Medarbetare på Södertörns tingsrätt genomför återkommande brukarundersökningar för att se hur människor som kommer till domstolen uppfattar vårt bemötande, våra lokaler, rättegångssituationen och vårt sätt att skriva dom med mera. Under våren 2021 var de mål som ryms inom projektet snabbare lagföring i fokus för våra brukarundersökningar.
Tilltalade utan försvarare
Projektet snabbare lagföring innebär i korthet att tiden från brott till dom minskas avsevärt genom två åtgärder. Dels handläggs ett ärende av en särskild utredningsgrupp hos polisen där en stor del av utredningsarbetet görs klart på plats av de poliser som ingriper i ärendet och sedan skickar det vidare till åklagaren, dels får den misstänkte av polisen direkt information om när handlingarna i ärendet finns tillgängliga hos tingsrätten och när en eventuell förhandling kommer att hållas. Tingsrätten har tre snabbspårsting varje torsdag och senast på onsdagen föregående vecka måste åklagaren skicka in stämningsansökan till tingsrätten för att målet ska kunna sättas ut till förhandling på torsdagen.
Hittills har målen som rör snabbare lagföring ofta handlat om mål där varken den bevisning som ska presenteras eller valet av straff (påföljd) gör att den tilltalade behöver ha en offentlig försvarare. För oss som arbetar på domstolen var det särskilt intressant att se hur tilltalade som kommer till oss utan försvarare upplever rättegångssituationen, den skriftliga domen och vårt bemötande i största allmänhet.
– Dessutom var det så klart väldigt spännande att få se hur de tilltalade upplever projektet snabbare lagföring som innebär att tiden från brottstillfället och de första poliskontakterna till det att domstolen meddelar dom blir avsevärt mycket kortare, tillägger Karin Påle Bartes. Hon leder tingsrättens kvalitetsgrupp och flera av medlemmarna i gruppen har arbetat aktivt med brukarundersökningen.
En undersökning i två etapper
Brukarundersökningen har genomförts i två etapper. Under våren skickade handläggarna på tingsrätten ut en digital enkät till samtliga tilltalade som hade sin förhandling under mars eller april. Det var hundratals enkäter som skickades ut och det fanns också information om vår undersökning i tingsrättens lokaler och på sociala medier. Dessutom informerade ordföranden i målet om vår undersökning och syftet med undersökningen. Det här inledande steget var som en slags ”temperaturmätare” och därefter genomförde medarbetare vid domstolen djupintervjuer på telefon.
– Vi kontaktade drygt hundra personer på telefon och lyckades slutligen genomföra 23 djupintervjuer med tilltalade efter det att de fått sin dom. De medarbetare som genomförde intervjuerna hade fått en utbildning i intervjuteknik och vi genomförde intervjuerna under en månads tid. Många som blev intervjuade beskrev att de hade haft en negativ bild av rättsväsendet innan de kom till domstolen, men i flera fall ändrades den bilden, berättar Morgan Wiklund, som arbetar som verksamhetsutvecklare på domstolen.
”Jag hade en bild av att Sveriges rättssystem var helt havererat, och var helt förberedd på att fajtas och sen överklaga. Men jag blev rätt behandlad, och domstolen lyssnade på mig. Jag dömdes för det jag skulle dömas för och de frikände där det skulles. Jag har verkligen fått mycket större förtroende för domstolen.”
Efter sommaren har arbetsgruppen sammanställt resultatet av brukarundersökningarna och presenterat resultatet vid ett månadsmöte för samtliga medarbetare på domstolen.
– Det är särskilt glädjande att vi har fått så fina resultat när det gäller vårt sätt att skriva dom. Vi har arbetat aktivt med klarspråksfrågor under många år och så gott som samtliga tilltalade som vi har intervjuat säger att de har förstått sin dom och att de inte har stött på några ord som var svåra att förstå. Några har också uttryckt förvåning över att språket har varit så lätt att förstå. De hade inte förväntat sig att det skulle vara så, förklarar Karin Påle Bartes.
Digitala lösningar under pandemin – positivt eller negativt?
Under pandemin använde domstolen sig av en rad digitala lösningar för att förhindra ökad smittspridning. Exempelvis var åklagarna ofta med på videolänk och det förekom också att vittnen, målsägande och tilltalade närvarande hemifrån eller från arbetet via en webkamera från sin dator eller smartphone (så kallad WebRTC).
Brukarundersökningen visar att den som inte är med i förhandlingssalen kan sakna känslan av ett sammanhang och att det därför är särskilt viktigt att protokollföraren låter kameran inledningsvis svepa över hela salen så att den som inte är på plats får se hur salen ser ut och var de olika aktörerna som är på plats sitter. Den mänskliga kontakten inför en förhandling kan inte heller underskattas. I de fall då åklagaren har varit på plats och småpratat lite utanför salen med de tilltalade har de känt sig mycket tryggare inför förhandlingen än i de fall då de har väntat utanför salen ensamma.
