I år är det val av nämndemän. De väljs på en fyraårsperiod. I dagens blogginlägg går vi igenom vilka som blir nämndemän och hur valprocessen går till.
I svenska domstolar har vi något som kallas för nämndemän. De är personer som tillsammans med en eller flera juristutbildade domare dömer i mål och ärenden. Nämndemännen har alltså ingen juristutbildning utan ska i stället representera allmänheten och bistå med så kallat sunt förnuft. Idén med nämndemän är att förtroendet för domstolarna ökar om ”vanliga människor” har insyn i domstolarnas arbete och de dessutom är med och dömer. På bilderna i det här blogginlägget ser ni några av de drygt trehundra nämndemän som tjänstgör vid Södertörns tingsrätt.
Nämndemän väljs var fjärde år
När man väljs till nämndeman väljs man på en fyraårsperiod. Det är alltså val var fjärde år. Nämndemannavalet fallet alltid in året efter att vi i Sverige har haft ett allmänt val. Det vill säga året efter att vi röstat om vilka som ska representera folket i riksdagen, länet och kommunen. Man har valt att lägga nämndemannavalet efter det allmänna valet för att markera att nämndemän inte har med politiska val att göra. Det är därför det är nämndemannaval i år eftersom det var allmänt val förra året.
Nämndemän väljs av kommun- och regionfullmäktige
Det är de politiska partierna som föreslår vilka som ska få bli nämndemän. Den ordningen kan man tycka är konstig eftersom uppdraget som nämndeman inte alls har med politik att göra. I Sverige har man dock valt den här ordningen eftersom någon organisation behöver garantera att de som föreslås som nämndemän verkligen är lämpliga för uppdraget.
De partier som finns i kommunfullmäktige kan föreslå nämndemän till tingsrätterna. De partier som finns i regionfullmäktige kan föreslå nämndemän till hovrätterna, förvaltningsrätterna och kammarrätterna.
Det är i slutändan kommun- och regionfullmäktige som sedan väljer nämndemännen utifrån de förslag som de politiska partierna har tagit fram.
Domstolsverket eller de enskilda domstolarna varken föreslår eller kan välja vilka som får bli nämndemän.
Nämndemannavalet pågår under 2023
Nämndemannavalet har varit en årslång process, där många aktörer och myndigheter är inblandande. Här följer en kort sammanfattning över hur processen ser ut över ett år.
1. Behov av nämndemän
Processen börjar vanligtvis med att domstolar anmäler till kommuner och regioner det antal nämndemän som behövs för kommande mandatperiod. Det här sker samma år som det ska vara nämndemannaval.
2. Partierna nominerar
De partier som finns representerade i kommun– och regionfullmäktige arbetar med att ge förslag på lämpliga personer som ska spegla hur befolkningen ser ut i Sverige.
3. Fullmäktige väljer
Nämndemän till tingsrätt väljs av kommunfullmäktige. Nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt väljs av regionfullmäktige.
4. Domstolarna meddelas
Kommunerna och regionerna meddelar domstolarna vilka som valts till nämndemän.
Domstolen behöver uppgift om namn och personnummer på de valda personerna. Däremot får domstolen inte någon information om vilket parti som har föreslagit en viss nämndeman.
5. Kontroller och kontakt
Domstolarna kontrollerar att nämndemännen uppfyller behörighets- och lämplighetskraven. Det här kan du läsa mer om under rubriken Behörighet och lämplighet.
Domstolarna kontaktar också nämndemännen för att kunna göra schema både för utbildning och för de rättegångar som nämndemännen ska döma i.
6. Obligatorisk introduktion
Alla nya nämndemän går en obligatorisk introduktionsutbildning på domstolen. De nämndemän som väljs om får en obligatorisk repetitionsutbildning.
När nämndemännen genomgått sin utbildning kan de börja döma tillsammans med juristdomarna.
Nämndemannakårens sammansättning
Tanken med nämndemän är att de ska representera det svenska folket. Det är därför viktigt att nämndemannakåren speglar befolkningen. Det betyder att vid nomineringen av personer till nämndemannavalen ska man försöka se till så att det finns en variation av nämndemän med olika ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke.
Nämndemannakåren har traditionellt sett haft en relativt hög medelålder (59,2 år efter nämndemannavalet 2019) jämfört med Sveriges befolkning. För att nämndemannakåren ska stämma överens med befolkningen behövs det nämndemän i alla åldrar, och inte minst i de lägre åldrarna. Domstolsverket har under 2023 haft en särskild satsning att nå ut till yngre personer för att få en jämnare fördelning av åldrar inom nämndemannakåren. Vi får se resultatet av nämndemannavalet senare i år.
Vidare läsning
Om du är intresserad av att läsa mer om nämndemannavalet, eller om du själv vill bli nämndeman, kan du besöka sidan blinamndeman.se
Vill du läsa andra blogginlägg om nämndemän? Se nedan.
Mitt första halvår som nämndeman | Domarbloggen
Unga nämndemän – finns det? | Domarbloggen
