I samtalen med farfar väcktes intresset för juridiken
I veckans avsnitt av bloggen träffar vi Anton som tidigare har arbetat som notarie på Södertörns tingsrätt. Anton blev intresserad av att arbeta som domare under sin tid som tingsnotarie och efter avslutad notarietjänstgöring sökte han till Svea hovrätt och blev också antagen till domarutbildningen.
I dag har Anton titeln hovrättsfiskal och han är i början av sin domarutbildning. Intresset för juridik har han faktiskt haft ända sedan han var liten. Anton kommer ihåg att hans farfar brukade säga till honom att det var viktigt att känna till sina rättigheter och kunna försvara dem. Anton själv tror att det var i samtalen med farfar som intresse för juridiken föddes. Sedan växte intresset ännu mer under gymnasiet då Anton läste ett samhällsvetenskapligt program med inriktning på juridik på Tumba gymnasium.
Skolklassbesök på Södertörns tingsrätt inspirerade till juridikstudier
Under utbildningen besökte Antons klass Södertörns tingsrätt och de fick vara med på en huvudförhandling i brottmål.
– Efter förhandlingen fick vi ställa frågor till domaren, åklagaren och advokaten. Samtliga yrkesroller framstod som intressanta och jag bestämde mig därefter för att söka till juristprogrammet vid Stockholms universitet, minns Anton. Han upplevde studietiden på universitetet som mycket rolig, även om det bitvis kunde kännas intensivt.
– Utbildningen på juristprogrammet är bred, allmänbildande och ökar förståelsen för hur samhället hänger ihop. Jag kom i kontakt med många nya vänner och studiekamrater. Det var intressant att lära känna andra människor med olika bakgrunder och erfarenheter – att få lära sig av varandra och inte bara av lärarna var värdefullt, sammanfattar Anton sin studietid.
Arbetet som notarie och intresset för domarbanan
Efter avslutade studier sökte Anton notarietjänstgöring och hamnade på Södertörns tingsrätt, där han tidigare hade varit på studiebesök men nu fick han se vad som händer på ”insidan” av domstolen. Det första Anton slogs av när han började arbeta på domstolen var att det händer mycket inom Södertörns tingsrätts domkrets, det vill säga domstolens geografiska behörighetsområde. En uppmärksammad händelse i domkretsen kunde hamna i domstolen bara några dagar efter händelsen, ibland på hans eget bord.
– Jag upplevde det som att man hade viktiga och spännande arbetsuppgifter som gav en god inblick i hur en domstol fungerar. Vi som var notarier vid tingsrätten fick arbeta med kvalificerad juridik på hög nivå under ledning och utbildning av skickliga domare, berättar Anton.
Anton vill särskilt slå ett slag för att notarietjänstgöringen inte enbart är till för de jurister som, precis som Anton, vill bli domare, utan notarietjänstgöringen ger goda kunskaper som man kommer att ha stor nytta av senare i karriären, oavsett yrkesval. Anton påpekar särskilt att de flesta notarier inte går vidare på domarbanan efter avslutad notarietjänstgöring. För egen del fick han upp ögonen för domarbanan redan när han pluggade juridik.
– Jag hade däremot inte redan då bestämt mig för att gå den så kallade domarbanan (särskilda domarutbildningen). Det var för tidigt att bestämma sig och mycket kunde fortfarande hända, men när jag kom till Södertörns tingsrätt träffade jag skickliga medarbetare som jag såg upp till. Jag blev inspirerad av flera domare – både unga domare som gick domarbanan (tingsfiskaler) och mer seniora domare (rådmän/chefsrådmän). Det var dessa möten under min tid som notarie som gjorde att jag bestämde mig för att söka till hovrätten och gå domarbanan, förklarar Anton.
Utbildningen för den som vill bli domare
– Den som vill bli domare kan söka till en av landets hovrätter och ansöka om att få bli hovrättsfiskal. Ett av kraven för att bli hovrättsfiskal är att man fullgjort notarietjänstgöringen. Hovrätterna anställer ett visst antal hovrättsfiskaler varje år. Ansökningsförfarandet kan skilja sig åt mellan de olika hovrätterna, men normalt finns det flera ansökningstillfällen över året. Förfarandet är egentligen inte så komplicerat. En ansökan ges in till hovrätten. I ansökan ska den sökande bland annat ange sina referenser och meriter. Hovrätten tar därefter normalt kontakt med referenserna och sedan får man besked om man blir kallad till en intervju och efter intervjun får man slutligen besked om man blivit antagen, sammanfattar Anton.
Han tycker att arbetet som hovrättsfiskal är varierande. Vissa dagar sitter han i förhandling och för protokoll och andra dagar förbereder han olika mål som ska avgöras. Hans huvudsakliga arbetsuppgift är att förbereda och föredra mål för avgörande. Vid sidan av arbetet måste han också delta i särskilda utbildningar för fiskaler. Om det vardagliga arbetet på hovrätten berättar Anton så här.
– När någon till exempel överklagar ett beslut som tingsrätten har fattat blir det ett mål hos hovrätten. Hovrätten ska då överpröva tingsrättens beslut. Den prövningen kan bland annat gå ut på att undersöka om det finns anledning att ändra tingsrättens beslut. När jag får in ett överklagat beslut läser jag in materialet i målet och analyserar det överklagade beslutet. Jag redovisar därefter målet muntligt för minst tre domare på hovrätten. Efter redovisningen sker en överläggning där domarna diskuterar målet och beslutar vad utgången ska bli. Normalt har domarna inte läst materialet i målet, utan det blir hovrättsfiskalens uppgift att ge en rättvis bild av det material som finns i målet. Eftersom den huvudsakliga arbetsuppgiften för en hovrättsfiskal är att föredra mål så upplever jag att man arbetar mer med muntlig framställning i hovrätten jämfört med tingsrätten. Arbetssättet skiljer sig också åt, i hovrätten är det nästan alltid minst tre domare som är involverade i de beslut som fattas medan det i tingsrätten ofta endast är en domare, sammanfattar Anton.
Arbetet på hovrätten syftar till att förbereda och ge hovrättsfiskalen en god utbildning inför det andra året på domarbanan då fiskalerna kommer att återvända till någon tingsrätt som ligger inom hovrättens upptagningsområde (Efter vår intervju har Anton påbörjat sin tjänstgöring som tingsfiskal vid Nyköpings tingsrätt).
Efter sin tid på Svea hovrätt är Anton fortsatt övertygad om att han vill arbeta som domare i framtiden.
– Det är kombinationen av att vilja vara en del av något viktigt och samtidigt arbeta med något som är utvecklande som gör att jag vill bli domare, avslutar Anton.
Någon gång i framtiden hoppas Anton på att få bli ordinarie domare, exempelvis rådman vid någon av landets alla domstolar. Är du nyfiken på de olika stegen i domarbanan fram till att man blir ordinarie domare kan du titta på en YouTube film som Södertörns tingsrätt har tagit fram.
Antons gymnasieklass besökte Södertörns tingsrätt, vill du läsa mer om hur domstolen arbetar med studiebesök, se Välkommen till Södertörns tingsrätt på studiebesök | Domarbloggen
