och som gör att det går att närvara från egen dator eller smartphone. I det här blogginlägget berättar vi mer om vilka möjligheter och utmaningar digital medverkan i rättssalen kan innebära ur domarens perspektiv.
Fysisk närvaro är huvudregeln
Huvudregeln vid domstolsförhandlingar är enligt 5 kapitlet 10 § rättegångsbalken att de personer som ska delta ska vara på plats i domstolen. Den ansvariga domaren kan dock bestämma att någon får närvara via telefon eller videolänk. Domaren ska då ta hänsyn till flera omständigheter, såsom de kostnader eller besvär det skulle medföra att personen är på plats i domstolen, om personen det gäller är rädd eller utsatt för påtryckningar eller om närvaro på ett sådant sätt är nödvändigt av säkerhetsskäl. Domaren ska också bedöma att det är lämpligt med sådan närvaro med hänsyn till bland annat personens roll i processen och vad rättegången handlar om. Parternas åsikter om saken spelar förstås också roll.
Under covid-19-pandemin ökade den digitala närvaron vid rättegångar kraftigt. Domstolarna kunde fortsätta sitt arbete och ändå begränsa antalet fysiska möten mellan människor och på så sätt minska risken för smittspridning. Att personer kan närvara digitalt vid rättegångar kan också medföra att det blir lättare att genomföra rättegångar och mindre besvär för enskilda som ska medverka. I vissa fall kan digital närvaro vara att föredra, till exempel när det innebär att en förhörsperson känner sig tryggare och därför kan berätta friare om det den varit med om. Sådan närvaro kan också vara att föredra om det är fråga om ett kort förhör om något relativt okomplicerat eller en person har lång väg att resa till domstolen.
Alla ska känna sig hörda – även vid digital närvaro
Det viktigaste ur domarens perspektiv är att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt för den juridiska fråga som domaren ska avgöra. För de enskilda som deltar i rättegångar är det viktigt att de känner att de får komma till tals, blir lyssnade på och respekterade. Vid digital närvaro är det också, som alltid, viktigt att respekten för domstolen och situationens allvar upprätthålls.
Det är mycket att tänka på för att en rättegång med digital närvaro ska bli så bra som möjligt. Domstolen behöver ha rutiner för detta. Den som ska delta digitalt i en rättegång måste sitta i en miljö utan störningar. Professionella aktörer bör uppträda på samma sätt som om de vore på plats i domstolen. Digital närvaro ställer högre krav på bemötande och kräver en aktiv ordförande. Det är viktigt att ordföranden skapar delaktighet i rättssalen för alla, genom att till exempel berätta för den som närvarar digitalt vilka övriga som finns i rättssalen och, om det går, se till att kameran sveper över salen så att den personen får en bild av platsen. Ordföranden bör också klargöra att de ordningsregler som gäller i rättssalen även gäller för den som närvarar digitalt.
Utmaningar med digital närvaro
En särskild svårighet vid digital närvaro uppstår om rättegången hålls inom stängda dörrar. Det är i princip omöjligt för ordföranden att uppfatta om någon annan än personen som ska närvara digitalt kan ta del av vad som hörs och syns. Om det är den person som skyddas av sekretess som vill närvara digitalt är detta sannolikt inte något problem. I andra fall är detta en ytterligare omständighet domaren får väga in och som kan tala emot att digital närvaro ska tillåtas. När en domstolsförhandling pågår gäller ett absolut förbud mot att fotografera eller filma i rättssalen. Även detta är nära nog omöjligt för ordföranden att kontrollera vid digital närvaro, vilket är värt att tänka på när digital närvaro övervägs. I dessa situationer kan det finnas anledning att endast tillåta digital närvaro via en annan domstol eller annan myndighet, om det finns personal där som kan hjälpa till att upprätthålla ordningen.
Det är också värt att komma ihåg att kommunikationen vid digital närvaro inte är likvärdig med den som sker mellan personer som befinner sig i samma rum. Den icke-verbala delen av kommunikationen går ofta åtminstone delvis förlorad. Detta är särskilt viktigt att tänka på när det gäller sammanträden där domaren ska verka för att parterna hittar en samförståndslösning, såsom muntliga förberedelser i familjemål. Kontakten mellan domaren och en part som närvarar digitalt blir i regel mer distanserad än kontakten med en person som befinner sig i samma rum som domaren. Det uppstår också en obalans mellan parterna när en av dem är i samma rum som domaren och en är med på videolänk. Detta kan medföra att det blir svårare att hitta en samförståndslösning.
Digital närvaro vid rättegångar är alltså något som kan vara positivt och minska både besvär för enskilda och säkerhetsrisker. Samtidigt är det förenat med utmaningar och svårigheter. Den digitala närvaron ställer därför särskilda krav på domaren, både när det gäller frågan om det ska tillåtas och när det gäller själva genomförandet av förhandlingen.
Relaterade inlägg
Digitaliseringen av Sveriges Domstolar – var befinner vi oss? | Domarbloggen