– Pandemin gjorde också att våra domstolsvärdar som normalt tar emot besökare inte var på plats och vittnesstödet tog enbart emot förbokade besök så stödet för den som kom till domstolen var mindre än vad det normalt är, förklarar Karin Påle Bartes.
Numera finns våra domstolsvärdar åter på plats liksom vittnesstödet. Åklagarna kommer också personligen till domstolen.
Vad tyckte de tilltalade om den korta handläggningstiden?
Responsen från de tilltalade i snabbspårsmålen har också varit övervägande positiv när det gäller de korta handläggningstiderna. Man har uppskattat att det har tagit så kort tid från gripande fram till rättegång och dom. Så gott som alla som har hört av sig på telefon till tingsrätten inför förhandlingen har uppskattat att våra handläggare har kunnat svara på frågor så bra. Många har dessutom uttryckt förvåning över att det går så fort och menat att det kanske inte alltid är den bild som man får av rättsväsendet i media.
”Tiden från polisförhör till dom gick snabbt. Jag är förvånad över att det går så fort. Jag kan bara se positiva saker med det. Skönt att det är över och jag vill inte hamna i domstol igen. Nu ser man ju att allt fungerar och är effektivt, tvärtemot vad som sägs i media ibland.”
Hur arbetar vi vidare?
De synpunkter och förslag till förbättringsåtgärder som har kommit fram under brukarundersökningen arbetar tingsrättens kvalitetsgrupp vidare med.
– Det är otroligt värdefullt att själv få prata med de personer som har med oss att göra. I samtalet kan man mycket lättare utreda vad som är positivet och negativt med ens bemötande, och hur vi som myndighet kan förbättra oss och bidra med större samhällsnytta. Det är en fantastiskt stor variation på åtgärderna vi har genomfört efter våra brukarundersökningar. Det är verkligen högt och lågt. Allt från att köpa in nya skyltar så att brukarna ska hitta bättre till att ta kontakt med andra myndigheter för att kunna informera om deras verksamhet, förklarar Morgan Wiklund.
Exempelvis tyckte en brukare att det var svårt att se om tingsrätten har ett cykelställ och påpekade att många som har blivit av med sina körkort säkerligen cyklar till tingsrätten. Det här påpekandet har lett till att vår servicechef nu ser över möjligheten att förbättra skyltningen så att fler ska hitta till vårt cykelställ.
Några tilltalade påpekade att de gärna skulle vilja få mer utförlig information om samhällstjänst och skyddstillsyn när man döms till det. Vår kvalitetsgrupp tittar därför på ett förslag till utökad information som vi ska samverka med frivården. Synpunkter från våra brukare har också lett till att vi har gjort informationen om projektet snabbare lagföring mer lätt att hitta på vår hemsida och vi har dessutom lagt ut vanliga frågor och svar om snabbspåret som syns så fort man kommer in på sidan.
Vi har vidare uppdaterat våra riktlinjer för bemötande när det gäller parter som är med digitalt. Ordföranden har ett särskilt ansvar att se till att de som är med digitalt känner sig lika inkluderade som de som är med i förhandlingssalen. På samma tema har medarbetarna också haft möjlighet att lyssna till en lunchföreläsning om den digitala rättegången och delaktighet med forskare från Linnéuniversitetet i Växjö.
Brukarundersökningen gav oss också bekräftelse på att många av de åtgärder som vi redan har vidtagit i vårt bemötandearbete verkligen upplevs som viktiga av de tilltalade. Tilltalade uppskattar att få veta varför domstolen kommer fram till att straffet för en viss gärning ska bli ett särskilt antal dagsböter och de vill också veta varför dagsbotens storlek uppgår till den summa som domstolen har beslutat. Vår domskrivningsgrupp har sedan tidigare utarbetat förslag på hur detta kan uttryckas i domen.
De tilltalade uppskattar vidare att rätten avkunnar domen efter förhandlingens slut, eller senare under dagen. Det är många gånger psykiskt påfrestande att vänta på sin dom efter en förhandling. För de mål som ingår i projektet snabbare lagföring finns det också ett särskilt värde i att de tilltalade få ta del av domen så snabbt som möjligt eftersom projektets syfte är en effektiv hantering av alla led i rättskedjan.
Under 2022 kommer vi att arbeta vidare med de förslag och synpunkter som kom fram under vår brukarundersökning. Till sist vill vi rikta ett stort tack till alla er som tog er tid att delta i undersökningen. Era synpunkter är värdefulla för vårt fortsatta arbete med kvalitetsfrågor på domstolen.
Här finns våra tidigare inlägg om projektet snabbare lagföring:
Snabbare lagföring | Domarbloggen
Snabbare lagföring – hur har det gått? | Domarbloggen
Snabbare lagföring – projektet rullar vidare | Domarbloggen
